Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor (kompositionsämnen) - Konstnärliga teatern i Moskva - Konstnärlig äganderätt - Konstnärsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRLIGA TEATERN
R. Bergh: Konstnärsförbundets styrelse. 1903. Nationalmuseum. Frän v. till h.: Chr.
Eriksson, Eug. Jansson, N. Kreuger, K. Nordström, R. Thegerström, R. Bergh.
användningsområden som cellofan. Cellon
erhålles ur cellit genom tillsats av
kamferersätt-ningsmedel, ss. trifenylfosfat, triklorbensol, och
har stor användning som glasersättning
(split-tersäkert glas). K. av cellulosaacetat få
allt större betydelse, då de i motsats till
cellu-loidmassorna ej äro eldfarliga.
K., som ha användning som ebonitersättning,
äro de s.k. kerilmassorna. De utgöra en
blandning av tjära, asfalt, torkande oljor och
svavel. Den slutgiltiga produkten erhålles
genom en vulkaniseringsprocess. Till denna typ
av massor hör också det förnämsta
gummiersättningsmedlet f a k t i s (se d.o.) el. o 1 j
e-kautschuk. — Ur äggviteämnen, spec. ur
mjölkkasein, erhålles k., som under namn av
g a 1 a 1 i t (se d.o.) gå i marknaden. De utgöras
i allm. av kasein-formaldehydmassor och ha
funnit stor användning för framställning av
kammar, knappar, enklare prydnadsföremål
m.m. Hit höra också de k., som erhållas ur
blod o.a. animaliskt avfall. — K. framställas
dessutom med en hel del andra ämnen som
utgångsmaterial, ss. horn och läderavfall,
stärkelse, harts- och vaxarter, fett, fettsyror och
kolväten m.fl. — K. ha under de senare åren
fått allt större betydelse, och det rastlösa
ar
— 963 —
bete, som nedlägges på detta område, framgår
bl.a. därav, att ej mindre än c:a 3.000 olika
patent hitintills äro uttagna rörande dessa
massor, deras komposition, framställning och
användning. Lj.
Konstnärliga teatern i Moskva, se
Ryssland, teater.
Konstnärlig äganderätt, se Artistisk
äganderätt.
Konstnärsförbundet bildades 1886 för att
genomdriva nya och friare former inom
konstlivet i Sverige och var ett uttryck för den
rörelse inom en krets av unga framstående sv.
konstnärer, till en början 92 stycken, de flesta
då studerande i Frankrike, vilken givit
upphov till Opponenternas utst. 1885.
Oppositionen gällde främst Konstakad. En energisk
ledare var Ernst Josephson (se denne). I
Göteborg erhöll K. ett verksamt stöd av mecenaten
Pontus Fürstenberg. K. anordnade fr.o.m. 1887
utst. i Stockholm och Göteborg samt någon
gång också i utlandet (senast en retrospektiv
utst. i Berlin 1910). Medl.-antalet avtog, sedan
fredligare förhållanden inträtt, och i Sv.
konstnärernas förening, bildad 1890, ingingo numera
många av de unga. Ur k. utträdde Carl
Larsson, Georg Pauli, Zorn m.fl. 1900 var antalet
— 964 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
