Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongretagionalism - Kongress - Kongressbiblioteket - Kongress-Polen - Kongruens - Kongruent - Kongruenta figurer - Kongruenta tal - Kongs- - Kongsberg - Kongsbergs silvergruvor - Kongssnäcka - Kongsvinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGRESS
de, avsöndrades 1815 unitarierna (se d.o.), som
togo Harvard college, men även inom k. vek
J. Edwards’ sträva kalvinism för en mera
vidsynt evang. åskådning, bl.a. genom Horace
Bushnell (se denne). Till inbördes stöd
organiserades k. i konferenser för de enskilda
staterna och i National council för U.S.A. (fast
inst. 1871). Internationella möten för k. ha
hållits sedan 1891. Även i Skottland, Irland,
Canada, Sydafrika, Australien, de engelska
kolonierna samt Japan har k. fått tillslutning. I
Storbritannien och Irland är antalet medl.
o. 500,000, gudstjänstplatserna o. 4,600, i U.S.A.
resp. 900,000 och 5,000. — Litt.: R. W. Dale,
”History of English congregationalism” (1907);
Hj. Holmquist, ”Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka” (1916); W. B. Selbie,
”Congregationalism” (1927). A.M-n.
Kongre’ss (lat. congre’ssus, till co’ngredi,
komma el. gå el. träffa tillsamman), (högtidligt
större) möte mellan ombud av olika slag.
I folkrätten betecknar k. en församling
av ombud för skilda stater med uppgift att
åvägabringa ett fredsslut el. annan
internationell överenskommelse. Termen konferens
användes ofta i samma betydelse som k. En
tendens att utplåna skillnaden mellan dessa
båda begrepp är märkbar särsk. under
innevarande årh. K. har eljest i allm. använts om
möten, där stora politiska frågor varit å bane,
krävande definitiv lösning, medan uppgiften
för en konferens närmast varit att skapa
direktiv för blivande överenskommelser mellan
stater el. att bana väg för likformig lagstiftning
inom vissa stater, där ej konferensens uppgift
enbart gällt reglerandet av tekniska,
administrativa el. dyl. frågor. — På gr. av
förhållandena vid U.S.A :s tillkomst — unionen
framgick genom fri överenskommelse mellan
självständiga stater — kom namnet på den unionella
folkrepresentationen i U.S.A. att bli k. En viss
dubbelbetydelse har ordet numera inom U.S.A:s
författningsliv, i det att det dels betecknar
kongressens bägge hus, dels stundom endast
avser ”representanternas hus”. Från U. S. A. har
termen k. ss. beteckning för
folkrepresentationen vunnit insteg i syd- och mellanamerikanska
stater. I 1931 års spanska författning kallas
folkrepresentationens enda kammare
omväxlande cortes och congreso de los diputados.
J.E.N.;B.
Kongressbiblioteket, i Washington, se L i
b-r a r y of congress.
Kongress-Polen, den del av Polen, som 1815
genom Wien-kongressen kom till Ryssland och
1815—1917 tillhörde detta land.
Kongrue’ns (till lat. co’ngruens,
sammanfallande), full överensstämmelse (i storlek och
— 879 —
form), likformighet, likhet. — Adj.:
kon-g r u e n t.
1) Matem., likhet mellan figurer, se K o
n-g r u e n t a figurer; 2) ett med ekvation
analogt begrepp, se Kongruenta tal.
2) Metr., överensstämmelse mellan
versschemats krav och versfyllnadens naturliga uttal.
3) Språkv., se Böjning.
Kongrue’nt (se Kongruens), lika,
likformig, sammanfallande.
Kongrue’nta figurer äro lika figurer (som
kunna bringas att sammanfalla). Två
trianglar äro k., om de överensstämma i fråga om:
1) två sidor och mellanliggande vinkel (l:a
kongruensfallet); 2) alla tre sidorna (2:a
k.-fallet); 3) två vinklar och en sida (3:e k.-fallet);
4) två sidor och en motsvarande vinkel, såvida
de båda andra motsvarande vinklarna äro av
samma slag (4:e k.-fallet). H-r.
Kongrue’nta tal (i avseende på ett helt tal p)
kallas sådana hela tal (A och r), som ge
samma rest vid division med p. Detta tecknas (enl.
Gauss) A= r (mod. p) (utläses ”A kongruent r
enl. modylen (se d.o.) p”). Sådana
kongruenser äro analoga med ekvationer. En viktig
sats om kongruenta tal är Fermats ”lilla sats”
aP4”l (mod. p), om a och p icke ha någon
gemensam faktor. H-r.
Kongs-, i ortnamn, se även Kungs-.
Kongsberg, stad i Buskerud fylke, Norge, i
sydligaste Numedal, på bägge sidor om Lågen;
7,274 inv. (1930). Lågen bildar inom staden
3 fall, Gamlebro-, Nybro- och Verksfossen, med
en sammanlagd fallhöjd av 14 m. Vapenfabrik,
silververk, myntverk, alla statliga,
trämasse-fabrik. I K. ligger Kongsbergs silvergruvors
kontor och finns ett bergsseminarium,
upprättat 1757. Från K. leda järnvägar åt n. genom
Numedal, åt v. över Meheia till Skien och åt ö.
till Drammen. — Litt.: J. K. Bergwitz, ”K.
1624—1924” (2 bd, 1924). Az.S.
Kongsbergs silvergruvor ligga v. om staden
Kongsberg och mellan Jondalen i n. och
Kob-berbergselven i s. Silvret förekommer i ö.-v.,
brant stupande, oftast 3—10 m. mäktiga gångar
av kalkspat, särsk. där dessa skäras av n.-s.
falband. Viktigast äro Underbergets och
Over-bergets falband. Gruvdriften påbörjades 1623.
1931 uppfordrades 14,803 ton malm, och
smältverket levererade 9,6 ton rent silver. I
gruvorna och vid smältverket sysselsättas c:a 250
arbetare. K.b. ägas av staten. Az.S.
Kongssnäcka, zool., se V a 1 t
horns-snäcka.
Kongsvinger, stad i Hedmark fylke, Norge,
på bägge sidor om Glömma, där denna gör sin
skarpa krök åt v. omkr. den 100 m. höga
bergshöjd, som krönes av K:s gamla fästning; 2,003
— 880 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
