Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkursförvaltning - Konkursgrund - Konkursgäldenär - Konkurslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKURSLAGSTIFTNING
fortsättes för boets räkning. Efter första
bor-genärssammanträdet åter skall boets egendom
säljas, så snart ske kan. Uppskov äger
emellertid rum, då gäldenären överklagat
konkursbeslutet ävensom i vissa andra fall. Vanl.
säljas fast egendom och fartyg på exekutiv
auktion samt annan lös egendom på offentlig
auktion. Dock kan även försäljning under hand
ifrågakomma. Utestående fordringar indrivas, ev.
genom anställande av rättegång el. lagsökning,
el. försäljas ss. annan lös egendom. I den mån
influtna penningmedel ej åtgå till
konkurskostnader el. till betalning av gäld, som boet
eljest åsamkat sig, fördelas de, efter
anmärk-ningstidens utgång, genom utdelning enl. av
förvaltaren i samråd med rättens ombudsman
upprättat utdelningsförslag, som jämte
förvalt-ningsredogörelse framlägges för granskning
och kan klandras hos konkursdomstolen.
Utdelning kan ske flera gånger under konkursen
och skall verkställas, så snart tillgång finnes
till gäldande av 10 °/o av fordringar, som icke
utgå med förmånsrätt. Sedan all egendom
förvandlats i penningar, sker slututdelning och
framlägges slutredovisning. Se vidare
Utdelningsförslag och Slutredovisning
i k o n k u rs. — Under vissa betingelser äga
förmånsberättigade borgenärer lyfta betalning
för sina fordringar redan innan
utdelningsförslag framlagts och vunnit laga kraft. — Bland
kostnaderna för k. märkas särsk. förvaltares
och rättens ombudsmans arvoden, vilka efter
framställning av vederbörande bestämmas utav
konkursdomstolen. G.L.
Konkursgrund. Då gäldenär ej medgiver av
borgenär gjord konkursansökning, måste
borgenären styrka, att k. föreligger. Allmän k. är
gäldenärens obestånd (insolvens), varmed
förstås hans på saknad av tillgängliga
betalningsmedel beroende oförmåga att behörigen (d.v.s.
å förfallotiden) betala sin gäld. En
betalnings-oförmåga av helt tillfällig natur betraktas dock
ej som obestånd. Givetvis föreligger ej heller
obestånd enbart därför att en gäldenärs
skulder överstiga hans tillgångar (insufficiens).
Borgenären måste styrka, att särsk.
omständigheter inträffat, som äro ägnade att utmärka
obestånd. Som ex. nämner konkurslagen eget
erkännande, rymning för skuld samt
utmätning hos gäldenären och vad med avseende
därå förekommit. I regel kan motbevisning få
föras av gäldenären. Emellertid uppställer
lagen även vissa särsk. k., mot vilka gäldenären
icke må föra motbevis till styrkande av sin
solvens. Köpman, som över en vecka inställt
sina betalningar el. under en vecka uraktlåtit
att efterkomma anmaning att betala klar och
förfallen gäld, försättes sålunda på borgenärs
yrkande ovillkorligen i konkurs. Om
borgenär visar, att egendom, vari han hai viss
förmånsrätt, utmätts för annans fordran el. av
gäldenären försålts genom lösöreköpsavhandling
(se L ö s ö r e k ö p), kan gäldenären undgå
konkurs endast genom att visa, att den övriga
egendom, vari borgenären må ha förmånsrätt,
är tillräcklig till gäldande av borgenärens
fordran. G.L.
Konkursgäldenär, person, som befinner sig i
konkurstillstånd. Ej blott fysisk person utan
även dödsbo och juridisk person kan försättas
i konkurs. Makar, å vilkas äktenskap äldre
giftermålsbalken äger tillämpning, komma
båda i konkurs, även om konkursbeslutet
formellt avser endast mannen. Andra äkta makar
kunna oberoende av varandra försättas i
konkurs. — K. äger rätt att från konkursboet
utbekomma och behålla för sig och sin familj
nödiga gång- och sängkläder ävensom i övrigt
nödiga lösören till ett värde av högst 500 kr.
(200 kr., om han ej är familjeförsörjare och
ej heller har eget hushåll) samt är berättigad
att av konkursboets medel erhålla nödigt
underhåll för sig och familjen under i regel
2 mån., där ej annan möjlighet till försörjning
förefinnes. — K:s viktigaste skyldighet är att
under edsplikt uppgiva boet till bouppteckning
samt att vid första borgenärssammanträdet
med ed fästa bouppteckningens riktighet.
Jämväl i övrigt är k. skyldig lämna alla för
konkursutredningen erforderliga uppgifter.
Innan edgången fullgjorts, får han ej begiva sig
från den ort, där han är bosatt, och även
därefter är hans rörelsefrihet på visst sätt
inskränkt. I omyndigs el. juridisk persons
konkurs åligger edgångsskyldighet förmyndaren,
resp, den som är satt att företräda den
juridiska personen. Om k. icke iakttager, vad
honom åligger, kan han efter omständigheterna
hämtas el. genom häkte tillhållas att fullgöra
sina skyldigheter. — K. har ej politisk el.
kommunal rösträtt och är icke valbar till offentliga
förtroendeuppdrag. Har ämbets- el. tjänsteman
försatts i konkurs, ankommer på den
myndighet, under vilken han i och för tjänsten lyder,
att pröva, huruvida han förr än efter 4 mån.
må åter inträda i utövning av tjänsten. G.L.
Konkurslagstiftning. I sv. rätt anträffas på
gr. av kreditväsendets fordom ringa
omfattning först sent spår av ett konkursförfarande,
tidigast i Upplandslagen, och endast för de
fall, att gäldenären dött. Det stadgas här, att
vid brist i dödsboet borgenärerna i proportion
till sina fordringars storlek skola lida avdrag
å fordringarna, ett slags urarvakonkurs alltså.
Av en levande gäldenär krävde man
betryggande pant och uttog i övrigt genom arbetstvång
— 905 —
— 906 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
