Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongestion - Kongfutse - Konghelle - Kong Håkon VII:s land - Kongl. - Konglomerat - Kongmoon, Kung-mun - Kongo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGFUTSE
aktiv el. passiv hyperemi (se d.o.) uppkommen
blodansamling i en kroppsdel el. i ett organ.
Kroppsdelen blir röd, dess temp. förhöjd,
organet sväller på gr. av den ökade blodmängden,
och dess funktion kan rubbas. Så brukar t.ex.
k. åt hjärnan framkalla huvudvärk, öronsus,
svindel o.s.v., k. åt lungorna förorsakar
svårighet att andas, hosta o.s.v. Behandlingen går
ut på att ”fördela blodet” och består bl.a. i
kalla omslag, hudretningar, högläge m.m. T.H-n.
Kongfutse, se Konfucius.
Konghelle, se K u n g ä 1 v.
Kong Håkon VII:s land, se Spetsbergen.
Kongl., förk. för Konglig, äldre form för
Kunglig.
Konglomera’t (till lat. cum, jämte, och
glo-mera’re, samla ihop), hopgyttring,
samman-gyttring. — Geol., petrogr., en bergart, som
består av från andra bergarter härrörande, mer
el. mindre avrundade, oftast 1—20 cm. stora
bollar el. fragment, som sammankittats av
något bindemedel (cement), oftast sandstensaktigt,
men även kvartsitiskt, kalkhaltigt el. lerigt. K.
äro strand- el. grundvattensbildningar, och
bollarna i dem äro urspr. strandrullstenar,
stundom alla av en bergart, stundom av flera olika.
Av bollarnas beskaffenhet och form kan man
draga viktiga slutsatser om k:s bildningssätt
och de äldre avlagringar, som vid sin
förstöring lämnat materialet till k. K. benämnas
stundom efter de bergarter, av vilka bollarna
bestå. — I Sveriges sedimentära bildningar,
även i urberget (Västanå i Skåne), finnas
flerstädes k. K.A.G.
Kongmoon, Kun g-m u n, stad i prov.
Kuang-tung, Kina, 60 km. s. om Kanton, nära
Si-kiangs mynning; 94,598 inv. (1929).
Traktathamn sedan 1904. M.P.
Kongo. 1) Kongofloden, v.
Centralafri-kas huvudflod, är den andra i ordningen av
världens floder med hänsyn till flodområdets
storlek (3,7 mill. kvkm.). Detta består av 3
naturliga delar: Kongo-bäckenet,
Katanga-bäcke-net och Tanganyika-sänkan. K:s ö. källflod är
Chambezi, som rinner upp på 9°6’ s.br.
och 31°20’ ö.lgd, 1,800 m.ö.h., på s. sluttningen
av den platå, vilken i Nord-Rhodesia skiljer
Tanganyika från Nyassasjön. Floden vänder
snart mot s.v. och flyter ut i
Bangweolo-sjön (1,130 m.ö.h.). Från dennas s. vik
rinner den vidare under namn av L u a p u 1 a,
vänder snart mot n. och flyter ut i Mwerusjön
(942 m.ö.h.), vars avlopp Luvua går mot n.
och n.v., tills det upptar L u a 1 a b a från v.
Denna är K:s v. källflod och är vattenrikare
men kortare än den förra. Den kommer från
Katanga-platåns s. del. Efter föreningen med
Luvua fortsätter den mot n. och upptar från h.
Tanganyikas avlopp L u k u g a, vilken dock ej
altid är vattenförande. K. har nu flutit ned i
Kongobäckenet (se d.o.), där dess lopp blir
lugnare. På en sträcka av 850 km. sänker den
sig blott c:a 100 m. Vid ekvatorn passerar
floden den rand, som skiljer bäckenets yttre och
högre del från dess inre och djupare. Här bildar
K. de s.k. Stanleyfallen — en rad av 7
ka-tarakter på en sträcka av 97 km. —, varvid
den sänker sig 61 m. Nedanför dessa börjar
K:s 1,716 km. långa, mellersta lopp. Floden
är här en slättlandsström med slingrande lopp,
som ofta delar sig i många armar. De
omgivande skogarna sättas ofta under vatten till
en bredd av flera mil. Här mottager K. sina
största bifloder, näml, från h. A r u w i m i från
trakten av Albertsjön, U b a n g i, som
upprinner i gränstrakterna mot Egyptiska Sudan och
utmynnar i K. med ett 19 km. brett delta, samt
S a n g a från höglandet i ö. Kamerun.
Vattenrikare äro däremot bifloderna från v. ss. L
o-m a m i, som rinner upp på Katangaplatåns s.
sluttning och i hela sitt lopp flyter helt nära
huvudfloden och parallellt med denna. Den
största är Kassai (Cassai), som ger K. ett
vattentillskott av 11,000 kbm./sek. och som
avvattnar hela s.v. delen av Belgiska Kongo och
en stor del av Angola; dess största bifloder äro
S a n k u r i (Lubilash) från h. och K w a n g o
från v. Redan 60 km. ovanför Kassais mynning
smalnar K. betydligt. Bredden blir blott 1—2,5
km., och flodfåran omges nu av c:a 100 na.
höga väggar. I denna s.k. kanal når K. ofta
ett djup av 20 m. Efter 150 km. vidgar sig
K. till en sjö, Stanley pool (500 kvkm.,
290 m.ö.h.). Nedanför denna börjar
genom-brottszonen. Floden banar sig väg genom de
v. randbergen i en ända till 500 m. djup,
ställvis kanjonliknande dal och tränger här ihop
sig till mindre än 400 m. bredd. Bifloderna ha
med sina mindre vattenmängder icke kunnat
skära sig lika hastigt ned. Deras dalar mynna
därför som hängdalar högt ovanför
huvuddalens botten, och bifloderna störta sig med
ända till 100 m. höga vattenfall i K. 1
genombrottzonen har K. en längd av 360 km. och
sänker sig här med 32 forsar och fall, de s.k.
Livingstone-el. Jellalafallen, 220 m.
Vid Noqui börjar K:s nedre lopp ut till det
40 km. breda estuariet. K:s dal fortsätter
sedan på havsbottnen med den intill 1,000 m.
djupa K.-r ä n n a n, som når ända till 150 km.
utanför kusten. — K:s vattenföring är
synnerligen jämn, enär dess bifloder komma från
området både n. och s. om ekvatorn och därför
nå sitt högvattenstånd under mycket olika delar
av året. Emedan flodens vattenståndsvariation
är så ringa, blott 4 m. på sträckan Stanley-
— 872 —
— 871 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
