Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korça, Korcha, Koriça, Corizza, Koritza - Korcha - Korčula - Korda - Kordax - Kordecki, Augustin - Kordelin, Alfred - Kordeljärer - Korderoj - Kordial - Kordillera - Kordofan - Kordofangummi - Kordong - Kordongsystem - Koré - Kore - Korea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOREA
banien, 835 m.ö.h., s.ö. om Maliksjön; 22,787
inv. (1930; Vs muhammedaner). K. är en av
Albaniens största städer och ett betydande
han-delscentrum. O.P.
Korcha, se K o r $ a.
Ko’rcula, ö i Adriatiska havet, se C u r z o 1 a
Korda (grek, chorde’, tarm, tarmsträng, urbe
släktat med sv. garn). 1) Matem., en rät linje,
som sammanbinder två punkter på en kurva.
Om dessa sammanfalla, övergår k. till en
tangent. H-r.
2) Mus., sträng (se C orda).
Kordax, se Dans, sp. 1,083.
Kordecki [-dä’tski], Augustin, polsk munk
(trol. 1605—73), var prior i klostret i
Czesto-chowa, när svenskarna 1655 sökte bemäktiga
sig detta. Det glänsande försvaret av den heliga
platsen, vilket K. sedermera själv skildrat, blev
den gnista, som lände polackernas hat mot
kättarna och återupplivade deras sjunkna mod,
varigenom det blev vändpunkten i Karl X
Gustavs polska krig. P.S.
Kordeli’n, Alfred, finländsk donator (1868
—1917), f. i ett fattigt hem, blev, redan som
ung, handlande och övertog småningom den
ena affären efter den andra, slutl. även ägare
till flera industriföretag och till Finlands
största jordegendom, Jokkis gods. K. mördades av
ryska soldater i nov. 1917. I hans testamente
anslogs största delen av hans stora
förmögenhet till befrämjande av finsknationell
vetenskap, litteratur, konst och folkupplysning.
Fondens storlek är (1932) 56 mill. fmk, och de
årl. utdelade understöden stiga till c:a 1,2 mill.
fmk. E.Ed.
Kordeljä’rer, se Cordeliers.
Kordero’j (eng. corduroy, urspr. med helt
annan betydelse; jfr king’s cord), dels tjock,
oskuren bomullssammet med upphöjda ränder,
liknande snören (cord), dels (och vanligare)
en del flerfärgade, randiga och rutiga enklare
kostymtyger av hel- el. halvylle. I.
Kordia’1 (till lat. cors, gen. cordis, hjärta),
hjärtlig, förtrolig. — Subst.: k o r d i a 1 i t e’t.
Kordillera [kårdilä’ra] (spa. cordillera,
bergskedja), benämning på de bergskedjor, som
längs Stillahavskusten genomdraga Nord-,
Mellan- och Sydamerika (Rocky mountains, Sierra
Nevada, Anderna etc.). J.C.
Kordofa’n, prov, i Engelsk-egypliska Sudan;
376,200 kvkm.; 1,003,600 inv. (1929).
Befolkningen utgöres av araber, starkt blandade med
hamiter och negrer. Största delen av K.
beslår av vågiga, enformiga, torra slätter, c:a
600 m.ö.h.; i v. enstaka höjder, i n.v. större
berggrupper. I s. delen av prov, är
nederbörden under sommarregntiden tillräcklig för
odling av bomull, sesam och jordnötter. I n. är
— 1069 —
odlingen inskränkt till floddalarna (wadis).
Gummiakasia (Acacia verek) finns överallt och
lämnar arabiskt gummi. Boskapsskötseln är
betydande (kameler och hornboskap). T.ill
huvudstaden El Obeid (17,000 inv. 1929), som är
prov:s handelscentrum, leda en mängd vägar
samt järnväg från Khartum. — K:s äldre
historia är okänd. Efter att från slutet av
1500-lalet ha lytt under sultanen i Darfur erövrades
K. 1821 av Muhammed Ali och förblev
egyptiskt till 1882, då Muhammed Ahmad, mahdin
(se d.o.), lade det under sitt välde. En
egyptisk exp. under Hicks pascha tillintetgjordes
vid Kaschgil nov. 1883, och först 1899, sedan
kalifen Abdallah störtats, kom K. under
egyp-tiskt-engelskt inflytande. O.P.;G.O-r.
Kordofa’ngummi, gummi, som insamlas i
länderna kring Nilens övre lopp (Kordofan
m.fl.).
Kordo’ng (fra. cordon, till grek, chorde’, se
Korda), snodd, snöre; (polis)kedja. — 1)
Krigsv. Förr benämning på en rad (kedja) av
poster (posteringar) som gränsvakt mot farsot
el. fiende; kvarlever i p o 1 i s-k. — Jfr K or
d o n g s y s t e m. Bj.
2) Trädg., ett fruktträd (el. en bärbuske),
som dragits upp med en rak, oförgrenad stam,
endast beklädd med korta fruktvedspartier. K.
kan vara vågrät, sned (stigande uppåt i 45
graders vinkel) el. lodrät. Vågrät k. är ofta
dubbel (tvåarmad), då från övre ändan av en
40—50 cm. hög stam utväxa två vågräta
grenar åt motsatta håll. Lodrät el. sned k.
planteras ofta vid vägg, plank el. staket, vågrät k.
mest vid en låg ställning utefter en väg genom
trädgården. C.G.D.
Kordongsystem, en under 1700-talets senare
del förekommande krigföringsform, bestående
däri, att arméerna utbreddes likformigt på
stora fronter för att kunna bjuda motstånd,
varhelst fienden kom. Denna defensiva metod,
som förlamade varje initiativ, användes bl.a.
av de förbundna under 1790-talets
revolutionskrig men ledde till katastrofala nederlag
gentemot Bonaparte. T.H-m.
Koré (grek. chorei’os, hörande till kören),
versfot bestående av 1 lång betonad och 1 kort
stavelse. Se T r o k é.
Kore (i plur. ko’rai, grek., ”flicka”). 1) Grek,
myt. Gudinnan Demeters dotter Persefone (se
denna och D e m e t e r). 2) Konsthist.
Beteckning för vissa forngrekiska kvinnoslatyer, spec.
en serie dylika av arkaisk typ från tiden strax
före perserkrigen, funna på Atens Akropolis.
Jfr A n t e n o r och Erechtheion. H.Sj
Kore’a, jap. Chosen, koreanska Koryö, kin.
Kaoli, japanskt generalguv. mellan Japanska
och Gula haven, mellan 33° 6’ och 43° n.br.
— 1070 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
