Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduriotis, Pavlos - Kondylom - Kondylis, Georgios - Konewka, Paul - Konfederation - Konfedererad - Konfekt - Konfektion - Konferens - Konferensier - Konferera - Konfession - Konfessionalism - Konfessionslös - Konfetti - Konfidentiell - Konfiguration - Konfirmand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDYLOM
stängd i Dardanellerna. 1915—16 och 1917
—19 var K. marinminister; motståndare till
Greklands neutralitetspolitik under
världskriget, tillhörde han jämte Venizelos och
Danglis den för nationalförsvaret tillsatta
tremannakommissionen. Vid republikens
proklamerande 1924 blev K. Greklands förste
president, trädde tillbaka under Pangalos’
diktatur 1926 men fungerade från aug. sistn. år till
dec. 1929 ånyo som president. C.
Kondylom [-å’m], med. Spetsiga k. äro
från små, uppfransade, vårtlika till stora
tuppkam- el. blomkålslika utväxter från huden,
nästan alltid belägna omkr. könsorganen och
anus. De framkallas av hudretningar, oftast
vid gonorré, men också vid höggradig
osnygghet. — Utbredda k., d.v.s. flacka,
begränsade, vätskande infiltrat i hud el. slemhinnor,
äro syfilitiska förändringar (se Syfilis).
T.H-n.
Kondy’lis, G e o r g i o s, grekisk general och
politiker (f. 1879), började sin bana som enkel
soldat, var deltagare i upproret på Kreta 1896,
i Balkankrigen, världskriget och kriget i
Mindre Asien, invaldes i riksdagen som republikan
1923; var 1923—24 krigsminister, 1924—25
inrikesminister, grundare av ett nationellt
republikanskt parti. 1926 störtade K. genom en
statskupp Th. Pangalos och utlyste nya val, i vilka
republikanerna segrade. P.Dhl.
Kone’wka, Paul, tysk konstnär (1841—71),
arbetade som tecknare, grafiker och
silhuettklippare. K:s verk präglas av en lekande
fantasi och humor. Han utgav bl.a. ill. till ”Faust”
och ”En midsommarnattsdröm”. G.S.
Konfederation [-fo’n] (jfr Federation),
(stats) förbund, (stats) förening.
K. är benämning på en polsk politisk inst., som
uppstod från mitten av 1600-talet och
utgjordes av förbund mellan enskilda adelsmän för
uppnående av politiska syften. K. betingades
av den vidsträckta politiska självständighet,
som de kapitalstarka storgodskomplexen hade,
och det statliga ämbetsmannaståndets svaga
ställning. K. stödde sig vid behov på
vapenmakt och framtvang beslut i lantdagarna;
lyckades en k. få inflytande över den högre
förvaltningsapparaten, konstituerade den sig
som general-k.; vid en på general-k:s begäran
inkallad riksdag var li’berum veto upphävt. K.
medförde mot-k. och strider dem emellan. Mest
kända äro general-k. i Radom 1767 och den
mot denna riktade heliga k. i Bar 1768. P.N-m.
Konfedere’rad (jfr Federation),
förbunden (om stat), ofta i plur., t.ex. De k o n f
e-d er e r a d e staterna, bl.a. om sydstaterna
i Nordamerikanska inbördeskriget. Jfr
Amerikas konfedererade st ter.
Konfe’kt (mlat. confe’ctum, jfr ital. confetto,
plur. -i) och k o n f i t y’r e r (fra. confiture1,
båda ytterst till lat. confi’cere, förfärdiga),
sötsaker gjorda av mandel, socker och äggvita.
Av mandelmassan formas mindre bitar i olika
fasoner. I enklare k. ingår även mjöl och i
färgad karamellfärg. Mandlar, nötkärnor el.
syltade frukter användas som garnering och
smaktillsats. C h o k 1 a d-k., k. överdragen med
smält blockchoklad. EN-y.
Konfektion [-Jo’n] (till lat. confi’cere,
förfärdiga), (handel med) färdigsydda kläder.
Konfere’ns (se Konferera), överläggning,
rådplägning; sammankomst för diskuterande
av ett visst ämne. Jfr Kongress.
Konferensie’r (fra. conférencier, föreläsare),
person, som vid cabaretföreställning el. dyl.
håller inledningsanföranden och på ett kvickt
och underhållande sätt för publiken utlägger,
vad som skall försiggå på scenen.
Konfere’ra (lat. coi.fe’rre, meddela; eg.: bära
tillsammans), rådslå, överlägga, förhandla.
Konfession [-Jo’n] (lat. confe’ssio),
bekännelse; (ett religiöst samfunds i skrift avfattade)
trosbekännelse (se Confessio). —
Kon-f e s si o na’r i e, biktfader (se Bikt). —
Kon-f e s s i o n e’l 1, med avseende på,
överensstämmande med, strängt hållande på
trosbekännelsen (jfr Konfessionalism). S.N.
Konfessionali’sm, ensidig religiös
bekännelsetrohet, som, ofta i polemisk anda och på
bekostnad av väsentligare gemensamhetsdrag,
betonar skiljaktigheter i förhållande till andra
konfessioner. Romersk-katolska kyrkan torde
kunna sägas företräda den mest utpräglade k.
(jfr dess konfessionella arbetarföreningar,
studentföreningar, yrkesföreningar m.m. och dess
avböjande av samarbete med de kyrkliga
en-hetssträvandena). I motsats till k. märkas vissa
s.k. öve r-k onfessionella riktningar,
som, utan att binda sig till någon konfession,
fritt hämta religiösa värden från olika kristna
samfund och även från andra religionsformer.
S.N.
Konfessionslös, den som ej bekänner sig till
ett visst religiöst samfunds trosbekännelse. I
senare tid har det särsk. ställts krav på k.
undervisning, historiskt objektiv
religionskunskap, undervisning ”om, icke i religion” (jfr
K. Kjellberg, ”K. religionsundervisning”, 1918,
Motion i A.k. 1911, n:r 291). S.N.
Konfe’tti, se Confetti.
Konfidentie’11 (till lat. confi’dere, förlita sig
på), meddelad i förtroende.
Konfiguration [-Jo’n] (till lat. figura’re,
dana), yttre form, ytterlinje.
Konfirma’nd, se Konfirmera.
— 863 — — 864 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
