Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korint - Korinter - Korintierbreven - Korintiska kanalen - Korintiska kriget - Korintiska näset - Korintiska viken - Korintisk kolonn, stil, kapitäl - Koripetal - Korist - Koritza - Korjaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORJAKER
äro de i Thermos funno metopplattorna, på
vilka mytiska bilder målats i rika färger. Sådana
ha anträffats ända borta i Etrurien (Cære), där
K. tydligen haft en rik avsättning för sina
produkter. — Om den s.k. korintiska kolonnstilen
se Kolonnordning. — Litt.: E. Buschor,
”Griechische Vasenmalerei” (1914). N.V.
Korinter (jfr fra. raisins de Corinth, russin
från Korint), se Russin.
Korintierbreven, i sv. bibeln det 2:a och 3:e
i ordningen av de paulinska breven. Paulus
kom till Korint på sin 2:a missionsresa
omkr. nyår 50/51 och stannade där bortemot
2 år. Sedermera förläde han sin verksamhet
österut till Efesus, men en livlig korrespondens
och flera kortare besök höllo honom i kontakt
med församlingen i Korint. — l:a K. är skrivet
från Efesus på våren 55 el. 56 och ger en
livlig bild av förhållandena i församlingen: olika
med varandra rivaliserande grupper, social oro,
osäkerhet i förhållandet till den hedniska
miljön, extatiska (tungomålstalande) och
spiritua-listiska tendenser i förbindelse med betänkliga
sexualetiska åskådningar hota ordning och
moral och äktkristen tankegång. Pauli bemötande
av alla dessa faror skänker oss en ovärderlig
inblick i det äldsta kristna församlingslivet på
grekisk mark och har givit upphov till några
av N. T:s mest storslagna kapitel (t.ex.
kärlekens lov kap. 13; uppståndelsen kap. 15). —
Vid tiden för 2:a K. har Paulus lämnat Efesus
och befinner sig i Makedonien på väg över
Korint till Jerusalem. Hans förhållande till
församlingen i Korint har genomgått en allvarlig
kris, som dock upplösts i försoning. 2:a K. ger
uttryck åt Pauli glädje och lättnad över
utgången (1—7), förbereder hans ankomst (8—9)
och utmynnar i en frän polemik mot hans
ju-daistiska motståndare i Korint (10—13).
Somliga forskare anse, att 2:a K. är hopfogat av
flera smärre brev. — Litt.: J. Weiss, ”Der erste
K.” (1910); H. Windisch, ”Der zweite K.” (1924).
A.J.F.
Korintiska kanalen, se Korintiska
näset.
Korintiska kriget, 394—387 f.Kr., mellan
Sparta å ena sidan och Aten, Tebe, Korint,
Argos, Eubea, Akarnanien m.fl. andra stater
å den andra, delvis understödda med persiska
pengar, fördes dels kring Korint, dels till sjöss
vid Mindre Asiens kust och vid Dardanellerna.
Atenarna och deras förbundna hade i början
övertaget, men snart slöto sig perserna till
Sparta, och den antalkidiska freden (se d.o.)
innebar seger för Spartas politik och
landvinning för perserna. N.V.
Korintiska näset, det högst 6 km. breda och
69 m. höga näs, som förbinder Peloponnesos
med mellersta Grekland. K. är uppbyggt av
pliocena marina lager och utgör en liten, i sen
tid över havsytan höjd del av den v.-ö.
gravsänka, som skiljer Peloponnesos från
fastlandet. — K. genomskäres av Korintiska
kanalen, färdig 1893, 6 km. lång, 22 m. bred
och 8 m. djup. Kanalen anses numera icke
längre fullt motsvara sin uppgift, emedan den
är för smal för nutidens fartyg. J.F.
Korintiska viken, en 125 km. lång havsarm,
som skiljer Peloponnesos från mellersta
Grekland. K. är c:a 30 km. bred, största djupet
780 m. Genom det 2 km. breda och mindre
än 50 m. djupa Lepantosundet förenas K. med
Patrasviken av Joniska havet, vilken i inre
delen är 134 m. djup men i mynningen blott
53 m. Genom Korintiska kanalen förbindes K.
med Eginabukten av Egeiska havet. K. är en
tertiär gravsänka och hemsökes ofta av
jordbävningar. M.P.
Korintisk kolonn, stil, kapital, byggn., se
Kolonnordning.
Koripeta’1, om en blomma, som har dubbelt
hylle och från varandra fria kronblad.
Växt-fam. med koripetal blomma bilda gruppen
Choripe’talæ (se d.o.). O.Gz.
Kori’st, person anställd vid opera- el.
kyrko-kör.
Koritza, se K o r $ a.
Korja’ker, folkstam etnografiskt tillhörande
de sibiriska amerikanoiderna, språkligt den
pa-leoasiatiska gruppen, närmast besläktad med
tjuktjerna. K. äro bosatta på Kamtjalka i
distrikten Ochotsk, Anadyr och Petropavlovsk och
voro enl. census 1900 7,530. K. äro dels
rennomader (till religionen schamanister), dels
fiskare (kristna), de senare starkt uppblandade med
tunguser, jakuler och ryssar. K. bo i tält av
renskinn av konisk form, vilka vintertid gärna
förses med flerdubbla lager av skinn till skydd
mot kölden. — Litt.: W. Jochelson, ”The Ko-
— 1085 —
— 1086 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Korjaker, mor och barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
