- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 15. Karl Felix - Krigsexpeditionen /
1197-1198

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krampa el. kramla - Kramsfågel - Kramskoj, Ivan - Kran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRAN

Kramfors.

Krampa el. k r a m 1 a, en i 17-form böjd
tingest av järn el. metall. Skänklarna äro
tillspetsade, varigenom k. lätt kan anbringas å
olika föremål, ss. träbjälkar, fönsterkarmar
m.m. Grövre k. användas vid kajer, broar
o.d. ss. fäste för trossar, kättingar m.m. C.-A.N.

Kramsfågel (från ty. kram(met)svogel, äldre
kramvitvogel), ”enbärsfågel”, urspr.
betecknande björktrasten; sammanfattande benämning
på olika smärre fåglar, trastar, domherrar,
sidensvansar m.fl., vilka förr fångades med
snaror (s.k. donor) el. skötos på hösten och
användes till föda. H.W.

Kramsko’], Ivan Nikolaevitj, rysk målare
(1837—87), ledare och språkrör för de unga
konstnärer, som förde realismen till
genombrott i Ryssland. K:s egna verk, huvudsaki.
porträtt, äro mindre betydande. G.S.

Kran. 1) K. å rörledning, se K i k k r a n.

2) Anordning för att lyfta och förflytta
laster. Mindre k. byggas ofta för drift för hand,
ibland tryckluft, större k. numera alltid för
elektrisk drift. Lyftmaskineriet består av en
lintrumma, på vilken linorna på- och avlindas
och vilken medelst kuggväxel drives av
elektro-motor. K. finnas i en mångfald
utföringsfor-mer. Man skiljer mellan två huvudgrupper,
fasta och farbara k. De förstn. äro
helt stationära och kunna endast utföra
arbete på ett område inom räckvidden från den
fasta uppställningsplatsen; de senare äro
transportabla och kunna därför användas förutom
till lyftning jämväl till förflyttning av godset
i horisontell led.

Fasta k. äro vrid-, bock-, sax- och vissa
specialkranar. Vrid-k. äro rörliga i periferisk
riktning omkr. en vertikal axel. Om k. är
väggfast och utlöparen försedd med rörlig
vagn, kallas den k o n s o 1-k. P e 1 a r-k. är en
vrid-k. med en i gjutjärns- el. stålplatta
monterad vertikal axel, på vilken kranarmen med

stag är monterad. H a m m a r-k. är en vrid-k.
för mycket stor last, fristående och med
utlöparen utbyggd för uppbärande av motvikt
(fig. 1). Bock-k. har det bärande stativet
utfört som en bock, å vars överdel en med
lyft-tnaskineri försedd vagn löper. S a x- el. m a s
t-k. användes för särsk. tunga lyft och ha sax-

Fig. 1. Hammarkran för 150 ton.

formigt anordnade strävor. — Rörliga k. äro
tra-verser, portal-, halvportal-, torn-, bro-,
lokomotiv-, ponton-k. m.fl. Traverser (fig. 2), som
huvudsaki. användas i verkstäder till
förflyttning av maskindelar o.d. inom lokalen, bestå
av en tvärgående brygga, upplagd på högt
anbringade skenor. Bryggan uppbär en i dess

Fig. 2. Traverser.

— 1197 —

— 1198 —

Artiklar, som icke återfinnas

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 10:26:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-15/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free