Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvoj - Konvojera - Konvojkassan - Konvojkommissariatet - Konvolut - Konvolvulin - Konvulsion - Konya - Koo, Wellington (Ku Wei-chun) - Kooge - Kooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATION
1909, aldrig erkänts av England, som anser
sina örlogsfartyg berättigade att visitera
neutrala fartyg även i k. De sv. bestämmelserna
rörande konvojering återfinnas i Sv.
författ-ningssaml. 411/1915. En modifierad form av
k. användes vid behov inom neutral makts
territorialvatten, där såväl neutral som
krigförande makts handelsfartyg under förflyttning
bevakas av eskort (jfr d.o.) mot
neutralitets-kränkande åtgärder utan att ss. vid k. stå under
befäl av chefen för eskorterande
örlogsfartyg. H.S-k.
2) Numera mindre bruklig beteckning för
transport av ammunition, materiel,
förnödenheter, fångar el. dyl., när denna sker genom
osäkert område och därför kräver
betäcknings-trupp ss. skydd. E.O.B.
Konvoje’ra, ledsaga och beskydda.
Konvojkassan, se
Konvojkommissariatet.
Konvojkommissariatet, ämbetsverk, inrättat
1724, för att omhänderha de medel,
konvojkassan, senare kallad
handels-och sjöfartsfonden (se d.o.), som
in-flöto i form av viss avgift på alla
inkommande och utgående varor och som urspr. avsågos
till bestridande av kostnaderna för skyddet av
rikets handel i Medelhavet mot
Barbaresksta-ternas sjöröveri. K., med led. utsedda dels av
konungen, dels av ständerna, var först
förlagt till Göteborg men flyttades 1741 till
Stockholm. Enl. 1797 års instruktion skulle k.
bestå av 1 amiral, ordf., 1 kansliråd, 2
grosshandlare och 3 extra led. 1837 blev
presidenten i Kommerskollegium ordf., 1846
minskades led:s antal till 3, 1867 upphörde K. H.S-k.
Konvolu’t (till lat. convo’lvere, hoprulla),
omslag (på brev, paket o.d.).
Konvolvuli’n, se Jalaparot.
Konvulsion [-fo’n] (till lat. conve’llere,
skaka), med., kramp (se d.o.); konvulsioner,
intensiva, i större delen av kroppen
uppträdande kramper. — K o n v u 1 s i’v i s k,
krampaktig.
Ko’nya, se K o n i a.
Koo, Wellington, eg. Ku W e i-c h u n,
kinesisk politiker (f. 1887), studerade i U.S.A.,
1915—22 sändebud i efter vartannat Mexiko,
U.S.A. och England, därefter flera gånger
finans- och utrikesminister, tidvis också
ministerpresident. K., som var en av Kinas
delegater vid Versailleskonferensen 1919, har spelat
en framträdande roll i Nat. förb. Th.
Kooge [kä’ga], geogr., se P o 1 d e r.
Kooperation [-fo’n] (till mlat. coopera’ri, sam
arbeta), användes utom i sin ordagranna
betydelse av samverkan, samarbete, som beteckning
för den verksamhet, som bedrives av s.k. k o
o
— 1017 —
perativa företag, stundom
sammanförda under rubriken den kooperativa
rörelsen. Denna omfattar i sin vidaste bemärkelse
företag med skiftande sammansättning och
syften, bland vilka man av historiska skäl kan
särskilja följ, huvudgrupper: a)
arbetar-produktionsföreningar, d.v.s.
företag, som ägas av de däri anställda, b)
andelsföretag av fria yrkesutövare, som
samverka på visst område för att främja sin
yrkesutövning, samt c)
konsumentföreningar, organiserade av varuförbrukare
för gemensam anskaffning, ev. även
produktion av förnödenheter för eget bruk.
Juridiskt är det kooperativa företaget i
allm. organiserat som ekonomisk
förening (se d.o.). Ekonomiskt förete de olika
k.-arterna skiftande kännetecken, och det
erbjuder därför svårigheter att ge begreppet
kooperativ förening en definition, som
omfattar alla arter. A. örne har gjort följ, försök:
”K. är ett ur deltagarnas omedelbara intresse
för varor och tjänster framsprunget
ekonomiskt system. Det framträder i form av
företag, upprättade av personer, som önska
begagna sig av själva den verksamhet,
företagen bedriva för befrämjande av sin
hushållning el. yrkesutövning” (”Det kooperativa
programmet”, 1921). De närmare
kännetecken, som utmärka det kooperativa företaget,
äro enl. samme förf.: ”Företaget står öppet
för var och en, som önskar bli likaberättigad
delägare; på det insatta kapitalet betalas en
uppåt begränsad ränta, överskottet fördelas
bland delägarna i den mån, de bidragit till dess
uppkomst, och medl. äga samma rätt till
inflytande över företagets förvaltning, oberoende
av deras kapitalinsatser.” — Tages hänsyn till
de kooperativa företagens uppgift att tjäna
medl:s ekonomiska företagarverksamhet, resp,
deras enskilda hushållning, kan man skilja
mellan producen t-k. (omfattande a och b
ovan) samt k o n s u m e n t-k. (c). Med hänsyn
till företagens förhållande till marknaden kan
man indela dem i anskaffnings- och
avsättning s-föreningar, varav de förra
representera det organiserade köparintresset,
de senare det organiserade säljarintresset. En
säregen företagsform, som klart skiljer sig från
privat, på förvärv inställd affärsrörelse, utgör
konsument-k., som organiserar
varuförbrukar-na i lokala föreningar och samorganiserar
dessa till gemensamma inköps- och
produktions-centraler, varigenom förvärvsbegäret som
drivande kraft avkopplas och den ekonomiska
verksamheten helt domineras av
behovstäck-ningsintresset. I sina moderna former ha de olika
arterna av kooperativa företag utbildats under
— 1018 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
