Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korgosse - Korherrar - Koriamb - Koriander - Koriariin - Koriça - Korinna - Korint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORINT
Korgossar.
Koriander, Coriandrum
sativum.
gingo under medeltiden till ett 20-tal, av vilka
lateran- och augustin-k. samt
premonstratenser-na (se d.o.) voro de viktigaste. Under
reformationstiden försvunno de flesta, och i våra
dagar återstå blott 5 i Italien, Frankrike och
Schweiz (S:t Bernhard). K.G-w.
Koria’mb, metr., se K o r j a m b.
Koria’nder, Coria’ndrum sati’vum, av fam.
flockblomstriga växter, är en i Sydeuropa
inhemsk, numera i en stor del av Europa
odlad, i Sverige på
gamla
trädgårdstomter och vid gårdar
här och där förvildad,
1-årig, 3—6 dm. hög
ört, vars frukter vid
mognandet få en
aromatisk, om anis
påminnande lukt och
smak. De innehålla o.
13 °/o färglös, eterisk
olja,
korianderolja, och ha stor
användning ss. krydda
vid matlagning,
bak-ning, likör- och
parfymberedning, i
husmedicin m.m. A.V-e.
Koriarii’n, se C
o-r i a r i a.
Korica, se K o r q a.
Kori’nna, forngrekisk lyrisk skaldinna (o.
500 f.Kr.), bördig från Tanagra i Beotien och
samtida med Pindaros, författade på beotisk
dial. dikter med motiv från sitt hemlands
folksaga. Betydande fragment av hennes dikter ha
påträffats på en papyrus från 2:a årh. f.Kr. —
Litt.: W. Crönert i ”Rheinisches Museum”, 63
(1908). W.N.
Kori’nt, grek. Ko’rinthos (”Höjdstaden”), i
s. delen av Korintnäset, 6 km. s.v. om Nya K.,
var näst Alen den rikaste och mest ansedda
staden i Grekland tack vare sitt enastående
läge vid två hav och sina hamnar: Lechaion
vid K.-viken och Kenchreai vid Saronska viken.
Dess äldsta anläggning dateras till 9:e årh. f.Kr.
Den äldsta befolkningen var akajisk-eolisk men
har tidigt fått kosmopolitisk prägel genom den
livliga handeln. Urspr. under Argos, fick K.
en mäktig regering under bakchiaderna, som
grundade kolonier på Kerkyra, i Syrakusa och
Potidaia och o. 600-talets mitt störtades av
Kypselos; denn$ grundade kypselidernas
mäktiga tyrannätt. Under dem skapades K:s
vittomfattande handel och industri och därmed dess
rikedom och konst. I perserkrigen tog det föga
del, tvangs 434 in i det peloponnesiska och
därpå i det korintiska kriget (se d.o.). K.
underkastade sig Filip av Makedonien 335. Det
anslöts till akajiska förbundet och blev 196 dess
huvudstad. K:s rikedom lockade romarna, och
det intogs 146 av Lucius Mummius. Från en
romersk koloni, anlagd av Cæsar 46 och säte
för den romerske prokonsuln över Akaja,
härstammar det mesta av ruinerna. Under 2:a årh.
ansågs K. för den vackraste staden i hela
Grekland på gr. av Hadrianus’ och Herodes Atticus’
byggen. — K:s borg, Akrokorint, spelade en
viktig roll under hela medeltiden. Den togs 1212
av Villehardouin, 1430 av palæologerna.
Turkarna erövrade den 1458 men förlorade den
1612 till malteserriddarna. 1687 intogo
vene-tianerna den men måste 1715 avträda den till
turkarna, som innehade den, tills grekerna
under Kolokotronis och Hypsilantis fördrevo dem
1821. — K. var under antiken och medeltiden
transitohamn för handeln mellan Orienten och
Italien och mellan Peloponnesos och n.
Grekland. Dess tullinkomster voro betydande. —
K. förstördes 1858 av en jordbävning och är
nu endast en by med 1,293 inv. (1928). Det
N y a K. uppbyggdes nere vid kusten och hade
1928 9,944 inv.; det är en flitigt trafikerad
hamnstad (på gr. av läget i förhållande till
Korintiska kanalen), järnvägsknut och
biskopssäte. En ny jordbävning förstörde det mesta av
Nya K. 1928.
Det antika K:s omfång var vidsträckt. Man
beräknar lågstadens fästningsmurars längd till
8 km. och 20 km., om borgen och de ”långa
murarna” ned till hamnarna inberäknas. En
fast hållpunkt för utforskandet av dess
topografi var Apollontemplet och Peirenekällan.
Mellan dessa löper Lechaiongatan genom en
propylé ned på torget (agora). Detta kantades
av grekiska och romerska portiker och butiker.
Av K:s många tempel är Apollontemplet,
daterat till 580-talet, bäst bevarat: 7 doriska
kolonner stå ännu upprätt. Ett odeon byggt av He-
— 1081 —
— 1082 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
