Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosterbåt, koster - Kosterfjorden - Kosteröarna - Kostfrakt - Kostomarov, Nikolaj - Kostroma - Kostym - Kosvamp - Kota (folkslag) - Kota (anatomi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTA
kropp med starkt S-formade spant. K.
byggdes på klink på vuxna ekspant, och borden
fästes till spanten och till varandra med nagel
av en. K. var till formen nära besläktad med
den norska Hvalöerbåten (fig. 1), de
danska kragejollarna och öresundsbåten. K. har
vid god konstruktion hög grad av
sjöduglighet i förening med god seglingsförmåga och
har därför fått stor användning ss. fiskebåt,
lotsbåt och tullbåt. Den bygges numera ofta
på kravell och förses oftast med motor. K.
äro vanl. enmastade och voro urspr. riggade
med sprisegel och stagfock. De större förde
även toppsegel och klyvare. K. användas även
mycket ss. lustjakter, vilka göras relativt
smalare och djupare än den urspr. typen, byggas
på kravell samt riggas med Bermudarigg, m
o-derniserad k. (fig. 2—4). Särsk.
sammanslutningar för k.-typens bevarande och
utveckling äro Sv. k.-förbundet på Västkusten,
omfattande ett flertal segelsällskap ävensom
Hanöbuktens seglarförbund, Blekinge. T.Hrn.
Kosterfjorden, det djupa och breda
farvattnet mellan Kosteröarna och öarna utanför
fastlandet s. om Strömstad. E.Hg.
Kosteröarna i n. Bohusläns skärgård, utanför
Kosterfjorden, Tjärnö s:n, Vette hd. Störst äro
Ruiner efter fyrbåkar på Nordkoster.
S y d k o s t e r, 7,6 kvkm., och Nordkoster,
3,9 kvkm., skilda åt av det smala K o s t
ersund e t. Till K. höra dessutom en mängd
holmar, ss. Ursholmarna (s.s.v. om Sydkosler)
med två fyrar. K. ha en säregen, tilldragande
natur, särsk. Sydkoster med sin parkartade
lövängsvegetation. På K. finnas två fisklägen,
Nordkoster med 51 yrkes- och 8
binäringsfiskare och Sydkoster med 123 yrkesfiskare (1930).
Omtyckt badort. På Nordkoster finns lotsplats.
M.P,
Kostfrakt (av eng. cost & freight), fraktfritt,
se C. & f. och Fritt.
Kostomarov [kastama’raf], N i k o 1 a j
Ivano-vitj, rysk historiker (1817—85), under pseud.
Jeremija Halka även skönlitterär förf,
på lillryska (saml. verk, dramer och ballader,
utg. 1875). K., som 1846 blev docent i Kiev,
dömdes för delaktighet i politisk agitation 1847
till ett års fängelse och förvisades sedan till
Saratov. 1859 blev han e.o. prof, vid
Petersburgs univ. men nödgades efter 3 år lämna sin
lärostol på gr. av sin politiska orientering. K:s
stora intresse som historisk forskare var
Ukraina, för vars rätt till eget kulturliv han varmt
ivrade. Han var också intimt förtrogen med det
lillryska folkets seder och diktkonst. Bland
K:s historiska arbeten märkas en monogr. över
Bohdan Chmielnicki, arbeten om Pugatjov och
Stenka Razin samt en ”Rysk historia i
levnadsteckningar” (påbörjad 1873, ny uppl. i 16 bd,
1915). K:s studier över Alexander Nevskij och
Ivan den store äro övers, till sv. (1882). Agr.
Kostroma’, stad i Ivanovs industriområde,
R.S.F.S.R.; 87,959 inv. (1931). K. ligger
ter-rassformigt på Volgas v. strand, vid
inflödet av den 380 km. långa floden K. (segelbar
144 km.). K. har talrika kloster och kyrkor,
bl.a. katedral från o. 1250. Betydande
textilindustri, linnefabriker med o. 11,000 arbetare,
bomullsfabriker, maskin- och tobaksindustri.
På andra sidan floden K. ligger
Ipatyevskyklost-ret (nu arbetarhem) från 1300-talet, varest
Mikael Romanov valdes till tsar 1613. M.P.
Kosty’m (ytterst ital. costume, vana, sed;
alltså eg.: dräkt som avpassats efter vissa tider,
seder och bruk), dräkt (se Klädedräkt),
ofta maskeraddräkt o.d. (jfr sv. kostymbal)-,
mansdräkt. — K o s t y m e’ra, kläda (ut).
Kosvamp, bot., kosopp, se R ö r s o p p.
Kota, folkslag, se D r a v i d a.
Kota. 1) Anat. K., ve’rtebra, benämning på
de segmentalt anordnade brosk- el.
benbildningar, som hos ryggradsdjuren uppbygga
ryggraden (se d.o.). På den fullt utbildade k.
särskiljer man en under ryggmärgen belägen
rundad, kompakt del, kotkroppen, och en från
denna utgående bågformig del, neutralbågen el.
övre bågen, som omsluter ryggmärgen. I
svans-regionen finnes dessutom ofta en vid
kotkrop-pens ventrala del fästad undre båge, som
omsluter svansens stora blodkärl. Kotkropparna
förenas genom leder el. genom broskskivor,
in-tervertebralbrosk, de övre bågarna genom från
dem utgående främre och bakre ledutskott.
Dessutom förenas k. även med varandra
genom bindvävnad.
På tidigt embryonalt stadium utgöres
axelskelettet av en elastisk sträng, ryggsträngen el.
chorda dorsa’lis, och i den denna omgivande
bindväven anlägges k. i form av 4 par
brosk-bildningar i varje segment, ett par främre och
ett par bakre, övre bågelement, ett par främre
Uppslagsbok. XV.
37
— 1153 —
— 1154 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
