Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korklönn - Korkmatta - Korkskabb - Korkträ - Korkvävnad - Korkåpa - Kormakr Ögmundsson - Kormofyter - Kormoran - Kormästare - Korn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORN
märkande korkartade och sprickiga barken å
äldre stammar. Se Lönn. O.Gz.
Korkmatta, se Linoleum.
Korkskabb, hos potatis förekommande
sjukdom, vilken förorsakas av slemsvampen
Spong-o’spora sca’bies och ter sig som små
fördjupade fläckar, omgivna av en uppviken kant.
Sjukdomen angriper knölarna och kan, om jorden
är torr, avstanna, därigenom att korkvävnad
bildas under fläckarna. I mycket fuktig jord
åter griper den efter hand allt djupare in,
emedan den skyddande korkbildningen då uteblir.
Svampen förekommer i cellerna ss. klotformiga
plasmakroppar, vilka förena sig till ett, slutl.
sporbildande, plasmodium. Sjukdomen visade
sig i Sverige först i Göteborgstrakten 1908. O.Gz.
Korkträ, gemensam benämning på den lätta,
mjuka veden av olika växter, vilken till sina
fysikaliska egenskaper mycket liknar vanlig
kork och ofta användes i dess ställe. K.
erhål-les av bl.a. Alsto’nia schola’ris, Commi’phora
africa’na, Hibi’scus tilia’ceus, Leitne’ria
flori-da’na. Det senaste är lättast av alla k. med
spec. v. 0,21. K. nyttjas till proppar,
timmer-flottar, fisknätsflöten, kanoter, tekistor, möbler
m.m. A.V-e.
Korkvävnad, se Kork.
Korkåpa, se Biskopsskrud och
Kyrklig skrud.
Kormakr ögmundsson, isländsk skald (o.
935—970), författade en mängd lausavisor (se
Island, sp. 87) samt några furstedikter.
Genom de förra, som huvudsaki. behandla hans
kärleksförhållande till Steingerd, dotter till
Torkel i Tunga, har han gjort sig känd som en av
de få erotiska diktarna i fornisländsk tid. Hans
utseende och temperament visa hän på keltiskt
inslag; även namnet är keltiskt. K:s öden
skildras i ”Kormaks saga”, som väsentligen är byggd
på hans lausavisor. E.H.
Kormofy’ter, Cormo’phyta, se Bålväxter.
Kormora’n, fågelart, se Skarvsläktet.
Kormästare, person med uppgift att inöva
kören vid en operascen och att vid piano leda
instuderandet av operasolisternas sångpartier.
Korn. 1) Bot., K., kornsläktet,
Ho’r-deum, av fam. gräs, innefattar 16 vildväxande
arter i Europa, Asien, Nordafrika samt
Nord-och Sydamerika. De äro 1- el. fleråriga,
medelstora gräs med platta blad, kort, tvärtrubbigt
snärp och täta ax, bildade av 1-blommiga, vanl.
3 och 3 vid varje led sittande småax, vilka
vända bredsidan mot huvudaxeln och i regel å yttre
blomfjället bära ett långt borst. Frukten är
försedd med längdfåror och vanl. innesluten
inom de hopväxta agnarna. Bland i Sverige
vildväxande arter må nämnas H. secali’num
(ängs-k.), å strandängar i Skåne, med håriga,
smala bladslidor, och H. muri’num (vild-k.),
å jordvallar, vägkanter m.m. i s. Sverige, med
glatta, ofta vidgade slidor. — K. är en
urgammal kulturväxt, som odlades i Egypten redan
o. 5,000 år f.Kr., i Norden under yngre
stenåldern, och har som brödväxt alltjämt hållit
Kornsorter. 1 2-radigt korn med lutande, 2 med
upprätt ax, 3 solfjäderskorn, 4 stjärnkorn, 5
4-radigt korn.
sig i n. trakter. De talrika odlade sorterna (H.
sati’vum), härstammande från den i n.ö. Afrika
och Orienten inhemska H. sponta’neum, vilken
liknar 2-radigt k. och har skört, lätt avbrytbart
ax, kunna hänföras till två huvudavd. 1) H.
hexa’stichum, äkta 6-r a d i g t k., s t j ä r n-k.,
har alla småaxen fertila och frukterna bildande
6 jämnlöpande rader. Ett tvärsnitt genom axet
visar en regelbunden, 6-uddig stjärna. Hos H.
tetra’stichum, 4-r a d i g t k., även benämnt
vanligt 6-radigt k., äro frukterna i de 4
sidoraderna mera utstående, varigenom axet
blir något plattat och i tvärgenomskärning mera
rektangulärt. 2) H. di’stichum, 2-radigt k.,
har sidosmåaxen sterila, förkrympta el. endast
bärande ståndare, borstfria och tryckta intill
huvudaxeln; axet blir på gr. därav starkt
tillplattat. — Av båda typerna förekomma talrika
Uppslagsbok. XV.
35
— 1089 —
— 1090 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
