Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kragduvor - Krage - Krageholm - Kragehul-fyndet - Kragejoll - Kragerö - Kragfasaner - Kragfåglar - Krag-Juel-Vind-Frijs, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAGE
ge. Man- el. k r a g d u v a n, Calæ’nas
nicoba’-rica, från Nikobarerna, Sundaöarna, Nya
Guinea och Bismarcksöarna, är mörkgrön med
blå och gul metallglans, svartgrått huvud och
vit stjärt. Den vistas, ehuru uthållig flygare,
huvudsaki. på marken och lever av frön och
frukter. H.B-n.
Krage. 1) se Klädedräkt.
2) Sjöv. K. av segelduk anbringas kring
master vid deras genomgång i däck för att
förhindra nedträngande av vatten. Skeppsb. K. av
vinkeljärn användes för att åstadkomma
vattentäthet vid profiljärn, som genomgå vattentätt
skott el. däck. T.Hrn.
Krageholm, gods i Sövestads s:n, Malmöhus
län, 9 km. n. om Ystad; areal med underlydande
Krageholm.
i Bjäresjö och Hedeskoga s:nar 3,550 har, varav
2,800 åker; taxeringsvärde 3,677,100 kr. (1932).
Slottet härstammar från 1500-talet och utgöres
av huvudbyggnad och 2 därmed sammanbyggda
flyglar; det omgives av trädgårdar och
vattengravar. K. är känt sedan 1300-talet och
tillhörde bl.a. ätterna Tott och 150 år till 1642
Brahe. 1704 till 1897 tillhörde K. ätten Piper,
därefter kom det genom arv till Brahe. Efter
greve M. Brahes död 1930 köptes K. av nuv.
ägaren, greve C. Piper till Bellinga. — Om den
till K. hörande ön Lybeck se d.o. Th.P.
Kragehul-fyndet, se Mossfynd.
Kragejoll, se K o s t e r b å t.
Kragerö, stad i Norge vid kusten av
Telemark fylke, s. om Langesundsfjorden; 4,314
inv. (1930). K. ligger på halvön mellan
Kils-fjorden i s. och Kalstadkilen i n. och på den
0,i2 kvkm. stora ön Krageröy, förbunden med
fastlandet med en bro. Bibana till
Sörlands-banen vid stationen Neslandsvatn. Export av
trävaror. Karbidfabrik. Stad sedan 1666. Ax.S.
Kragfasaner, Chryso’lophus, släkte av fam.
eg. höns, äro praktfullt färgade fasaner (se
Fasanfåglar). Tupparna äro försedda med
en huva av uppslitsade fjädrar samt en krage
av breda, tvärt avskurna fjädrar. Släktet
omfattar 3 i s. och v. Kinas samt Osttibets
bergstrakter förekommande arter, av vilka
guldfasanen (se d.o.) ofta hålles tam i Sverige.
Diamant- el. L a d y-A mherstfasanen,
C. amhe’rstiæ, har huvan framtill bronsgrön,
baktill röd. Kragen är vit med svarta band.
Krävan, ryggen och skuldrorna äro bronsgröna,
undersidan vit. Längd 125 cm. Hönan liknar
guldfasanens. Y.Ln.
Kragfåglar, Chlamy’dera (Chlamydo’dera),
släkte av fam. paradisfåglar (se d.o.), bebo
med 6 arter Nya Guinea och Nordaustralien.
Hannarna ha en av styva, rosenröda fjädrar
bildad krage, som saknas hos honorna. K.
bygga egendomliga lövsalar av kvistar, vilka
beklädas med gräs och prydas med fjädrar,
snäckskal, stenar och blommor, vilka hopas
framför och inne i lövsalen. Vid dessa utföra
hannarna sina parningslekar. Kragfågeln,
C. macula’ta, förekommer i inre Australiens
buskrika trakter. Y.Ln.
Krag-Juel-Vind-Frijs, dansk ätt, se F r i j s.
Kragfågel i sin lövsal. Efter ”Die Wunder
der Natur”.
— 1187 —
1188 T-
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
