Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstitutionsutskottet - Konstitutiv - Konstitutorial - Konstkopal - Konstkork - Konstläder - Konstmassor (kompositionsämnen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTMASSOR
mannauppdragets fullgörande, stadgan om val
av talmän och v. talmän, stadgan om val till
riksdagens utskott samt de reglementariska
föreskrifter, vilka riksdagen äger fastställa för
riksdagsgöromålens behöriga gång.
Beträffande de nämnda författningarna har K. även rätt
att självt taga initiativ till ändring av
desamma. K. skall vidare förbereda riksdagens
beslut i anledning av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring el.
upphävande av kommunallagarna (sedan 1909) samt
av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdep., om kommandomål, om
förvärvande och förlust av medborgarrätt, om
rikets vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte el. som röra överenskommelser med
främmande makter i ämnen, vilka ej tillhöra annat
utskotts behandling. K. tillkommer jämväl att
slita ev. tvist mellan kamrarna ang. frågan,
till vilket utskott ett ärende skall hänvisas, så
ock att skilja mellan kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition. Ang.
de åtgärder, som K. äger att vidtaga efter
granskningen av statsrådsprotokollen, se D
e-c h a r g e och Ministeransvarighet.
J.E.N.
Konstitutiv [-i’v el. kå’n-], grundläggande,
väsentlig (bestämmande).
Konstitutoria’1, en ort av sådana dokument,
genom vilka en offentlig myndighet tilldelar en
person viss befattning i Statens tjänst. K.
utfärdas i vissa fall å av K.m:t tillsatta tjänster
men brukas mestadels vid befattningar, över
vilka underordnad myndighet förfogar.
Liksom fullmakten men till skillnad från
förordnandet (se d.o.) avser k. ett fast beklädande
med den tjänst, på vilken den utfärdas, men
i motsats till fullmaktsinnehavaren kan den
konstituerade skiljas från sin befattning i
samma ordning, i vilken han erhållit den. E.Spr.
Konstkopa’1, se Fernissa.
Konstkork, se Konstmassor.
Konstläder är en billig massa för ersättning
och imitation av läder. K. framställes ur
blandningar av textilfibrer, läderavfall etc. med
celluloid-, viskos- el. kautschuklösningar under
tillsats av ricinolja jämte färgämnen. För de
billigaste sorterna användes som grundsubstans
pappersavfall. K. är täml. vattenbeständigt och
ofta av stor hållfasthet, även om det i dessa
avseenden kommer långt efter äkta läder. Det
har användning som möbelbeklädnad och för
bokbinderier samt till väskor m.m. men lämpar
sig ej för sulläder. Lj.
Konstmassor (el.
kompositionsäm-nen) kallas produkter, som fabriksmässigt
framställas mestadels på kemisk väg och
företrädesvis genom tryck och upphettning formas
Uppslagsbok. XV. _ ggi __
31
till föremål av olika slag. K. ha en ytterst
omfattande användning för framställning av
apparatdelar, isolationsmaterial, prydnadsföremål,
askar o.a. förpackningskärl, för ersättning av
kork och icke minst för imitation av dyra
naturprodukter. De viktigaste k. äro
kondensa-tionsprodukter av organiska föreningar, även
kallade konstharts. Den viktigaste av dessa
är bakelit (se d.o.), som uppfanns av L. H.
Baektland o. 1863 och erhålles genom
konden-sation av fenol med formaldehyd. Den
slutprodukt, som erhålles, bakelit C el. resit,
är olöslig i de flesta organiska lösningsmedel
och mycket okänslig mot kemikalier. För att
förbilliga den färdiga produkten användas
liksom i de flesta k. fyllnadsämnen av olika slag,
ävensom färgämnen. — Ett flertal andra
organiska ämnen ha även funnit användning för
framställning av kondensationsmassor. Så ge
urinämne och formaldehyd en massa, p o 11
o-p a s, vilken är fullst. vattenklar och osmältbar
(förkolar vid över 300°). Den har fått
användning som glasersättningsmedel (organiskt
glas) spec. för optiska ändamål, då den har
egenskapen att genomsläppa ultraviolett ljus.
En kondensationsmassorna närstående
produkt är k u p r e n, som erhålles genom
poly-merisation av acetylen under användning av.
koppar el. någon annan metall som katalysator.
Framställningen sker i trumlor, vari acetylen
vid en temp. av c:a 230° inledes, då en porös
och korkliknande massa erhålles. Kupren är
ett gott ersättningsmedel för naturkork men
användes efter behandling av olika slag även för
motståndskraftigare föremål, isolermaterial
m.m. samt som adsorptionsmedel. — Till
poly-merisationsmassorna hör även Konstgjord
kautschuk, syntetisk kautschuk
(se G u m m i i n d u s t r i, sp. 1,206).
Mycket viktiga k. äro cellulosamassorna (jfr
Cellulosa). De framställas dels med ren
cellulosa el. cellulosahydrat som grundämne,
dels ur cellulosans föreningar, spec.
cellulosa-nitraten och cellulosaacetaten samt en del
cel-lulosaetrar. Ren cellulosa tjänar för
framställning av k o n s t s i 1 k e (se d.o.; kopparsilke och
viskossilke) samt cellofan och v u 1 k a n f
i-b e r, ävensom en del andra mindre betydande
massor. Cellofan erhålles ur viskoslösningar i
form av tunna blad och användes som omslag
för konditori- och galanterivaror, till kapsyler
m.m. Ur cellulosanitrat, hållande 10—13 %
kväve, erhålles huvudsaki. celluloid (se
d.o.) och film samt konstsilke (nitrossilke)
och konstläder (se d.o.).
Cellulosaacetaten ge celli t, cellon, film, konstsilke
(acetatsilke) m.m. Cellit är rent
cellulosaacetat, framställes i tunna blad och har samma
— 962 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
