Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparavrad - Kopparberg (köping) - Kopparberg, Falu landskommun (socken) - Kopparberget, Stora - Kopparbergs härad - Kopparbergs län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPARBERG
Falu koppargruva. Nedsättning skedde
sedermera, och k. upphävdes 1720. — 1634 åtog sig
bergslaget att utom k. erlägga tionde, mot
att kopparhandeln frigavs. Denna bestämmelse
upphävdes 1636, men fr.o.m. 1639 frigavs
handeln ånyo mot erläggande av kopparränta,
som skulle utgå med % av tillverkningen
(småningom nedsatt och 1879 upphävd).
Koppartionde utgick således endast kort tid, medan
k. erlades till 1720 och kopparränta till 1879,
till en början samtidigt med k. Koppartionde
kan sägas vara en form av kopparränta,
medan skillnaden mellan denna och avraden var,
att avrad utgick efter andel i gruva och räntan
efter produktionens storlek. A.Vr.
Kopparberg, köping i Nya Kopparbergs hd,
Örebro län, vid Hörksälven (Bruksälven) och
Frövi—Ludvika järnväg; 4,62 kvkm.; 1,993 inv.
(1932). K. började bebyggas efter upptäckten
av kopparfyndigheterna på 1620-talet och är
medelpunkt för Nya Kopparbergs bergslag;
köping sedan 1908. I K. finnas bl.a.
järnvägs-och mekaniska verkstäder, elektricitetsverk och
hagelfabrik. Hembygdsmuseum.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
118,400 kr., å annan fastighet 3,835,200 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: sv.
a.-b. m.fl. 93,200 kr., andra skattskyldiga
2,201,830 kr. (1931). M.P.
Kopparberg, Falu landskommun, s:n
i Falu n. tingslag, Kopparbergs län, kring
Falun; 281,46 kvkm., därav 240,70 land; 6,968 inv.
(1932); 17,16 kvkm. åker (1927; 7,i % av
landarealen), 195,46 kvkm. skogsmark. I K. ligga
bl.a. Främby, o. 500 inv., och Norslund, o. 750
inv., båda förorter till Falun, Norslund delvis
inom staden. I Främby finnes stor vagnfabrik,
tillhörig A.-b. Sv. järnvägsverkstäderna. Bland
övriga industrisamhällen märkas Grycksbo, o.
2,100 inv., och en del (o. 400 personer) av
Korsnäs. Hälsingstrand, f.d. Runns sågverk (nu
nedlagt), har o. 270 inv. Harmsarvets,
Näversbergs och Skyttsgruvornas zink- och
koppar-fyndigheter bearbetas ej längre. — Till K.
församling höra jämväl 7,19 kvkm. och 3,778 inv. i
Falu stad. — Pastorat: Falun och K., Falu
kontrakt, Västerås stift. M.P.
Kopparberget, senare Stora K., äldre namn
på Falu gruva (se d.o., sp. 38).
Kopparbergs härad, se Nya
Kopparbergs härad.
Kopparbergs län omfattar Dalarne (se karta
vid d.o.) utom Hamra kapellförsamling (Orsa
finnmark), som hör till Gävleborgs län; 30,174,40
kvkm., därav 28,167,10 land; 249,491 inv. (1932).
Residensstad: Falun. Judiciellt indelas
länet i 6 domsagor med 13 tingslag: Hedemora
(2 tingslag), Falu (2 tingslag), Västerbergslags
(1 tingslag), Nås och Malungs (2 tingslag),
Ne-dansiljans (2 tingslag) och Ovansiljans
domsaga (4 tingslag). Falun, Säter och Hedemora
ha egen jurisdiktion; de övriga städerna lyda
under landsrätt: Avesta under Hedemora
domsaga och Ludvika under Västerbergslags
domsaga. Administrativt delas länet i 6
fögderier: Falu, Hedemora, Västerbergslags,
Västerdals, Nedansiljans och Ovansiljans med
tillsammans 31 landsfiskalsdistrikt. K.l. har 5
städer (se ovan), 4 köpingar (Borlänge, Krylbo,
Morastrand och Smedjebacken), 48
landskommuner och 5 municipalsamhällen
(Leksand-Noret, Malung, Orsa, Rättvik och Vansbro). I
kyrkligt hänseende hör K.l. till Västerås
stift och bildar 8 kontrakt: Norrbärke,
Västerdals, Leksands, Rättviks, Mora, St. Tuna, Falu
och Hedemora kontrakt, med tillsammans 48
pastorat. I riksdagen har länet 6
representanter i F.k. och 9 i A.k. Länet bildar ett
landstingsområde. I militärt hänseende hör
K.l. till N. armefördelningsområdet och bildar
Kopparbergs inskrivningsområde. — Historia,
se Dalarne, sp. 882.
Ekonomisk geografi. 1920 levde 43,8% (48,7%,
om städerna frånräknas) av befolkningen av
jordbruk med binäringar (10,s% av skogsbruk),
35,8 % av industri och hantverk, 8,3 % av
handel och samfärdsel, 3,o % av allmän tjänst m.m.,
2,3 % av husligt arbete; 6,8 % voro f.d.
yrkesutövare. 1927 fördelade sig landarealen på de
olika ägoslagen sålunda: köksväxtodlingar och
fruktträdgårdar 9,23 kvkm. (O,o % av
landarealen), åker 1,073,64 kvkm. (3,8%), slåtteräng
409,87 kvkm. (1,5%), ordnad betesäng 19,ei
kvkm. (0,i%), annan betesäng 210,3» kvkm.
(0,7%), skogsmark 19,504,76 kvkm. (69,o%),
därav hagmark 264,72 kvkm., samt övrig mark
7,020,97 kvkm. (24,9%). Antalet
brukningsdelar uppgick s.å. till 23,635, varav 42,3 % hade en
areal av 0,26—2 har, 48,5 % 2—10, 8,9 % 10—50,
0,2 % 50—100 och 0,i % över 100 har.
Åkerjordens användning och avkastning 1930
framgår av närstående tab.
Höstvete ............. 31,04 2,9 6,342 20,4
Vårvete ................ 1,56 0,i 248 15,9
Höstråg ............... 54,50 5,i 9,445 17,»
Vårråg ................. 0,ii 0,o 14 12,5
Korn.................. 33,81 3,i 5,592 16,s
Havre ................ 236,58 22,0 36,926 15,6
Blandsäd .............. 22,86 2,i 3,852 16,s
Ärter .................. 0,ie 0,i 126 16,1
Bönor .................. 0,oi 0,o 1 11,8
Vicker ................. 0,»» 0,o 44 13,3
Potatis................ 33,08 3,i 43,704 132,i
Foderrotfrukter .... 15,m 1,s 53,166 339,9
Grönfoder ............ 56,33 5,2 — —
Vall till slåtter .... 514,63 47,9 179,177 34,»
— 1039 —
— 1040 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Areal Skörd
i kvkm. i °/o av
åkerarealen total i ton pr har i dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
