Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkurslagstiftning - Konkursmassa - Konkylier - Konnektera - Konnersreuth - Konnetabel - Konnexion - Konnexitet - Konnossement - Konnässans - Konodonter - Konoid - Konon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKURSMASSA
sin fordran el. utövade påtryckning genom
bysättning. Först Visby stadslag beaktar, efter
tysk förebild, även konkurs av levande, särsk.
för gäld rymd sådan. Borgenärerna bildade
här en intressegemenskap för
omhändertagande av gäldenärens egendom, och ackord
om-nämnes. Landslagen kvarstår på
Upplandslagens ståndpunkt. Då maktmedel saknades
mot förrymd gäldenär, sökte man senare få
honom att kvarstanna genom medgivande av
från romersk rätt lånade förmåner, s.k.
beneficium. Ett sådant omtalas först i Göteborgs
privilegiebrev 1620, efter mönster från
Amsterdam, beneficium cessio’nis bono’rum el.
principen att vid oförvållad olycka får gäldenären
ackord, den bedräglige efterhålles strängt. En
kungl. förklaring 1673 utsträckte denna
”av-trädesförmån” till hela landet. Den som
frivilligt sökt sig i konkurs och visade oförvållad
olycka (krig, sjöskador, vådeld, andras
fallis-sement), blev fri ej blott till sin person utan
även från borgenärernas vidare framtida krav,
det senare en viktig nyhet. Ny förklaring i
ämnet utfärdades 1687. 1773 avskaffades
arbetstvånget. Nya konkursstadgar utkommo
1767, 1798, 1818 och 1830. Borgenärerna fingo
1818 rätt begära gäldenär i konkurs, även om
han ej rymt. S.å. försvann det eg.
konkurs-beneficiet; gäldenären kan ej längre fria sitt
framtida förvärv från betalningsansvar för
gamla konkursskulder. Man höll nu också
kraftigt efter ej blott bedrägliga utan även
vårdslösa gäldenärer, dels genom bysättning,
tills bouppteckningen beedigats, dels genom att
beröva sådan skydd för nödtorften, s.k.
beneficium compete’ntiæ, vilket medgavs andra
gäldenärer. 1830 infördes köpmannabegreppet med
strängare ansvar för köpmän än för andra.
Bysättningen vid konkurs upphävdes 1841. Nya
konkurslagar tillkommo 1862 och 1921. 1862
infördes från romersk rätt återvinningsinst.,
d.v.s. möjlighet att till konkursboet
återförvärva avhänd egendom. 1877 medgavs
beneficium competentiæ åt alla gäldenärer,
oberoende av redlighet. Därmed bortföll det sista
konkursbeneficiet. Lagändringarna 1921
åsyftade ett lättare försättande i konkurs och
snabbare avveckling av densamma. Utländsk k.
liksom nyare sv. bygger till största delen på
principer, som utformats i den klassiska
romerska rätten. Viktigare utländsk k. tillkom
i England 1883 och 1914, Frankrike 1838,
Tyskland 1877, Italien 1883. — Litt.: I. S.
Landtmanson, ”Om concursbo” (1866). E.K.
Konkursmassa, se Konkursbo.
Konky’lier, de tomma skalen av blötdjur. —
Konkyologi, läran om blötdjursskalen.
Konnekte’ra, sammanbinda, förena.
Konnersreuth [kå’narsrait], by i n. Bayern,
se Therese N e u m a n n.
Konneta’bel (fra. connétable, av mlat. comes
sta’buli, eg.: stallgreve, överstallmästare), se
Connétable.
Konnexion [-nekjo’n], samband,
sammanhang. — K o n n e x i’v, sammanbindande.
Konnexite’t (sakligt sammanhang), jur., säges
föreligga mellan ett anspråk mot en person (på
betalning, på utfående av sak el. dyl.) samt
ett samma persons motanspråk (vanl. på viss
ersättning), då de två anspråken härröra av
ett och samma rättsliga el. faktiska förhållande
(t.ex. kommittents anspråk på
försäljningssumma, kommissionärens på provision; el.
långivares anspråk att återfå det utlånta, låntagarens
att få ersatt reparationskostnad för detsamma
el. skada, förorsakad därav). Enl. främmande
rätt ger k. befogenhet att vägra uppfylla förstn.
anspråk, även att kvarhålla sak, som detta
gäller, till dess motanspråket uppfyllts (r e t e
n-t i o n s r ä 11, se d.o.). En och annan
rätts-lärare har sökt förfäkta dylik befogenhet ss.
överensstämmande jämväl med sv. rätt, vilken
dock i allm. anses erkänna retentionsrätt
allenast i enstaka fall, medan däremot rätt till
kvittning (se d.o.) förefinnes oberoende av
k. mellan anspråk och motanspråk. K.
föranleder även, att motanspråket kan instämmas
till samma domstol, vid vilken det förra
anspråket anhängiggjorts (forum connexitatis),
att där prövas i sammanhang med detta. C.G.Bj.
Konnosseme’nt, se Konossement.
Konnässans [-sa’ps] (fra. connaissance, se
d.o.), bekantskap; även konkret, om person. —
K o n n ä s s ö’r, kännare, förståsigpåare.
Konodo’nter, paleontol., egendomliga, vanl.
av kitin el. fosforsyrad kalk bestående, 1—2
mm. stora, med tänder el. taggar försedda fossil,
som tolkats ss. käkar av annelider. K. ha
funnits mångenstädes i de paleozoiska lagren, t.ex.
i Sverige på Gotland och vid Fågelsång. K.A.G.
Konoi’d, en regelyta (se d.o.), som beskrives
av en rät linje (generalrisen), vilken rör sig
parallellt med ett fast plan (styrplanet),
medan en av linjens punkter rör sig på en
godtycklig kurva (stödkonturen) och linjen
samtidigt går genom en fast rät linje (k:s axel). H-r.
Konon, atensk fältherre (d. 392 f.Kr.),
Timo-theos’ son från Anaflystos, strateg 414/3,
anförde efter Alkibiades’ avsättning 407 flottan
vid Samos, inneslöts av Kallikratidas 406 i
Mytilenes hamn, undkom vid Aigospotamoi
med 8 skepp, flydde till Cypern och övertog
kommandot över persiska flottan mot
spartanerna. K. återvände till Aten 393,
återuppbyggde de s.k. långa murarna i Aten, återvände
— 907 —
— 908 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
