Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrollstämpling - Kontrollverket - Kontrollör - Kontrovers - Konträr - Kontubernal - Kontubernium - Kontumacie-dom - Kontur - Kontursåg, dekupirsåg - Kontusion - Konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG
vara försedda med en kontrollstämpel,
varigenom offentlig myndighet utmärker, att den
kontrollerat varans kvalitet. Dylik k. skall å
kött och vissa andra matvaror (jfr K ö
1t-besiktningstvång). För arbeten av
ädla metaller äro sedan länge noggranna
bestämmelser om k. utarbetade. Redan på
1200-talet påbjöds k. i England och på
kontinenten. I Sverige ålades 1485 mästarna att
sätta sin egen stämpel, initialer el. bomärken
på sina tillverkningar. Denna k. med
mästarens egen stämpel utökades 1596, då
guldsmederna i Vadstena och Linköping befalldes att
å sina arbeten anbringa även stadens vapen,
och under 1600-talet skulle guld- och
silverarbeten vara försedda med såväl mästarmärke
som stadsvapnet. 1689 kom härtill för
Stockholm m.fl. städer, att även året skulle angivas
genom en årsbokstav. För Malmö infördes
samma bestämmelse 1690 och för Göteborg 1693.
För tennarbeten hade olika former av k.
till-lämpats, och från 1694 skulle även tennet
stämplas med en årsbokstav. För tenn fanns
dessutom en kvalitetsstämpel. Den
olika arten av k. för olika orter vållade
svårigheter, varför man 1752 införde en enhetlig k.
för hela landet. Inhemska guldarbeten skulle
stämplas med 3 kronor i hjärtformig sköld och
utländska arbeten med 3 kronor i oval sköld.
Silverarbeten erhöllo samma stämpel men med
ett efterföljande S. Från 1759 skulle enhetliga
årsbokstäver användas för hela landet, så att
A skulle beteckna tillverkningsåret 1759, B 1760
o.s.v. t.o.m. Z = 1782, varefter en ny serie
börjar A 2 o.s.v. Enl. nu gällande bestämmelser,
utfärdade 18/io 1912, skola alla guld- och
silverarbeten med undantag av urboetter,
glasögonbågar, vetenskapliga instrument m.m.
kontrollstämplas, om guldarbetena ha en finhalt av
minst 760/1,000 och silver 830/1,000. K. göres i
Stockholm av Mynt- och justeringsverket samt
i landsorten av förordnade k.-förrättare. K.
utgöres dels av själva kontrollstämpeln, som är
den 1752 införda, alltså 3 kronor (samma
kontrollstämpel med ett efterföljande P
användes för arbeten av platina), och dels av
tillverkarens namnstämpel, som skall vara
inregistrerad hos Mynt- och justeringsverket,
ortsmärke samt årsbokstav. För guld
finnes dessutom finhaltsstämpel (23 k. =
975/1,000, 20 k. = 840/1,000, 18 k. 760/1,000).
Gällande förordning om k. av platina är daterad
2/ä 1923. — Litt: G. Upmark, ”Guld- och
silversmeder i Sverige 1520—1850” (1925). T.E-r.
Kontrollverket inrättades 1752 i samband
med införandet av enhetliga bestämmelser för
kontrollstämpling av guld-, silver- och
tennarbeten. K. lydde under Kommerskollegium till
— 1001 —
1829, då det förenades med Myntverket och
underställdes Bergskollegium. 1838
överflyttades verken till Statskontoret. Enl. instruktion
8/i2 1876 blevo båda verken självständiga
ämbetsverk, K. under ledning av en
kontrolldirektör. 1910 förenades K. med Myntverket i
samband med dettas omorganisation till Mynt- och
justeringsverket (se d.o.). T.E-r.
Kontrollö’r, vanlig titel (oftast i
sammansättningar) på en tjänsteman i en myndighets el.
i enskild tjänst, vars huvudsaki. uppgift är att
genom kontroll (se d.o.) övervaka och leda
ett visst arbets- el. verksamhetsområde. K.
förekommer i Statens tjänst huvudsaki. inom
kommunikationsverken och Tullverket samt
under Kontrollstyrelsen. E.Spr.
Kontrovers [-vä’rs] (till lat. contra, emot, och
versus, vänd), tvist, strid.
Konträ’r (till lat. contra, emot), motsatt,
stridig; motig. — Log., se Kontradiktorisk.
Kontuberna’1 (till lat. tabe’rna, hydda,
boningsrum, jfr tavern, tabernakel), rumskamrat.
Kontube’rnium (lat. contube’rnium), i det
fornromerska militärväsendet ett tältlag på 10
man jämte dekanus (se d.o.); senare vid vissa
undervisningsanstalter förekommande byggnad,
där de studerande erhöllo fri bostad och kost.
W.N.
Kontuma’cie-dom, jur., tredskodom (se d.o.
och Contumacia).
Kontu’r (fra. contour, besläktat med sv. tur,
törn), ytterlinje; grunddrag.
Kontursåg, dekupirsåg, större, med
fottrampa driven lövsåg för utsågning av konturer
i trä.
Kontusion [-Jb’n] (till lat. contu’ndere,
sammanstöta), med., genom trubbigt yttre våld
framkallad vävnads- el. organskada, som
uppkommer genom sammanpressning, oftast mot
underliggande skelettdelar. Framkallar våldet
en hudskada, uppstår ett kross-sår med trasiga,
oregelbundna sårkanter. Håller huden, giver
ofta den uppkomna blödningen i underliggande
delar sig tillkänna som ett blåmärke (se B 1 o
d-u t å d r i n g). Vid kontunderande våld mot en
led uppstår ofta en blödning inne i leden, ev.
förorsakande sekundära ledförändringar (se
Arthritis). N.Lbg.
Konung (till isl. konr, förnäm man, ättling;
eg.: son av en förnäm man), regent, som
innehar högsta makten i staten. I etnografisk
litteratur använder man ofta ordet k. som
beteckning på mäktiga hövdingar, vilka härska
över folk med i regel en viss grad av
politisk organisation. Ofta är det primitiva
ko-nungadömet förenat med prästerlig värdighet;
hövdingen el. k. förrättar de offentliga
religiösa handlingarna och tänkes stå i särsk.
för
— 1002 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
