Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparbergs län - Ekonomisk geografi - Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b. - Kopparbergs revir - Kopparbergsstövare - Kopparblomma - Kopparbrunt - Kopparfolie - Kopparfällning - Kopparförluster - Kopaprglans, grå kopparmalm, kalkosin, kalkosit - Kopparindigo, covellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPARINDIGO
Husdjursstocken uppgick 1927 till 18,222
hästar, 93,752 nötkreatur, därav 70,483 kor, 24,486
får, 6,733 getter och 23,660 svin. 1930 funnos
41 mejerier (därav 36 andelsmejerier), som
tillverkade 474 ton smör till ett värde av 1,163,000
kr. och 394 ton ost till ett värde av 260,000 kr.
— Enl. riksskogstaxeringen 1923—29 uppgick
den skogsproduktiva marken till 20,642 kvkm.
(73,i °/o av landarealen; 814 kvkm. el. 2,9 °/o
ligger över barrskogsgränsen). Virkesförrådet
uppskattades till 126,49 mill. kbm., därav 65,88 mill.
tall, 51,42 mill. gran och 8,56 mill. björk. Ärliga
tillväxten beräknas inalles till 3,808,900 kbm.,
därav 1,798,500 tall, 1,543,200 gran och 383,300
björk. Länet har en betydande industri, särsk.
omfattande äro malmbrytning och
metallindustri, träindustri samt pappersindustri. 1930
funnos 591 industriella anläggningar (92 i
städerna, 499 på landsbygden) med sammanlagt
20,005 arbetare (3,499 resp. 16,506). På 1,000
inv. kommo 80 industriarbetare (medeltal för
hela Sverige 74). Arbetsställena och arbetarna
fördelade sig på de olika industrigrupperna
sålunda: malmbrytning och metallindustri 115
arbetsställen och 10,604 arbetare, jord- och
stenindustri 29, resp. 462, träindustri 164, resp.
4,058, pappers- och grafisk industri 29, resp.
2,223, livsmedelsindustri 135, resp. 690,
textil-och beklädnadsindustri 13, resp. 656, läder-,
hår- och gummivaruindustri 11, resp. 262,
ke-misk-teknisk industri 19, resp. 810, kraft-,
belysnings- och vattenverk 69, resp. 210. —
Järnvägarna hade 1931 en längd av 1,178 km.,
varav 441 tillhörde Staten, 647 voro normalspåriga
och 90 smalspåriga enskilda järnvägar. S.å.
voro 4,814 personautomobiler, 120 omnibusar,
963 lastautomobiler och 3,205 motorcyklar
registrerade. Jfr D a 1 a r n e. G.N.
Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b.
driver rörelse vid sågverk och hyvleri samt
sulfatfabrik vid Norrsundet, Hamrånge s:n,
Gävleborgs län, vid järnverk i Jädraås och Vij,
Ockel-bo s:n, Gävleborgs län, vid sågverk i Linghed,
Svärdsjö s:n, Kopparbergs län, samt vid
lådfabrik i Näs, Vika s:n, Kopparbergs län.
Tillverkar sågade och hyvlade trävaror,
sulfatcellulosa, lådor, tack- och stångjärn m.m. 1932
upptogs tillverkning av sulfatmassa enl. den
nya klorblekningsmetoden. Driver omfattande
skogshantering. Bolaget, grundat 1854, äger
även Storviks sulfat a.-b., Ockelbo, samt är
intressent i Sjögruvans järngruva och Vintjärns
gruvbolag. Ärstillverkning 18,000 standards
trävaror, 42,000 ton sulfatcellulosa.
Aktiekapital 20 mill. kr.; arbetarantal o. 1,050. J.L-n.
Kopparbergs revir, adr. Falun, tillhör
Dalar-nes distrikt och omfattar Falu domsagas n. och
s. tingslag utom Silvbergs s:n, av Hedemora
— 1041 —
tingslag Stora Skedevi och del av Husby
socknar, Leksands, Gagnefs och Rättviks tingslag
samt av Mora tingslag Sollerö s:n, av
Kopparbergs län samt Alf ta s:n inom Gävleborgs län.
Areal (1930): statsskogar 4,280 har, varav 3,778
har produktiv mark; övriga allmänna skogar
17,761, resp. 14,402 har. 1930 års avverkning
å statsskogar 12,934 kbm. Reviret är delat i 4
bevakningstrakter. E.S.-P.
Kopparbergsstövare, se Hundar, sp. 460.
Kopparblomma, miner., se C u p r i t.
Kopparbrunt, se Hatchetts brunt.
Kopparfo’lie, se Bladmetaller.
Kopparfällning, boktr., på galvanisk väg
gjord avgjutning av kliché el. tryckform. K.
framställes sålunda: I en särsk. preparerad
vaxform göres genom inpressning ett fördjupat
avtryck av tryckformen, varefter vaxformen
genom försiktig inborstning med pulvriserad
grafit göres ledande för elektrisk ström. Den
insättes därefter som negativ elektrod, katod
(jfr Galvanoteknik), i ett galvaniskt bad.
Sedan den på vaxformen utfällda
kopparhinnan fått tillräcklig tjocklek, bortsmältes vaxet,
och den fylles från baksidan med stilmetall i
erforderlig tjocklek, varefter fällningen
avputsas och är färdig att efter ev. montering å
träfot användas som tryckform. I st.f. vaxform
användes ofta en tunn blyplåt (Fischergalvano)
för att ernå exakt storlek el. en celluloidhinna,
på vilken flera fällningar kunna göras efter
varandra. JK.
Kopparförluster benämnas de förluster av
elektrisk energi, som uppstå i elektriska
arbetsmaskiner och transformatorer, på gr. av att i
lindningarna strömvärme (Jouleskt värme)
utvecklas. N.R-e.
Kopparglans, grå kopparmalm, k a
1-kosin, kalkosit, mineral av kopparsulfur,
Cu2. S; kristalliserar i rombiska, oftast
tavel-formiga kristaller med hexagonal habitus, men
förekommer mest derb. K. är till färgen
svart-aktigt blygrå med metallglänsande streck, ringa
hårdhet (H = 2,s—3) och spec. v. 5,5—6. K. är
en viktig kopparmalm (se d.o.) och förekommer
i allm. på gångar samman med kopparkis och
brokig kopparmalm, t.ex. i Cornwall (vackra
kristaller vid Redruth; Redruthit), vid
Frei-berg, Harz, i Ural och Altai. K.A.G.
Kopparindigo, c o v e 11 i n, mineral av
kop-parsulfid, CuS, kristalliserande hexagonalt, men
oftast förekommande derbt el. i stängliga
aggregat, är lätt klyvbart och mjukt (H=l,5—2),
biåsvart med svart, skimrande streck, ant. matt
el. fettglänsande. Förekommer mestadels som
förvittringsprodukt av andra
kopparsulfidmine-ral, t.ex. i Mansfelder kopparskiffern, i Chile
— 1042 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
