Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea - Geologi och terrängförhållanden - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOREA
och mellan 124° H’ och 130° 56’ ö. Igd (se
karta vid Japan); 220,741 kvkm.; 21,058,305
inv. (1930). Huvudstad: Keijo (Söul). J.F.
Geologi och terrängförhållanden. K:s
berggrund består i stor utsträckning av
urbergs-gnejs, överlagrad av glimmerskiffrar o.a.
meta-morfa skiffrar. Talrika och vidsträckta
granitkomplex finnas. I s. K. är berggrunden
genom-satt av den siniska s.v.-n.ö. veckningen (se
Kina, sp. 359). Sadlarna ha denuderats och
vecken sedan genomskurits av ett n.-s.
disloka-tionssystem. Detta bestämmer ö. kusten mellan
Gensan och Fusan, och de trappstegsformiga
avsatser, med vilka ö. K. sänker sig mot
Japanska havet, äro begränsade av dess
förkast-ningslinjer. S. kusten följer ett annat
spricksystem. Genom n.K. stryker en gravsänka
mellan Keijo och Gensan. N.n.v. om densamma
utbreder sig ett lågt granitområde, uppdelat av
ett system av n.-s. och v.-ö. spricklinjer i
rut-formigt ordnade kullar. N.K. utgör ett
högland, som kulminerar i det 2,473 m. höga
Tai-haku san och uppvisar talrika gravsänkor. En
del av dem äro fyllda av tertiära och kvartära
basaltlavor. Yalu-kiang, som bildar gränsen
mellan K. och Manchuriet, genomflyter ett
dy-ligt tektoniskt bäcken. In. K:s berg finnas
slocknade vulkaner och lavaströmmar, medan
i s. endast ön Quelpart består av dylika. I v.
och s. tillhör kusten riastypen liksom i s. Kina.
J.F.
Klimatet är mera kontinentalt och hårt än i
Japan. I n. ligger snötäcket hela vintern, och
havet fryser längs v. kusten varje år.
Medel-temp. för jan. är i Jinsen —2,6°, i Gensan
—3,2°, och för aug. 25,4° och 24,2°. Blott s.
kusten har frostfri vinter (c:a 4° för jan.). Om
vintern råda n., torra vindar. Nederbörden
kommer huvudsaki. med s.ö.-monsunen, som
blott i juli och aug. är förhärskande. Den
årliga nederbörden är i Jinsen 975 mm., i
Moppo 935 och i Gensen 1,340 mm. J.F.
Växtvärld. Den naturliga vegetationen är
förstörd överallt på slättlandet och i dalarna, så
att brist råder på bränsle och gagnvirke. I
det n. berglandet härska barrskogar, i det
mellersta barrträd och vinterkala träd, ss. ekar,
askar, lönnar. Först på 36° n.br. börja
bambuarter spela en roll i växttäcket. Samtidigt
uppträder den japanska kamelian. Först på s.
kusten blir vegetationen subtropisk med
ständigt gröna lövträd och buskar. J.F.
Djurvärlden. K. tillhör den palearktiska
regionens östasiatiska underregion. Faunan är
rätt okänd men torde likna n.ö. Kinas. Tiger,
leopard och björn förekomma, vidare finnas
hjortar och antiloper. Av fåglar märkas örnar,
falkar, gäss, tranor och hägrar. Y.Ln.
— 1071 —
Befolkning. Av de mera än 21 mill. inv. voro
1930 488,478 japaner och c:a 46,000 kineser,
resten koreaner. Folktätheten är nära 90 pr
kvkm. I n. och n.ö., där blott dalarna äro
befolkade, är den betydligt mindre. Störst är
den i s.v., 120—150 pr kvkm. J.F.
Koreanerna äro ett biandfolk
tillhörande mongoliska rasen i vidsträckt mening. De
äro storväxta och kraftiga, i detta avseende
överträffande nordkineserna, som de något
likna. De ha starkare hår- och skäggväxt än
kineser och japaner. Näringar voro urspr. blott
jordbruk och fiske. Byarna äro små, husen i
en våning, av ler el. sten med grästak,
påminnande om Nordkinas. Koreanerna äro ej så
renliga som japanerna men överträffa i detta
avseende kineserna. I samhället finnas olika
stånd: adel, fria och livegna. Endast de förstn.
få inneha förnämare ämbeten. Medan folket
alltid bär vita kläder, få de förnäma använda
färger. Ehuru endast en legitim gemål är
tilllåten, hållas talrika konkubiner. Kvinnorna av
högre klasser hållas avskilda, de av låg klass få
arbeta hårt. Religionen är officiellt buddism,
men förfädersdyrkan och konfucianism äro
vanliga. Många kloster finnas. Prästerna ha
dock föga inflytande G.B-r.
Historia. Legender om att en kinesisk
kejserlig prins Ki o. 1100 f.Kr. skulle ha grundat
ett rike i K. sakna all historisk grund.
Tidigast kunna vi veta något om K:s historia i
2:a årh. f.Kr., då kineserna började kolonisera
n.v. K. 194 f. Kr. grundade en äventyrare Wei
Man ett rike C h o s e n n. och n.v. om nuv.
Söul, vilket redan 109 f.Kr. erövrades av Kina
och blev kinesisk provins. Redan i l:a årh.
(f.Kr.) bildades n. och ö. om detta område
riket Kokurye (kin. Kao-Kou-li), som gradvis
beskar det kinesiska området och 314 e.Kr. helt
uppslukade detta. Kokurye, som ett årh. senare
innehade hela n. hälften av nuv. K., höll sig
ända fram till 668. S. K. behärskades av flera
andra välden, av vilka de främsta voro Pekche
(kin. Po-tsi) på västsidan (18 f. Kr.—660 e. Kr.)
och Silla (från 18 e. Kr.) på östsidan. Dessa
riken blevo under 400—500-talen oupphörligt
föremål för japanska vikingatåg. Kinesisk
kultur strömmade in i landet, särsk. sedan
buddismen där fått fotfäste (slutet av 300-talet i
Kokurye och Pekche, mitten av 400-talet i Silla).
Under den kinesiska Tang-dynastien blev K.
åter ett mål för Kinas erövringsbegär, och
Kokurye och Pekche togos under 660-talet men
ställdes sedan under kungen av Silla ss. Kinas
vasallkonung. Det enade K. under Silla-huset
ersattes 935 av riket Korye under generalen
Wang Ken och hans ättlingar och blev under
denna period kulturellt nästan fullst. kinesise-
— 1072 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
