Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotzebue, 2. Otto - Kotzebue, 3. Alexander - Kotzebuesundet - Kouang-tchéou-wan - Koudaälven - Kouvola - Kouymijian, Dikran - Kovalevskij, 1. Alexander - Kovalevskij, 2. Voldemar - Kovalevskaja (Kovalevsky), 3. Sofija (Sonja) - Kovalevskij, 4. Maxim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTZEBUESUNDET
deltog i A. v. Krusensterns världsomsegling
1803—06 och ledde 1815—18 egen sådan, som
bl.a. runt Kap Horn och förbi Amerikas v. kust
skulle söka Nordostpassagen. Kring
Kotzebue-sundet gjordes märkliga fossilfynd (mammut),
och under såväl denna som följ. exp. genom
Stilla havet till Kamtjatka 1823—26 insamlades
betydande biologiskt och etnologiskt material.
Under K:s båda resor upptäcktes och kartlades
en mångfald öar i Stilla havet. K. har skrivit
”Entdeckungsreise in der Süd-See und nach der
Bering Strasse” (3 bd, 1821) och ”Neue Reise
um die Welt” (2 bd, 1830). A.Ahn.
3) August Alexander von K., den
föregåendes bror, tysk-rysk målare (1815—89), från
1850 bosatt i München. K. målade nästan
uteslutande krigsbilder bl.a. på uppdrag av
Alexander II och Nikolaj I En rad fällslagsbilder av
hans hand smyckade sålunda Vinterpalatset
med ämnen från rysk krigshistoria från äldsta
till yngsta tid. G.S.
Kotzebuesundet [kå’tsabo-], vik på Alaskas
n.v. kust, n. om Seward-halvön.
Kouang-tchéou-wan, franskt arrendeområde
i Kina, se Kuangcho u-w a n.
Koudaälven [kåu’-], fi. Koutajoki, utfaller i
Kandalaksviken av Vita havet. Den bildar
jämte källfloder ett av östkarelens största
vattensystem och har betydelse som flottnings- och
båtled. Största längden är 325 km. Källflöden
Tuntsajoki upprinner i n.ö. Finland nära
gränsen. Den utfaller i centralsjön Koutajärvi.
Denna sjö upptager genom sjön Pääjärvi
ytterligare två grenar: Oulankajoki, som upprinner i
Finland och där genomflyter den djupa sjön
Paanajärvi, samt Tuoppajoki. Mdn.
Kouvola [kåu’-], köping i Viborgs län,
Finland, grundad 1921. Järnvägsknutpunkt, där
banan Helsingfors—Viborg skär banan Kajana
—Kuopio—Kotka. 6,020 inv. (1932). Finskt
samlyceum. Mdn.
Kouymijian, D i k r a n, armenisk-engelsk
förf., se Michael A r 1 e n.
Kovale’vskij. 1) Alexander
Onufrije-vitj K., rysk zoolog (1841—1901), prof, i
Petersburg, har i sina skrifter behandlat de flesta
större vertebratgruppers embryologi och kan i
viss mån sägas vara grundläggare till
grodd-bladsläran, i det han var den förste, som
visade överenstämmelsen i entodermbildningen
mom skilda djurgrupper. Särsk. förtjänstfulla
äro K:s arbeten över manteldjurens och
lan-settfiskens utveckling, varigenom sambandet
mellan ryggradslösa djur och ryggradsdjur
klarlädes. Jfr Djurriket. O.C-n.
2) Voldemar Onufrijevitj K., den
föregåendes bror, rysk anatom (1843—83), 1868 g.m.
K.3), studerade först juridik, sedan paleontolo-
gi och jämförande anatomi, bl.a. i Heidelberg,
Jena och München, 1880 prof, i paleontologi i
Moskva. Bland hans arbeten må särsk.
framhållas de, som behandla utvecklingen av
extre-miteterna och tandbyggnaden hos utdöda
hovdjur. K. är en av vertebrat-paleontologiens
grundläggare. Vidare översatte han till ryska
Lyells ”Principles of geology” och Brehms
”Tierleben”. K. invecklade sig i
affärsspekula-tioner, som slukade både hans egen och
hustruns förmögenhet. Hans verksamma liv slutade
med självmord. K.A.G.
3) S o f i j a (Sonja) Vasiljevna K o v
a-levskaja (Kovalevsky), f.
Korvin-Kru-kovskaja, den
föregåendes hustru,
rysksvensk matematiker
och förf. (1850—91).
Efter sitt giftermål
1868 bedrev hon följ,
år i Heidelberg
studier i matematik och
fysik, vilka hon
senare fortsatte i Berlin
under ledning av
Weierstrass. Hon
erhöll 1874
doktorsgraden i Göttingen,
var
efter hon återvände till Ryssland. Efter
mannens död ägnade hon sig åt vetenskapen och
blev genom förmedling av G. Mittag-Leffler
(1884) prof, vid Stockholms högsk. Då hon i
febr. 1891, nyss hemkommen från en resa till s.
Frankrike, hållit sin första föreläsning för
terminen, insjuknade hon och avled efter några
dagars sjukdom. K. är en av de få inom den
matematiska vetenskapen ryktbara kvinnorna.
Hennes värdefullaste arbete handlar om en
fast kropps rotation. K. försökte sig även som
skönlitterär författarinna: hon hade redan i
ungdomen delat sitt intresse mellan
matematiken och litteraturen. Julen 1889 utgav hon en
roman ”Systrarna Rajevsky”, vars innehåll var
hämtat från hennes eget barndomshem. I sina
huvuddrag en verklighetsskildring ur ryskt liv
är också ”Vera Vorontzoff”, som utgavs
postumt 1892 jämte några smärre uppsatser. Nära
vän med Anne Charlotte Leffler, hade K. med
sin impulsiva, lidelsefulla natur stort inflytande
på dennas utveckling. I samarbete författade
de ”Kampen för lyckan. Två parallelldramer”
(1887). — Litt.: A. Ch. Leffler, ”Sonja
Kovalevsky” (1892). H-r;A.W-n.
4) Maxim Maximovitj K., rysk jurist och
sociolog (1851—1916), prof, i statsrätt vid
Moskvas univ. 1877—87. Sedan K.
avskedats (1887) på gr. av sina politiska
åsikter, föreläste han i Oxford och
Stock
— 1163 —
— 1164 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
