Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea - Historia - Ekonomisk geografi - Litt. - Konst - Koreaner - Koreanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOREANSKA SPRÅKET
rat. Under mongolerna (se M o n g o 1 e r,
historia) blev K. på 1200-talet en provins i det
mongoliska världsväldet och utgångspunkt för
mongolisk-kinesiska erövringståg mot Japan (1274,
1281), men efter mongolernas fall i Kina 1368
gick deras övervälde förlorat även i K. 1392
grundade Ri Seng-kyei ett rike C h o s e n
(huvudstad Söul), som omfattade hela K., och
ställde det under den kinesiska Ming-dynastiens
överhöghet. Huset Ri har regerat fram till 1910.
Japans expansionssträvan riktade sig redan på
slutet av 1500-talet mot K., och 1592 gjorde
Hi-deyoshi ett stort försök att med 200,000 man
erövra landet. Detta intogs till allra största
delen, men genom energiskt gerillakrig å ena
sidan, ett tappert sjökrig, lett av den hjältemodige
Yi Sun-sin, å den andra, varigenom japanernas
förbindelser med hemlandet avskuros,
misslyckades det stort anlagda försöket, och en ny
stor kampanj 1597—98 ledde till fullst.
sammanbrott för japanerna, ej minst tack vare stora
kinesiska hjälptrupper. K. levde härefter i fred,
skyddat av Kina, och en allmän försoffning
kom alltmer att utmärka landet. Det var
därför ett värnlöst byte för det nya Japan, när
detta på allvar inriktade sig på dess erövring.
1876 framtvang Japan genom en väpnad aktion
ett fördrag, varigenom vissa hamnar öppnades
för japansk handel och ständig japansk legation
mottogs i Söul. Japans moderniserande
inflytande blev härigenom starkt, och det kom till svåra
inre brytningar, som 1882 och 1884 ledde till
Japanfientliga pöbelupplopp. Japan hade nu
hela tiden att tävla om inflytandet i Söul med
K:s moderland Kina, företrätt av residenten
Yüan Shi-kai, och spänningen ledde slutl. till det
kinesisk-japanska kriget 1894—95, varigenom
Kina (i Shimonoseki-freden) tvangs erkänna K:s
självständighet. Japan trodde sig nu bli
alls-mäktigt i landet men stötte på en allvarlig
medtävlare i Ryssland. När japanska ledare
försökte framtvinga radikala reformer, i hastigt tempo,
kom det till en kris, varigenom den koreanske
kungen kastade sig helt i Rysslands armar och
under två år bodde i ryska legationen,
oåtkomlig för japansk påtryckning. Fullföljandet av
det japanska expansionsprogrammet, främst
inriktat på K. och Manchuriet, ledde till
ryskjapanska kriget 1904—05, vari K. under första
tiden blev krigsskådeplats. Genom
Portsmouth-freden 1905 erkändes Japans ”protektorat” över
K., och omedelbart upptogs under Ito
Hirobu-mis ledning arbetet på landets modernisering.
Sedan Ito 1909 mördats av en korean,
annekterade Japan K. 1910 och gjorde det till ”gu
vernementet Chosen”, som sedan dess intagit
en ställning inom det japanska imperiet ung.
som Finland och Polen inom det tsaristiska
Ryssland. B.K.
Ekonomisk geografi. Huvudnäring är
åkerbruk, i det att % av inv. leva därav. Den
odlade arealen uppgick 1929 till 4,i mill. har el.
19 °/o av K:s hela yta. Japanerna äga nära
hälften av den odlade jorden med i medeltal
20,7 har pr brukningsdel, medan motsvarande
medelvärde för de koreanska böndernas bruk
ningsdelar är 1,5 har. Det koreanska
jordbruket står mycket lägre än det kinesiska. Det
förnämsta sädesslaget är ris. I mellersta och
s. K. erhållas 2 skördar: ris i okt. och vete,
råg el. korn i maj. 1929 skördades 29,7 mill.
hl. ris, 15,5 mill. korn och 8,7 mill. hl.
sojabönor. 24,000 har äro planterade med
mullbärsträd. Nära 500,000 familjer leva av
silkesodling. Odling av amerikansk bomull har brett
ut sig särsk. i s.v. och omfattar nu 200,000 har
med en skörd av 68,2 mill. kg. (1929). —
Kustfisket är mycket rikt. — K. har stora tillgångar
på värdefulla mineral. 1929 utvanns guld till
ett värde av 10,1 mill. gkr. S.å. framställdes
tackjärn till ett värde av ll,e mill., och
stenkol bröts för 10,8 mill. — 1930 hade
järnvägsnätet en längd av 3,702 km. — Importens
totalvärde uppgick 1930 till 675,4 mill. gkr.,
exportens till 490,4 mill. De viktigaste exportvarorna
voro 1929 ris (254,4 mill. gkr.), råsilke (43,2
mill.) och sojabönor (37,8 mill.). 1929 kom
75 °/o av importen från Japan, och 90 °/o av
exporten gick dit. K. har blivit Japans
kornbod. Sedan 1910 har risexporten från K. till
Japan sexdubblats. J.F.
Litt.: A. Ireland, ”The new K.” (1927); H.B.
Drake, ”K. of the Japanese” (1930). J.F.
Konst. Koreansk konstverksamhet har under
alla tider så behärskats av kinesisk, att den
kan betraktas som en gren av densamma.
Betydelsefull blir den därigenom, att impulserna
från Kina till Japan vanl. förmedlats av
koreanska konstnärer. K. äger vidare en del
vetenskapligt undersökta gravar från Han-tiden
och från 500- o. 600-talen, vilkas innehåll
kraftigt bidragit till vår kännedom om kinesiskt
konsthantverk under dessa perioder och lärt
oss känna en originell koreansk
lergodstillverkning. Väl bevarade skulpturer, bl.a. i templet
Sök-kul-am (o. 750), utfylla luckor i vårt
vetande om kinesisk bildhuggarkonst. En rad
freskomålningar, bl.a. i Gukenri (500-talet), äro
de enda bevarade verk, som lämna oss kunskap
om förbuddistiskt måleri i Kina. K. har därför
blivit ett utomordentligt viktigt
forskningsområde, där ännu mycket är att undersöka. G.S.
Koreaner, se Korea, sp. 1,072.
Koreanska språket. K.s:s släktskap med
andra språk är ett ännu så gott som outforskat
— 1073 — — 1074 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
