Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korn - Korn, Johan Filip - Korn, Arthur - Kornbladsfluga - Kornblixt - Kornblomma - Kornblå - Korndräll - Kornellkörsbär - Kornellsläktet - Kornellväxter - Korner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORN
varieteter, former och raser. Av 2-radigt k.
finnas t.ex. sorter med före mognaden lutande ax
(gotlands-k., ölands-k., lant-k.,
che-v a 1 i e r-k.) el. upprätt ax (p 1 y m a s c h-k.,
i m p e r i a 1-k.), med jämnbrett el.
avsmalnande ax (det senare hos påfågel s-k.,
solfjäder s-k.), av 6-radigt sorter med frukterna fria
från agnarna (h i m m e 1 s-k.), med axet
avsmalnande mot spetsen (p y r a m i d a 1 t
s t j ä r n-k.) m.m. Vid odling är det 2-radiga
k. vårsäd, det 6- och 4-radiga stundom även
höstsäd. Det förra ställer högre fordringar på
klimat och jordmån samt lämnar större korn
och bättre utbyte. Det 6-radiga är mindre
fordrande, mognar hastigare och odlas därför
hu-vudsakl. i n. trakter (1 a p p-k.). Genom
korsningar och urval har man i Sverige frambragt
ett flertal k.-sorter med hög
avkastningsförmåga, lämpade för de olika klimat- och
odlings-förhållandena i landets skilda delar. — K.
användes till utfodring av kreatur, som mjöl till
brödbakning, till framställning av gryn och
malt, beredning av brännvin, öl m.m. Som
maltkorn till ölbrygd begagnas nästan
uteslutande 2-radigt k. med stora gulvita, tunnskaliga
frukter, mjölig, stärkelserik frövita och hög
(95 °/o) groningsförmåga. De rikast
k.-produ-cerande länderna äro Ryssland, Tyskland,
Österrike, Ungern, England, Frankrike, U.S.A.
och Japan. O.Gz.
2) Metrol., äldre sv. viktsenhet = O,oi ort =
O,oooi skålpund, motsvarande 0,0425 gr. K.
användes även i betydelsen nettovikt ädel metall i ett
guld- el. silvermynt. Jfr Skrot. J.Tbg.
3) Den närmast mynningen sittande delen
av riktmedlet ”sikte och korn”. Se
Handeldvapen (sp. 539—40, fig. 13, 15) och
Riktmedel. R.Sbg.
Korn, Johan Filip, målare (1728—96),
ägnade sig först åt dekorationsmålning men
övergick efter sin elevtid hos Sevenbom till
landskapsmålningen, som han utövade utan na-
J. F. Korn: Landskap. 1775. Uppsala universitet.
turstudier, vanl. efter stick efter holländarna
el. Boucher. K:s målningar äro ofta flod- el.
sjölandskap i litet format med kulissartat
uppställda träd i brun ton mot gulaktig fond. G.V.
Korn [kårn], Arthur, tysk fysiker (f. 1870),
prof, vid tekniska högsk. i Charlottenburg
sedan 1914, har främst varit verksam inom
bildtelegrafien. K. grundade det första praktiskt
användbara systemet för bildtelegrafering och
lyckades 1904 åstadkomma den första
telegrafiska överföringen av en bild. Bland K:s
skrifter märkas ”Handbuch der
Phototelegra-phie und Teleautographie” (1910, jämte B.
Glat-zel), ”Bildtelegraphie” (1923), ”Elektrisches
Fernsehen” (1930). N.R-e.
Kornbladsfluga, se Vattenflugor.
Kornblixt kallas blixtar utan dunder, som
oftast ses nära horisonten och åtm. i flertalet
fall anses härröra från ett avlägset åskväder
(se d.o.). H.K-r.
Kornblomma (jfr Kornblå), detsamma
som blåklint (se K 1 i n t s 1 ä k t e t).
Kornblå, efter ty. kornblau, ellips för
korn-blumenblau, d.v.s. blå som en kornblomma (ty.
Kornblume, da. Kornblomst, sv. kornblomma).
Jfr till bildningen växtnamnen brudsporre för
brudgumssporre el. vårlök för vårfrudagslök.
E.H.
Korndräll, drällvävnad i den art kypert, som
kallas korskypert, d.v.s. med snedränder i 2
Solvning och uppknytning av gåsögon och
korndräll.
riktningar, så att små diagonalrutor uppstå.
Liknar gåsögon men är finmönstrigare.
Förekom förr, ofta jämte gåsögonmönstring, på
finare handdukar och duktyger. Kan även
användas till t.ex. klänningstyg m.m. Väves med
4 skaft och 4 trampor. 1.
Korne’llkörsbär, körsbärskornell, se C o
r-n u s.
Korne’llsläktet, bot. se C o r n u s.
Korne’llväxter, fam. Corna’cece (se d.o.).
Korner, keltiskt folk i Cornwall, tillhörande
den britanniska delen av de sedan flera
sekler f.Kr. i England och på Irland invandrade
kelterna. Från k. härstamma bretonerna i
Bretagne. Deras språk, k o r n i s k a n, ett
systerspråk till bretonskan och walesiskan, utdog
c:a 1780. N.V.
— 1091 —
— 1092 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
