Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koninck, Jacob (d.ä.) - Konisk - Koniska sektioner, kägelsnitt - Konisk yta - Konj. - Konja - Konjak - Konjaksolja - Konjektur - Konjugataxel - Konjugatdiametrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONISK
Philips Koninck: Landskap. Städelsches
Institut, Frankfurt.
Norge; är bäst representerad i Frederiksborgs
museum. — En kusin till J. K. d.ä. Salomon
K. (1609—56) målade figurscener och porträtt
i Rembrandts stil; tavlor av honom finnas bl.a.
i Ateneum, Helsingfors. — Den mest berömde
av namnet är J. K. d.ä:s bror,
landskapsmålaren Philips (de) K. (1619—88), som också
slöt sig till Rembrandt, särsk. i belysningen av
landskapet och dessutom efterbildade Brouwer
i det genremässiga staffaget; av honom finnes
i Göteborgs museum en ”Utsikt över staden
Rehnen”; hans självporträtt finnes i
Uffizigal-leriet, Florens. E.W.
Konisk, formad som en kon, kägelformig.
Koniska sektioner, kägelsnitt (ingående
undersökta av Apollonios från Perge, se denne),
Koniska sektioner.
de kurvor (el. gränsfall därav), som uppkomma,
då en rät, cirkulär kon skäres av ett plan.
Alltefter dettas läge uppkomma olika slags k.s.
(se fig.): en punkt, en cirkel, en ellips, en
parabel, en hyperbel, en el. två varandra
skärande räta linjer. K. s. äro alla
andragrads-kurvor (d.v.s. deras rätvinkliga koordinater, se
d.o., satisfiera en ekvation av andra graden).
Omvänt är varje andragradskurva (med
undantag av två parallella räta linjer) ett
kägelsnitt. H-r.
Konisk yta är en sådan yta, som alstras av
en rörlig rät linje (generatrisen), vilken går
genom en fast punkt (ytans spets) och ständigt
stöder mot en fast (plan) kurva (stödkonturen).
Vid en cirkulär kon är stödkonturen en cirkel.
Linjen från spetsen till denna cirkels
medelpunkt är k.y:s axel. En k.y. är en
developpa-bel yta, d.v.s. kan utbredas i ett plan. H-r.
Konj., förk. för konjugation, konjunktion el.
konjunktiv.
Konja, konung i Juda, se J o j a k i m.
Konjak är eau-de-vie (druvbrännvin),
framställt genom destillation av vin från de franska
dep. Charente och Charente inférieure med
huvudorten Cognac. Denna definition har
framgått genom av franska myndigheter 1909
utfärdad förordning, stadgande, att endast
sådan eau-de-vie, som destillerats från ett
bestämt angivet område av ovannämnda dep.,
finge säljas under benämningen ”cognac”. De
svenska partihandelsbolagen ha frivilligt
underkastat sig denna terminologi och benämna nu
all annan form av druvbrännvin eau-de-vie.
Den verkliga k. överträffar sina medtävlare
genom sin fina smak och utsökta arom. Dess
anseende daterar sig ända från början av
1600-talet. De förnämsta och äldsta firmorna äro
Augier (grundad o. 1660), Martell (grundad o.
1710) och Hennessy (1760). K.-framställningen
sker i våra dagar i stort sett på samma sätt
som för 200 år sedan. Druvorna pressas, skal
och stjälkar avlägsnas. Musten får jäsa i 2—3
veckor, varefter destillationen företages. K. är
från början färglös men antager genom
förvaringen på ekkärl en gulbrun färg. I finare
kvaliteter tillsättes oftast äldre, väl lagrad k.,
vilken meddelar åt den yngre varan sin arom. Wk.
Konjaksolja, se B o u q u e t.
Konjektu’r (till lat. conjVcere, ställa
tillsamman), gissning, förmodan; språkv., läsart, som
föreslås ang. ett otydligt el. förvanskat
textställe. Jfr Emendera.
Konjuga’taxel kallas vid en hyperbel (se fig.
vid d.o.) den symmetrilinje, som ej skär
kurvan, i vissa fall den sträcka därav, med
längden 2 b, som delas mitt itu av medelpunkten.
H-r.
Konjuga’tdiametrar (se fig.) äro två så
beskaffade diametrar (se d.o.) till en ellips el.
Konjugatdiametrar.
Konjugathyperbler.
— 883 —
— 884 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
