Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsulatväsen - Konsulent - Konsulskassan - Konsult - Konsultation - Konsultativ - Konsultativa statsråd - Konsultativ folkomröstning - Konsultera - Konsulterande ingenjör - Konsum - Konsument - Konsumentbladet - Konsumera - Konsumtionsförening - Konsumtionsnyttigheter - Konsumtionsskatt - Kontagium - Kontagiös - Kontakt - Kontaktapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTAKTAPPARATER
representation, som har spec. avseende å
handelspolitiska o.a. internationellt kommersiella
förhållanden. Se Konsul 4). Th.
Konsule nt (till lat. consu’lere, rådfråga),
vanlig titel (oftast i sammansättningar angivande
verksamhetens art) på en facktekniskt utbildad
tjänsteman i en myndighets el. i enskild tjänst.
K. har till uppgift att ur fackteknisk synpunkt
bereda de ärenden, för vilkas riktiga
administrativa handläggning sådan beredning är
erforderlig, samt att vara rådgivare såväl för
myndigheten som för under densamma sorterande
funktionärer och för allmänheten. E.Spr.
Konsulskassan, se Kabinettskassan.
Konsu’lt (jfr Konsultera), vardaglig
benämning på konsultativt statsråd.
Konsultation [-Jo’n], se Konsultera.
Konsultativ [kå’n- el. -ti’v], rådgivande.
Konsultativa statsråd. Enl. R.F. § 6 skall den
sv. ministären utom dep.-cheferna inrymma 3
statsråd utan dep., vilka vanl. kallas k.s. och
av vilka minst 2 böra ha ”förvaltat civil
beställning”. Statsministern brukar i allm. höra
till k.s. De två övriga av dessa, ”konsulterna”
i eg. mening, spela en viktig — i somliga
ministärer en mycket viktig — roll inom den
s.k. statsrådsberedningen (se d.o.), där
rege-ringsärendena under mera fria former
behandlas, innan de avgöras i konseljen. Särsk. vid
den s.k. dep.-beredningen, då ärendena
föredragas inför en dep.-chef i närvaro av 1,
stundom 2, k.s., är deras medverkan viktig på gr.
av den författningskunskap och kännedom om
formerna, som de anses böra sitta inne med.
J.E.N.
Konsultativ folkomröstning, se
Folkomröstning.
Konsulte’ra (besläktat med konsul), rådfråga
(t.ex. läkare, advokat), rådslå. —
Konsultation, rådfrågning; rådplägning, överläggning.
Konsulterande ingenjör, teknisk expert, som
mot ersättning åtar sig att lämna råd, uppgöra
förslag, utöva kontroll o.d. i tekniska frågor.
Av en k. i. fordrar man utom yrkesskicklighet
också full frihet från leverantörs- o.a.
ovidkommande intressen. I.S.
Konsum, populär förk. för
konsumtionsförening (se d.o.).
Konsume’nt, se Konsumera.
Konsumentbladet, veckotidskr. utg. av
Kooperativa förbundet, se Kooperation, sp. 1024.
Konsume’ra (lat. consu’mere, till su’mere,
taga), förbruka, förtära. Motsats:
producera. — K o n s u m e’n t, förbrukare (av varor).
Motsats: producent. — Konsumtion
[-Jo’n], förbrukning; jfr Kooperation.
Konsumtionsförening, sammanslutning,
bildad av varuförbrukare för anskaffning, ev.
— 977 —
även produktion av förnödenheter (se
Kooperation). H.St.
Konsumtionsnyttigheter, nyttigheter avsedda
och tillgängliga för omedelbar konsumtion.
Motsats: kapitalföremål. T.E-r.
Konsumtionsskatt, se Förbrukningsskatt.
Konta’gium (till lat. ta’ngere, beröra), med.,
allmän benämning på smittämne (bakterier,
ult-rafiltrerbart virus).
Kontagiö’s, smittosam genom beröring.
Konta’kt (till lat. ta’ngere, beröra), beröring,
förbindelse. — 1) Elektrotekn., ledande
förbindelse mellan elektriska strömbanor, fast k.,
då strömbanorna äro förenade genom
samman-skruvning, lödning el. svetsning, rörlig k.,
g 1 i d-k., då de äro förbundna genom
metallfjädrar el. kolborstar (se Elektriska
maskiner, sp. 305). Vid glid-k. måste ytorna
omsorgsfullt rengöras och befrias från
oxidskikt, detta för att förhindra uppkomsten av
k.-motstånd el. övergångsmotstånd. — Genom
s.k. Stic k-k. (väg g-k.) kunna elektriska
apparater kopplas till belysningsnätet. A.B.L.
2) Geol., beröringsyta mellan bergartspartier,
som gränsa in till varandra på annat sätt än
medelst normala överlagringsytor. Med k.
förstår man dock vanl. gränsen mellan en
erup-tiv bergart och de bildningar, som den
genomtränger, mera sällan sådana genom tektoniska
processer uppkomna k.-ytor. K.A.G.
Kontaktapparater användas vid katalytiska
processer i större skala (se Katalys).
Största betydelsen ha k. för gaser.
Enklast utgöres k. av ett rör, som är fyllt
med den ifrågavarande kontaktsubstansen
och vilket kan upphettas el. avkylas till den
för reaktionen lämpligaste temp. Då
reaktionen beror på ren ytverkan, ledas gaserna så,
att de komma i beröring med så stor mängd
av kontaktsubstansen som möjligt. Gäller det
framställningar i större skala, utbyggas k. till
s.k. kontaktkamrar, vanl. fyrkantiga
rum, där såväl tryck som temp. kunna varieras
och där kontaktsubstansen mera rationellt kan
utnyttjas. På detta sätt framställes t.ex.
ammoniak ur kväve och väte, svavelsyra ur
svaveldioxid och luft, salpetersyra ur ammoniak
och luft. — K. av annan konstruktion äro
sådana, där t.ex. en gas får inverka på ett
flytande ämne i närvaro av kontaktsubstans.
Sålunda framställes härdat fett i k. genom
vät-gasens reducerande inverkan på omättade
fettsyror vanl. med nickeloxid ss. kontaktsubstans.
Av kontaktsubstansen göres en fin
oljeemul-sion, som intimt blandas med de omättade
fettsyrorna. Blandningen pumpas in i en
auto-klav, där den i form av ett fint regn möter
den reducerande vätgasen. Tryck och temp.
— 978 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
