Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krakatau, Krakatoa, Rakata - Krakau - Krake - Krakel - Krakelerad - Krakelyr, krakelering - Krakeruds kraftverk - Krakmandel - Krakning el. snesning - Krakou, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAKAU
Vegetationsbild från sydkusten av Krakatau med vulkantoppen i bakgrunden.
att askpelaren steg till 80 km. höjd och askan
spred sig över en areal av c:a 825,000 kvkm.,
insvepande allt i ett ogenomträngligt mörker.
Volymen av utbrottsprodukterna har beräknats
till c:a 18 kbkm. Större delen av K. jämte
angränsande öar bortsprängdes på en areal av
c:a 75 kvkm. och ned till ett djup av ända till
300 m. under havsytan. Det till atmosfärens
översta lager uppblåsta finaste askstoftet
sprid-de sig med luftströmmarna runt jorden och
orsakade under de följ. mån. praktfulla
belys-ningsföreteelser, särsk. vid solnedgången, det
s.k. röda skenet. Luftvågorna från
huvudexplosionen passerade 4—5 gånger runt jorden
och yttrade sig ss. plötsliga ändringar i
barometerståndet. Förödelsen orsakades
huvudsaki. av ända till 35 m. höga, genom
explosionen uppdrivna havsvågor, som bröto in över
kringliggande kuststräckor, där c:a 36,000
människor omkommo, och med en utomordentlig
hastighet fortplantade sig ej blott över Indiska
och Stilla oceanen utan även över Atlanten och
löpte ytterligare 3 varv runt jorden, innan de
utplånades. — Litt.: D. M. Verbeek, ”K.”
(1884). G.Fn.
Krakau [-au], se K r a k 6 w.
Krake, gammalt nordiskt namn på ett
mystiskt havsdjur (enl. äldre förf, jättebläckfisk),
om vilket en mängd fantasifulla historier gingo
bland fiskare. O.C-n.
Krake’l (mlty. krakéle, larm, gräl), bråk, gräl.
Krakele’rad (fra. craquelé), se K r a k e I y r.
Krakely’r (fra. craquelure), krakelering,
benämning på med avsikt frambragta sprickor
— 1191 —
i glasyren på keramiska föremål för att
därigenom åstadkomma en dekorativ effekt.
Sprick-ningen orsakas därav att glasyren under
bränningen sammandrager sig kraftigare än själva
leran. Denna sammandragning kan befordras
genom olika tillsatser i glasyren. Olika k. kan
även åstadkommas på skilda sätt. Genom
in-gnidning av tusch el. färg kan även
sprick-ningen ytterligare framhävas. Mest skattat av
krakelerat gods är det ostasiatiska med sitt fina
spricknät över en enfärgad botten (t.ex.
cela-donporslin; se ock C 1 a i r-d e-1 u n e). Dess
glansperiod var 1600- och 1700-talen. I
senare tid användes ordet k. om alla slags ytliga
sprickor, t.ex. i fernissan på oljemålningar, å
lampskärmar av pergament m.m. E.F.F.
Krakeruds kraftverk i Klarälven, 1,5 km.
nedom Uvåns inflöde vid N. Råda, ägare
Uddeholms a.-b., byggdes 1917—21; installerad
effekt 12,500 hkr.; fallhöjd 11,5 m. S.E-s.
Krakmandel, se Mandel.
Krakning el. s n e s n i n g för torkning av
säd utföres på så sätt, att sädeskärvarna ant.
till ett antal av 8—12 st. ställas omkr. en i
marken nedstucken, c:a 2,5 m. lång, slät och
spetsad stör, krakstör, och oftast upptill
sammanbindas, varefter 4 å 6 kärvar trädas
över stören så, att ax- el. rotändarna hänga
ned som skydd, el. ock trädas samtliga
kärvar på stören parallellt över varandra med
axen mot s. och nedåtlutande. Den nedersta
kärven hålles från marken av en upprätt
påträdd kärve, islagen spik el. liknande. Hj.P.
Krakou, Mårten, krigare (d. efter 1612),
— 1192 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
