Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATION
1800-talet, ehuru deras rötter i flera fall gå
längre tillbaka i tiden.
Under större delen av 1800-talet tilldrogo
sig
arbetarproduktionsförening-a r n a spec. intresse och tedde sig för
flertalet socialreformatorer som den företagsform,
varigenom man skulle kunna övervinna den
industriella revolutionens socialt betänkliga
konsekvenser. I Frankrike företräddes denna
uppfattning i varierande former av H. de
S a i n t-S i m o n, C h. F o u r i e r, P h. B.
B u c h e z (se dessa) m.fl. och i
Storbritannien främst av de kristna socialisterna. Även
Robert Owens (se denne) propaganda
för självförsörjande kommuniteter påverkade
starkt idébildningen kring
arbetarproduktions-föreningarna. Det har emellertid visat sig, att
denna k.-form ej varit i besittning av någon
ansenligare livskraft. Delvis sammanhänger
detta med att den principiella likställigheten
mellan medl. ofta gör det svårt att lösa de
organisatoriska problemen, om företaget når
större dimensioner. Viktigare är emellertid,
att öppenhetsprincipen lätt sättes ur funktion
i ett växande företag, därför att de urspr.
före-tagsägarna ofta ej äro benägna att anställa
ny-tillträdande annat än som lönearbetare,
varigenom företagets kooperativa karaktär går
förlorad. Arbetarproduktionsföreningarna ha av
dessa skäl ej nått någon större utbredning, och
de enskilda företagen äro i regel små. Relativt
stor utbredning äga de dels i Sovjetunionen,
där de moderna
arbetarproduktionsföreningarna (c:a 18,000 med 2 mill. medl.) äga en
inhemsk föregångare i den s.k. artelen (se d.o.)
dels i Frankrike (c:a 600 företag med 32,000
medl.), Storbritannien (c:a 100 företag) och
vissa sydeuropeiska länder (Italien). I Sverige
funnos 1930 29 föreningar med 5,463 anställda
och ett tillverkningsvärde av 21,6 mill. kr. —
Ett försök att övervinna
arbetarproduktions-föreningarnas organisatoriska svagheter,
samtidigt som de anställda bindas närmare vid
företaget, representeras av vinstandelssystemet.
Andelsföretag av i sin yrkesutövning
självständiga yrkesutövare ha numera vunnit
en betydande omfattning. Betydelsefullast äro
andelsföretagen inom jordbruket (se nedan),
men liknande organisationer för gemensam
förädling och försäljning av medl:s produkter el.
för anskaffande av förnödenheter el. kapital
för verksamhetens bedrivande m.m. ha även
bildats av andra yrkesutövare (hantverkare,
köpmän, fiskare m.fl.). Den främste
representanten under 1800-talet för denna k.-form var
tysken H. Schulze-Delitzsch (se
denne). När han erfor, hur den industriella
omdaningen i mitten av 1800-talet försatte bl.a.
— 1019 —
hantverket i svårt läge, ansåg han, att de smä
självständiga företagarnas belägenhet skulle
kunna förbättras, om de sökte att i kooperativa
former anskaffa förnödenheter och kredit samt
på liknande sätt försälja sina produkter. Ett
liknande organisationsarbete utfördes inom
jordbruket av F. W. Raiffeisen (se denne).
Organisationer av denna art ha grundats
i flertalet civiliserade länder. K. Ihrig
beräknar (i ”Internationale Statistik der
Ge-nossenschaften”, 1928) antalet
anskaffnings-och avsättningsföreningar inom jordbruket till
40,000, varav på Asien komma 10,500, på
Amerika 9,000 och på Europa 20,500. Enl.
Internationella arbetsbyråns statistik omfattade 1928
jordbrukar-k. drygt 15 mill. medl., och den
totala omsättningen utgjorde 2,000 mill. $. I
intetdera fallet har Sovjetunionen inryckts i
statistiken, då förhållandena där äro av så
säregen beskaffenhet, att full jämförbarhet ej kan
nås. Ang. den sv. jordbruks-k. se nedan. —
Kreditföreningarnas antal i världen i dess
helhet är enl. Ihrig 95,000, varav 67,000 i Europa.
Endast en mindre del, 15,000, äro verksamma
i städerna, medan flertalet har sitt
verksamhetsfält på landsbygden (k r e d i t k a s s o r).
Det totala medl.-antalet utgör c:a 12 mill. —
över andelsföretagen inom andra branscher
föreligger ej någon samlad statistik.
Konsumentkooperationen
har vuxit fram ur hushållens intresse av att
säkerställa sig mot de varuförsämrande och
prisfördyrande strävanden av olika art, som
gjorde sig gällande, när den tidigare
familje-el. egenhushållningen (se d.o.) avlöstes av den
moderna byteshushållningen i och med
industrialismens genombrott. Denna
konsumenternas självhjälpssträvan, som tagit sig uttryck i
organisationer (s.k.
konsumtionsföreningar) för anskaffning av olika
förnödenheter under varuförbrukarnas kontroll,
har förmodligen sprungit spontant fram i olika
länder, i samma mån som den ekonomiska
omdaningen fortskridit. Ett föregångsland är
emellertid Storbritannien, där
konsumentkooperativa sammanslutningar bildades redan i
slutet av 1700-talet. Större utvecklingskraft
fick rörelsen dock först omkr. mitten av
1800-talet. En framgångsrik förening, som kommit
att stå som mönster för alla senare
organiserade konsumtionsföreningar, är den 1844 av
några flanellvävare bildade
konsumtionsföreningen i Rochdale i närheten av Manchester.
Föreningens arbetsregler (de s.k.-
Rochdale-grundsatserna) betraktas alltjämt som
normgivande för den konsumentkooperativa
rörelsen. Dessa grundsatser innehålla, att 1)
det behövliga kapitalet tillskjutes av medl. och
— 1020 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
