Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkubinat - Konkurrens - Konkurrent - Konkurrera - Konkurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKURRENS
Estridsen. Enl. ”Jydske Lov” övergick ett 3
årigt k. i laga äktenskap; hos romarna under
republiken var 1 år nog därtill. E.K.
Konkurrens [-ä’ns el. -a’gs] (fra.
concurren-ce, se Konkurrera), tävlan, tävlingsstrid.
1) Jur. K. utgör i straffrätten beteckning
för sammanträffande av brott, d.v.s.
den situation, att en person gjort sig skyldig
till flera brott och därför skall dömas till straff
i ett sammanhang. I sv. rätt (Strafflagen 4 kap.)
skiljes mellan två huvudformer. 1)
Idealkonkurrens, då två el. flera brott, av
samma el. olika beskaffenhet, förövats genom en
och samma handling, t.ex. misshandel å två
personer genom ett gevärsskott, våldtäkt som
tillika utgör hor och otukt med minderårig,
inbrottsstöld medelst åstadkommande av
förödelse med sprängämne. I dylika fall skall
endast utmätas ett straff; om brotten äro olika,
inom de gränser, som gälla för det svåraste
brottet; de övriga betraktas ss. försvårande
omständigheter. 2) R ea 1 k on k u r ren s, då två
el. flera brott förövats genom olika handlingar
och alltså i allm. på ett visst avstånd i tiden
dem emellan. Om brotten stå i ett nära
inbördes samband — t.ex. falsk beskyllning och
därefter falskt åtal för samma gärning;
förfalskning av samma namn å växlar, av vilka
en senare användes för omsättning av en
föregående; upprepad misshandel av samma
person med kortare mellanrum —, anses de
utgöra ett f o r t s a t t b r o t l (se d.o.), och
straffet bestämmes enl. samma regler som för
ideal-k. Vid annan real-k. skall i princip varje brott
erhålla ett särsk. straff enl. de för varje brott
i allm. gällande bestämmelserna och samtliga
straffen verkställas (s.k. kumulation). Ofta
måste emellertid, för vinnande av enhetlighet i
bestraffningen och undvikande av alltför stor
stränghet, vissa av straffen underkastas
förvandling och reduktion; de närmare reglerna
härom äro ganska invecklade. Bl.a. skall
fängelse, som ådömts jämte straffarbete, övergå till
sistn. straffart med en till hälften reducerad
varaktighet; vid sammanläggning av flera
frihetsstraff på viss tid får det längstas
varaktighet ej överskridas med mera än 2 år, så att
t.ex. två el. flera straff å vardera 4 års
straffarbete giva ett totalstraff å 6 år. Avvikande
regler äro givna för vissa brott; sålunda skall
real-k. av flera tjuvnadsbrott städse
bedömas ss. en fortsatt förbrytelse, med
iakttagande av vissa spec. föreskrifter (Straffl. 20
kap. 8 och 9 §§). I nyare straffrätt företer
behandlingen av real-k. ofta stor
överensstämmelse med vad som gäller om ideal-k., och någon
gång har skillnaden helt bortfallit (t.ex. sv.
förslag 1923), i det att enhetliga regler givits för
all k. — Vid s.k. lagkonkurrens stå två
brottsbegrepp i det förhållande, att det ena
utesluter all tillämpning av det andra; en kvinna,
som förövat barnamord, skall t.ex. ej
underkastas det strängare straffet för vanligt mord,
ehuru gärningen företer de lagstadgade
kännetecknen därå. — Jfr Sammanträffande
av straff. R.B-l
2) Nationalek., tävlan på marknaden mellan
de olika utbjudarna av nyttigheter (av samma
el. olika slag). Motsats: monopolis m. Jfr
Kartell och Trust. — Fri k. inom det
ekonomiska livet förklarades av
liberalismen (se d.o.) i början av 1800-talet som en
förutsättning för samhällets sunda utveckling
Obestridligt är, att nedbrytandet av äldre tiders
livegenskap, skråförordningar och samhälleligt
reglerad prisbildning möjliggjort det senaste
årh:s framsteg inom teknik och näringsliv. Se
Näringsfrihet och Prisbildning.
Mot en ohämnad k:s verkningar ha företagarna
sökt skydda sig genom monopol (se d.o.) och
arbetarna genom fackföreningar (se d.o. och
Arbetarfrågan). Samhället har ingripit
dels genom lagstiftning mot illojal k. (se
d.o.) och dels genom sociallagstiftning
(se d.o.). T.E-r.
Konkurre’nt (eg.: medlöpare; se
Konkurrera), medtävlare (i handel, yrke m.m.);
med-sökande.
Kron., ett i äldre kalendrar använt
ordnings-n:r för den veckodag, på vilken 24/s inträffar.
K. 1 betyder en söndag, k. 2 en måndag o.s.v.
Till k. 1—7 svara i ordning söndagsbokstäverna
F, E, D, C, B, A, G. M-t.
Konkurre’ra (lat. concu’rrere, löpa med el.
tillsamman), tävla, deltaga i konkurrensen (om).
Konku’rs (lat. concu’rsus, sammanlopp), jur.
Uttrycket k. användes i flera olika betydelser.
Särsk. betecknas därmed 1) det tillstånd, vari
en person befinner sig, då all hans förmögenhet
omhändertagits för hans borgenärers
förnöjande, samt 2) själva det förfarande, som utspelas,
då förmögenheten i sådant syfte tages i anspråk.
Ett k.-förfarande måste kunna komma till
stånd, när en gäldenärs förmögenhetsläge är
sådant, att han ej kan till fullo förnöja alla sina
borgenärer. Det bör då ej stå gäldenären öppet
att erlägga betalning till allenast vissa
borgenärer, utan förlusten bör drabba varje
borgenär i förhållande till storleken av hans
fordran. K.-förfarandet är en art av exekution
(generalexekution), som skiljer sig från annan
exekution (specialexekution) därigenom att
den principiellt omfattar a 11 gäldenärens
egendom och att denna utnyttjas för
tillgodoseende av samtliga hans borgenärer. För
så
— 899 —
— 900 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
