Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kovalevskij, 4. Maxim - Kovallsläktet - Kovaresmien - Koweit - Kowel - Kowioon - Kovno - Kovändning - Kox - Koxit - Koyot, kayot - Koyukuk - Kozlov - Koön - Kr (kemi) - Kraakeröy - Kraal - Krabat - Krabba - Krabba (stil)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRABBA
holm. K:s talrika, om stor lärdom vittnande
arbeten behandla de mest olika områden inom
statsrätt, sedvanerätt, sociologi, etnografi och
politik. Han organiserade 1900 i Paris en rysk
humanistisk högsk. med från Ryssland av
politiska skäl avskedade prof. Fr.o.m. 1905 prof,
i Petersburg, blev K. 1906 medl. i första duman
och ledare av det demokratiska reformpartiet.
1 ”Skrifter utg. af Lorénska stiftelsen” ingår
K:s ”Tableau des origines et 1’évolution de la
famille et de la propriété” (1890). M.H-v.
Kovallsläktet, Melampy’rum, av fam.
lejon-gapsväxter, omfattar 25 arter, huvudsaki. i n.
Melampyrum arvense (t.v.) och Melampyrum
nemorosum.
tempererade området. De äro 1-åriga, upprätta,
halvparasitiska örter med 5 representanter i
Sverige. M. prate’nse, kovall, med blekgula
blommor, allmän på skogsängar, hedar, i
lundar o.d.; M. silva’ticum, skogskovall, med
brandgula blommor, eljest som föreg.; M.
cris-ta’tum, korsk o va 11, med rödgula blommor
och rödbruna skärmblad, här och där på
betesmarker, skogsbackar o.d. upp till Dalarne; M.
arve’nse, p u k v e t e, med röda blommor och
röda skärmblad, här och där på sandiga åkrar,
backar o.d.,; Af. nemoro’sum, n a t t-o c h-d a g,
med höggula blommor och blåvioletta
skärmblad, mindre allmän på lövängar och
buskmar-ker upp till Gästrikland. A.V-e.
Kovare’smien, numera icke bruklig
försvenskning av Chwarizm, se C h o r e z m.
Koweit, stat i Arabien, se Kuwait.
Kowel, stad i vojevodskapet Wolyn, s.ö.
Po-’en, vid Prypecs biflod Turja; 27,650 inv. (1931).
K. är knutpunkt på järnvägen Brzeéc-Litewski—
Powne och har betydande handel med
lantbruksprodukter. O.P.
Kowioon [kau’lön], se H o n g-k o n g.
Kovno, huvudstad i Litauen, se K a u n a s.
Kovändning, i överförd betydelse: plötslig,
klumpig och oväntad växling av handlingssätt
el. åsikter. — Sjöv. K. med segelfartyg,
vändning undan vind, tillgår så, att fartyget
faller av, tills det har vinden akterifrån, och
därefter lovar upp åt den andra sidan. Särsk.
i fråga om mindre fartyg och båtar med
snedsegel kan k. vid stark vind vara en riskabel
manöver, och en oavsiktlig k. vid länsning kan
redan vid mindre vindstyrkor, framförallt i
sjögång, genom att snedsegeln plötsligt slå över
till den nya läsidan och där på nytt fånga
vinden, lätt leda till en katastrof. T.Hrn.
Kox, se Koks.
Koxi’t (coxitis), se H ö f t s ju k a.
Koyot, kayot, se Prärievarg.
Koyukuk, biflod till Yukon (se d.o.), Alaska.
Kozlov [kazlåT], stad i Centrala svart
jordsområdet, R.S.F.S.R., vid floden Voronesj; 62,666
inv. (1931). Maskin-, läder- och tobaksindustri.
M.P.
Koön, se Marstrand.
Kr. Kemiskt tecken för en atom krypton. —
Förk. för Kristus och myntenheten krona.
Kraakeröy [krå-], ö i Norge, se Kr åkeröy.
Kraal [kräl], de sydafrikanska holländarnas
benämning på den för boskapen avsedda öppna
Kaffrerkraal i Sydafrika.
plats mitt i byn, kring vilken infödingarnas
bo-ningshyddor grupperas. G.B-r.
Kraba’t (eg. förvridning av kroat el.
likbe-tydande sydslav. hrvat; urspr. med syftning på
kroaternas vilda framfart under krigen), sälle,
gynnare, ”skälm”, ”byting”.
Krabba, se Krabbor.
Krabba, se Gotisk stil, sp. 617.
— 1165 —
— 1166 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
