Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreditiv - Kreditivbrev - Kreditkassa - Kreditkassan av år 1922 - Kreditköp - Kreditocker - Kreditor - Kreditpapper - Kreditsida - Kreditupplag - Kreditväsen - Kreera - Krefeld-Uerdingen - Kreis - Kreisler, Fritz - Krematorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREMATORIUM
räckliga summor. Det gäller alltså oförutsedda
utgifter, som ej kunna av riksdagen prövas.
Dessa båda summor kallas vanl. lilla och stora
k., emedan de en gång varit olikstora. Lilla
k. lydde urspr. på 1,5 mill. och stora k. på
3 mill. Summorna ha sedermera successivt
höjts, så att de numera uppgå till samma
belopp, 15 mill. kr. Lilla k. skall vara
tillgängligt, då konungen finner det oundvikligen
nödigt för rikets försvar el. andra högst viktiga
och angelägna ändamål (alltså försvarskrig,
missväxt, farsoter etc.) och hela statsrådet
hörts. Stora k. kan av konungen lyftas vid
infallande krig, sedan statsrådet hörts och
riksdagskallelse utfärdats. Båda utbetalas av
Riks-gäldskontoret, och där förvaras den av
riksdagen årl. utfärdade särskilda förseglade
utan-ordningen för stora k. Riksdagen kan för dessa
k. ej uppställa andra villkor, än grundlagen
föreskriver, men väl anvisa andra k. för särsk.
ändamål. Lilla k. har åtskilliga gånger kommit
till användning, däremot aldrig stora k. A.Vr.
Krediti’vbrev, fullmakt för en stats sändebud
hos främmande stat, se Beskickning. Jfr
Ackreditiv. K. överlämnas av
nytillträ-dande sändebud under en högtidlig audiens till
det främmande landets statschef el., om
sändebudet ej är av de högsta diplomatklasserna,
dess utrikesminister. E.K.
Kredi’tkassa, kreditförening (se d.o.).
Kredi’tkassan av år 1922, A.-b., äges av
Staten och har till ändamål att enl. K.m:ts
närmare bestämmelser lämna stöd åt sv.
kreditanstalter. Aktiekapital 5 mill. kr. Till
täckande av förluster, som uppstå å bolagets
verksamhet, har Staten dessutom tillskjutit en
garantifond i statsobligationer å 60 mill. kr. Lth.
Kredi’tköp, se K r e d i t a v t a 1.
Kredi’tocker, jur., sådant ocker (se d.o.),
som äger rum vid lämnande av försträckning
el. eljest vid beviljande el. förlängning av
kredit. K. var länge den enda form av ocker, som
uppmärksammades av lagstiftningen; så bl.a.
den sv. lagen om ocker 14/e 1901. R.B-l.
Kre’ditor, fordringsägare.
Kredi’tpapper, skriftlig handling, tillkommen
för att tjäna som bevis om ett föreliggande
kredit- och skuldförhållande, särsk. s.k. negotiabla
papper, d.v.s. sådana, som äro avsedda att lätt
gå ur hand i hand i marknaden, ant., ss. växlar
el. konossement, inom affärsvärlden, el., ss.
sedlar, hos allmänheten. E.K.
Kre’ditsida, se K r e’d i t.
Kredi’tupplag, upplag av tullpliktiga varor i
varuhavarens magasin. I motsats till vad
fallet är i fråga om tullupplagen (tullnederlag och
transitoupplag) övergår alltså varan i ägarens
besittning, innan tullavgiften erlägges; detta
sker först sedan varan sålts. För varor, som
återutföras till utlandet, betalas ingen tull.
Genom k. slipper man således ifrån besväret
med tullrestitution. K. anlitas mycket i
Danmark; i Sverige har däremot någon k.-inst. ej
organiserats. Vhgn.
Kredi’tväsen, se K r e d i’t.
Kree’ra, utnämna, meddela en värdighet
(särsk. akad.), välja (till); först framföra (en
roll o.d.).
Kre’feld-Uerdingen [-fält y’rd-], stad i
preussiska Rhenprov., n.v. om Düsseldorf, bildad
1929 genom sammanslagning av Krefeld
(Cre-feld), 6 km. v. om, och Uerdingen invid Rhen;
163,095 inv. (1929), därav 82% katoliker.
Krefeld kallas ”Tysklands Lyon” på gr. av sin
stora sammets- och sidenindustri, som
grundades här under 1600-talet av mennoniter och
1809 omfattade 11 fabriker med sammanlagt
6,260 arbetare, 1930 75 fabriker med 15,000
arbetare. K. har dessutom stor appretur-,
fär-geri-, bomulls- och livsmedelsindustri, är en
betydande handelsstad och har en rymlig hamn
vid Rhen (godstrafik: 617,000 ton 1929). Den
äldsta, rektangelformade stadsdelen är
regelbundet bebyggd och begränsas av de breda
boulevarderna Nord-, Ost-, Süd- och Westwall.
Stadens enda medeltida minnesmärke är tornet
på evang. kyrkan (från 1472). Rådhuset, vid
Westwall, är från 1790. Vid samma gata ligger
Kaiser-Wilhelm-museum med rika konst- (särsk.
italiensk renässans) o.a. samlingar. C:a 4 km.
ö. om K. ligger den kurkölniska
medeltidsbor-gen Linn (till största delen från 1300-talet). K.
har en 1855 grundad högre fackskola för
textilindustri med en stor saml. vävnader från olika
tider. K. omnämnes 1166, blev stad 1373, var
under 1600- och 1700-talen en tillflyktsort för
reformerta och sekterister samt kom 1702 till
Preussen. F.Ss;E.W.
Kreis [krals], geogr., se Krets.
Kreisler [kraFslar], Fritz, österrikisk
violinist och tonsättare (f. 1875), lärjunge till Hell
mesberger i Wien, Massart och Leo Delibes i
Paris. K. har genom sitt älskvärda
Wien-spel-sätt, genom sin vackra, varma ton och sin
glänsande teknik blivit en av de mest uppburna
violinisterna på modet. Han har konserterat
huvudsaki. i Amerika och företagit flera
världsomfattande resor. Som tonsättare är han
bekant genom talrika virtuosmässiga, populära
stycken för violin och bearbetningar av äldre
små violinkompositioner från 1500-, 1600- och
1700-talen, vidare 2 operetter: ”Apfelblüten’’
och ”Sissy”, samt en stråkkvartett. H.M
Kremato’rium (till lat. crema’re, bränna) äi
den internationella beteckningen å
eldbegängel-seanstalt. K. finnas dels å begravningsplatser,
— 1233 —
— 1234 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
