Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korgarbeten - Korgblommiga växter, kompositer, kompositéer - Korgboll - Korgbåge - Korgen - Korgflätning - Korgfäste - Korgkapitäl - Korgosse - Korgpil - Korgtub - Korgvide, korgpil - Korherrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORGBLOMMIGA VÄXTER
korg. Vid flätningen användas två
huvudmetoder: 1) en böjlig slinga lägges i spiraler,
varvid varje varv med annat material fästes vid
ett föregående; 2) olika system av slingor
användas, vilka under arbetet växelvis få
överkorsa varandra. K. användas hos naturfolken
att bära och förvara olika ting el. födoämnen i.
De kunna göras vattentäta genom hård
flät-ning el. genom att bestrykas med beck el. dyl.
Korgar besmorda med lera kunna möjl. ha givit
idén till lerkärl. K. i form av tallrikar
användas flerstädes. Förrådshus utgöras stundom av
jättestora, upphängda korgar, t.ex. hos
kalifor-nierna, vilkas k. höra till de konstnärligt mest
högtstående, vi känna. Korgarna äro ofta
prydda med vackra, olikfärgade mönster, inflätade
fjädrar, snäckskal o.d. K. utföras mest av
män. G.B-r.
Korgblommiga växter, kompositer,
kompositéer (Compo’sitæ, Synanthe’reæ),
växtfam. av gruppen Syna’ndræ bland
sympe-talerna, innefattar o. 800 släkten och 12,000
arter med utbredning över hela jorden, de
flesta i tempererade zonerna. K.v. äro 1- el.
fleråriga örter, stundom halvbuskar, i tropikerna
även buskar el. träd, med spiralställda blad
utan stipler och talrika blommor i av holk
omgiven korg (se B 1 o m s t ä 11 n i n g, sp. 232).
Blomfästet har hos olika släkten olika form
(platt, välvt, kägelformigt) och är ant. naket
el. beklätt med högblad el. borst. Blommorna,
vilka äro översittande och 5-taliga med 2-bladig
pistill, ha fodret reducerat till borst el. hår i
fruktspridningens tjänst (hårpensel,
fjäderpensel, se d.o.) el. till en låg, hinnaktig krage;
många sakna det helt och hållet. Blomkronan
är olika utbildad, rörformig, läppformig el.
tunglik, i senare fallet med ant. 3-flikat bräm
(falskt tunglik, i själva verket läppformig krona
med felslagen överläpp) el. 5-flikat (äkta
tunglik). Blommor med olika kronform finnas ofta
i samma korg, ss. kantblommor med tunglik
och diskblommor med rörformig krona.
Stån-darknapparna, hos k.v. förenade till ett rör,
öppna sig på insidan, och pollenet föres fram
genom stiftet, som först senare växer ut, i andra
fall därigenom att ståndarna vid beröring
sammandraga sig och förkortas. Medan
kantblommorna äro honliga, stundom könlösa, äro
diskblommorna i regel 2-könade, i vissa fall dock
även de enkönade (hanliga el. honliga) och
stundom dioika. Pistillens stift är vid basen
försett med en sockeravsöndrande disk och
upptill stundom med en hårbeklädd
ansvällning. Dess båda märken, vilka förete olika
byggnad hos skilda släkten och grupper, bära
märkespapiller endast på insidan. Frukten är
en nöt, i några fall med olika form i en och
— 1079 —
samma korg. Hos Tara’ xacum, Antenna’ria
al-pi’na och Wiera’cium-arter förekommer
apoga-mi (se d.o.). Upplagsnäringen utgöres hos k.
av inulin (se d.o.). Gruppen Cichoria’ceæ för
mjölksaft. — Fam. k. innefattar Vio av alla
fa-nerogamer och räknar även i Sverige talrika
representanter. Dess viktigaste underavd. äro:
1) Cynaroce’phalæ, med alla blommor
rörfor-miga och 2-könade, 2) Corymbi’feræ med falskt
tunglika, 1-könade kantblommor och
rörformi-ga, 2-könade diskblommor samt 3)
Cichori-a’cece med äkta tunglika, 2-könade blommor.
O.Gz.
Korgboll (eng. basket-ball), ett bollspel,
tillhörande de s.k. större friluftslekarna, spelat
i huvudsak enl. samma regler som handboll
(se d.o.) men å mindre plan och med kortare
halvlekar. Olikheterna mellan spelen betingas
därav, att målet i k. utgöres av en på 3 m. höjd
placerad korg el. ring med 45 cm. diam.,
genom vilken bollen ovanifrån skall passera.
Korgen (ringen) sitter ant. å övre delen av ett
höj- och sänkbart ställ (5 m. från kortsidorna)
el. fastsättes (särsk. vid spel inomhus) med en
15 cm. lång arm 30 cm. från undre kanten av
ett s.k. stoppbräde med en bredd av 180 cm.
och en höjd av 120 cm. (amerikansk k.). I
förra fallet uppdrages kring korgstället en
målgård med 1,5 m. (även mindre) radie; i det
senare uppritas på marken ett straffområde och
en straffkastlinje. — K. lämpar sig bäst för
inomhusspel och för kvinnliga spelare. Det
spelades först i Kansas, U.S.A., i början av
1890-talet, i Sverige vid lekkurserna å Nääs,
varifrån det spritts till landets skolor. O.K-gh.
Korgbåge, byggn., båge i form av en
halv-oval korggrepe el. tryckt rundbåge (se Båg e,
sp. 543 och bild 8); upptogs vid medeltidens
slut och blev för renässansen betecknande (jfr
Stickbåge). E.W.
Korgen, hd i Nordland fylke, Norge, mellan
Rösvatn och Ranfjorden; 624,36 kvkm.; 1,437
inv. (1930). Ax.S.
Korgflätning, se Korgarbeten.
Korgfäste å vapen, se Fäste.
KorgkapitäT, byggn., se K a p i t ä 1.
Korgosse, gosse, som biträder vid den
liturgiska delen av den katolska gudstjänsten, vid
processioner o.d. Jfr Ministrant.
Korgpil, se Korgvide.
Korgtub, utskjutningsanordning för torped
(se T o r p e d t u b).
Korgvide, korgpil, växtart, se S a 1 i x.
Korherrar. 1) Medl. av ett kollegiatstift (se
Kollegiatkapitel). — 2) Präster vid
dom- el. kollegiatkyrkor, som förbundit sig att
leva enl. de 3 munklöftena och bildat kloster
efter augustinregeln (se d.o.). K.-ordnarna upp-
— 1080 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
