Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperativa föreningar och företag - Kooperatören - Kooptation - Koordinataxel - Koordinater - Koordination - Koordinationstal - Koordinatsystem - Koordinera - Koort, Jan - Kootenay river - Kop - Kopaissjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPAISSJÖN
Kooperativa föreningar och företag, se K o
o-p e r a t i o n.
Kooperatö’ren, tidskr., ”organ för den
kooperativa rörelsen i Sverge”, utges av
Kooperativa förbundet sedan 1904. H.St.
Kooptation [-fo’n], självkomplettering av ett
samfund el. annan sammanslutning,
därigenom att dennas kvarstående medl. själva fylla
vakanser el. utse led. till visst antal vid
bestämda tidpunkter i de avgångnas ställe.
Inom vissa folkrepresentationer förekommer k.
för en begränsad del av den ej direkt folkvalda
kammarens medl. Sålunda utses ett visst antal
led. i det danska Landstinget och i den
belgiska senaten genom k. Tidigare förekom k.
i denna form även i Frankrikes senat. J.E.N.
Koordina’taxel, se Koordinatsystem.
Koordina’ter, se Koordinatsystem och
Astronomiska koordinater.
Koordination [-Jo’n] (till lat. ordina’ri,
ordna). — 1) Log., samordning av begrepp.
Koordinerade begrepp äro sådana, som
sammanställda utgöra omfånget av ett 3:e, överordnat
begrepp; så äro däggdjur, fågel, fisk o.s.v.
koordinerade begrepp under begreppet djur.
A.W-n.
2) Med. K. föreligger, när de olika
kroppsdelarnas rörelser försiggå på ett
ändamålsenligt sätt.
3) Språkv., samordning, förbindelse av
satser, som äro av samma grad; se
Koordinera.
Koordinationstal, kem., se Komplexa
föreningar.
Koordinatsystem. I geometrien bestämmes
ofta punkters (i allm. figurers) läge genom tal
(koordinater), som ange läget i
förhållande till en fast figur
(koordinatsystemet). Det rätvinkliga (av Descartes, se denne)
k. i planet består av två mot varandra
vinkel-räta linjer (koordinataxlarna), x-axeln
och y-axeln (ofta kallade a b s k i s s- och o
r-dinataxlar), vilkas skärningspunkt kallas
o r i g o (begynnelsepunkt). En punkt P (a, b) :s
x-koordinat x = a (abskissa; räknad
positiv åt h.) och y-koordinat g = b (ordinata;
positiv uppåt) äro dess avstånd a och b (se fig.)
från axlarna. De (vanl.) oändligt många punkter,
vilkas koordinater x och y satisfiera en
ekvation F(x, y) = 0, bilda en kurva i planet, t.ex.
för en förstagradsekvation Ax+By+C = 0 en rät
linje, för en andragradsekvation en cirkel,
ellips, hyperbel, parabel, en el. två räta linjer
(ev. satisfieras ekvationen endast av koordinater
för en enda el. ingen punkt) o.s.v. Av
ekvationens beskaffenhet kan man draga slutsatser
om kurvans egenskaper. Detta k. har
generaliserats, vinkeln mellan axlarna kan göras
spet
sig; allmännare väljer man till k. en triangels
sidor och till koordinater för en punkt
avstånden (multiplicerade med lämpliga faktorer) till
dessa. I rymden väljer man tre (vanl. mot
varandra vinkelräta) axlar. En ekvation
betyder där en yta. Vid polära koordinater är k.
en punkt (polen O) och en linje (grundrikt-
ningen Ox) därigenom. Koordinaterna för en
punkt P äro avståndet OP (radius vektor)
och vinkeln POx. På jordytan väljer man vanl.
till k. ekvatorn och meridianen genom
Greenwich och kallar koordinaterna 1 o n g i t u d och
latitud (se d.o.). — Jfr Astronomiska
koordinater och Analytisk
geometri. H-r.
Koordine’ra, samordna. — Språkv.
Koordinerande el. samordnande
konjunktioner, se Konjunktion.
Koordinerade el. samordnade satser
kallas satser, som äro av samma grad och
förbindas med koordinerande konjunktioner. E.H.
Koort, Jan, estnisk bildhuggare (f. 1883),
under landsflykt utbildad i Paris vid École
des beaux-arts 1905—08, starkt påverkad av
Louvrens egyptiska saml. och dess
renässanskonst. 1915 återvände K. till Moskva, där han
utvecklade en rik verksamhet. K. arbetar i
marmor, granit och trä. Hans märkligaste
större verk är monumentet över Estlands
frihetskamp i Rappel (1924). Hans
karaktärs-huvuden utmärka sig för hög kvalitet. G.S.
Kootenay river [kö’tinel ri’va],
vänsterbiflod till Columbia river (se d.o.).
Kop, från 1816 inhemsk benämning i
Nederländerna på 1 1. = 10 maatjes.
Kopaissjön, i Beotien, benämnd efter staden
Kopai vid dess n. rand, berömd genom sina
underjordiska avlopp, katavothrerna, och de
översvämningar, som dessas tillstoppande
förde med sig. Alexander den store planerade
dess torrläggning genom Krates från Chalkis,
— 1029 —
— 1030 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
