Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kragparadisfågeln - Kragujevac - Kragödla - Krah - Krahmer, Gustav - Krain - Krait - Krajova - Krak - Kraka - Krakatau, Krakatoa, Rakata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAKATAU
Krakatau. På kartan betecknar prickad kontur öarnas gränser före, sammanhängande efter år 1883.
Profilen A visar förhållandena före katastrofen: på ruinerna av en gammal vulkan hade uppstått
ett antal vulkanberg. 1 tertiära skikt, 2 äldre andesit-lava, 3 yngre andesit, 4 basalt, 5 yngre tuffer
och lavor. Profilen B visar förhållandena efter katastrofen. 1, 2, 4 liksom ovan, 6 aska och tuffer,
7 1883 års lavaprodukter. Efter Verbeek.
Kragparadisfågeln, se Paradisfåglar.
Kragujevac [-go’jevats], stad i Jugoslavien,
95 km. s.s.ö. om Belgrad; 27,249 inv. (1931).
Vapen- och ammunitionsfabriker. K. var 1818—
42 Serbiens huvudstad. M.P.
Kragödla, se A g a m i d e r.
Krah, se Kranäset.
Krahmer [krä’-], Gustav, tysk militär och
förf. (1839—1905), officer vid inf. 1861, överste
1889, generalmajor och brigadchef 1892, avsked
1893. Efter att ha deltagit i 1866 och 1870—71
års krig tjänstgjorde K. 1871—88 nästan
oavbrutet i generalstaben och har utg. ett flertal
arbeten berörande ryska och asiatiska
förhållanden, bl.a. h. 1—7 av det stora
samlingsverket ”Russland in Asien” (1897—1905). E.Bz.
Krain [-al-], f.d. österrikiskt kronland,
omfattande övre Savas flodområde med
Laibach-bäckenet som centrum. K. var begränsat mot
Kärnten av Karavankerna, mot Istrien av
Juliska alperna, mot Steiermark av bergryggar
n.ö. om Sava och mot Kroatien av Kulpadalen.
I n.v., där Triglav (2,863 m.ö.h.) är högsta
toppen, är K. ett alpland, i s.ö. ett oregelbundet
modellerat backland. I s.v. intages K. av Karsts
kalkstensterräng. Inv. äro slovener; smärre
isolerade tyska bygder finnas dock. Huvudort
Ljublana (Laibach). Huvudnäringar äro
åkerbruk, boskapsskötsel och bergsbruk. 1919
delades K. mellan Italien och Jugoslavien så, att
det förra erhöll större delen av K:s karst, det
senare hela det övriga K., vilket nu ingår som
huvuddel i banatet Dravska. J.F.
Under romartiden räknades K. till
Panno-nien; namnet K. förekommer först efter den
— 1189 —
slovenska invandringen i slutet av 500-talet
(kraina, gränsland). Slovenerna underkuvades
av avarerna; sedan dessa förjagats, kom K.
750 till Bayern, 788 till frankerriket,
införlivades med markgrevskapet Friuli och blev 973
eget markgrevskap (Craina marcha). 1335 blev
K. habsburgskt arvland; 1809—13 tillhörde det
Illyriska prov, (se Illyrien), kom åter till
Österrike och blev 1849 särsk. kronland. 81/io
1918 tog slovenska nationalrådet makten i K.;
enl. freden i Saint Germain 1919 delades K.
mellan Italien och Jugoslavien, som tog
lejonparten. P.Dhl.
Krait, en giftsnok, se Bungarus.
Krajova [-jå’-], stad i Rumänien, se C r a i
o-v a.
Krak, arab. al-Karak, stad i Transjordanien,
se K e r a k.
Kraka, dotter till Sigurd Fafnesbane och
Brynhild; se A s 1 ö g.
Krakatau, K ra k a t oa, Rakat a, vulkanc
i Sundasundet, mellan Sumatra och Java, inom
den tertiära veckningszonens mest
vulkano-seismiska del, bekant genom det ytterst
våldsamma och förödande vulkanutbrottet 1883, då
stora delar av ön bortsprängdes genom
submari-na gasexplosioner utan samtidiga nämnvärda
la-vautgjutningar. Efter en 200-årig vila började
alltifrån maj 1883 från den då c:a 800 m. höga,
ss. en äldre vulkankägla byggda ön uppstiga
en c:a 10,000 m. hög askpelare. 28/8—27/s
följdes denna inledningsfas av en serie våldsamma
gasexplosioner, vilkas dån uppfattades på
Filippinerna, i Hong kong och v. Australien, el.
inom en radie av c:a 5,000 km., ett område
nästan lika stort som Europa, samtidigt med
— 1190 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
