Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kremlor - Kremnica - Kremnitz - Kremometer el. gräddmätare - Krems - Kremservitt - Kremsler - Kremsmünster - Křenek, Ernst - Krenelera - Krennerit - Kreol - Kreolin - Kreolism - Kreolska - Kreon - Kreosol - Kreosot - Kreosotolja - Krepera (krusa) - Krepera (explodera) - Krepitation - Krepong - Kresilas - Kresol, oxitoluol, metylfenol - Krest - Krestinskij, Nikolaj - Krestjanskaja gazeta - Krestomati - Krestovskij - Kresus - Kresylit - Kreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREOSOTOLJA
pererade områdena. K. äro färgrika
skivsvam-par med sprölt, icke trådigt kött, utan
mjölksaft; de sakna hylle och fotring och ha vitt,
blek- el. ockragult sporpulver. De växa
huvudsaki. i skogarna, talrikast på eftersommaren.
Alla k., vilkas sporskivor ha en mild smak, äro
mer el. mindre matnyttiga, de med skarp smak
skadliga el. giftiga (vid insamling av k. böra
alltså sporskivorna noggrant avsmakas). I
Sverige förekomma mer el. mindre allmänt o. 30
arter, av vilka följ, goda matsvampar här
nämnas: R. Integra, mandel-k.; R. aluta’cea,
ägg-k.; R. vire’scens, grönrutiga k. (se
d.o.); R. ærugi’nea, b j ö r k-k.; R. vesca, k a n
t-k.; R. grave’olens, s i 11-k. Bland till
människo-föda odugliga k. må nämnas: R. fæ’teus,
stink-k.; R. fe’llea, gal 1-k.; R. ba’dia, p e
p-par-k.; R. sardo’nia, tå r-k.; R. ochroléü’ca,
skarp g u 1-k. A.V-e.
Kre’mnica [-tsa], ty. Kremnitz, stad i
mellersta Tjeckoslovakien, vid en biflod till Hron;
4,805 inv. (1921). K. är en vacker stad med
många gamla byggnadsminnen (murar,
porttorn, borg, rådhus) och var fordom huvudort
för Ungerns guld- och silverproduktion. Nu
spelar bergsbruket ingen nämnvärd roll, men K.
har alltjämt myntverk. M.P.
Kremnitz [krä’mnits], se K r e m n i c a.
Kremome’ter el. gräddmätare utgöres av
en graderad glascylinder, i vilken mjölken
gräddsättes och volymen av den avsatta
grädden uppmätes och angives i procent av
mjölkvolymen. L.F.R.
Krems, stad i Nedre Österrike, på Donaus
n. sida; 13,940 inv. (1923). K. är en gammal
stad och har många vackra, äldre byggnader,
särsk. i renässans och, barock, bl.a. rådhuset,
samt rester av befästningar. Flera högre
läroanstalter. K. har omfattande vinhandel;
beredning av fruktkonserver, marmelad och senap;
läder- och tobaksfabriker. M.P.
Kremservitt, blyvitt, se Blyfärger.
Kre’msier [-zir], stad i Tjeckoslovakien,
se K r o m é r i z.
Kremsmiinster, köping i Österrike, s.s.v. om
I.inz; 1,060 inv. (1923), känd för sitt
benedik-tinkloster, grundat 777, med värdefullt bibi,
och rik skattkammare, observatorium och
gymnasium. S.N.
Krenek [kje-], Ernst, österrikisk-tjeckisk
tonsättare (f. 1900), lärjunge till Franz
Schre-ker, verksam i Tyskland, där han hör till de
mest uppmärksammade modernisterna. Hans
stil, som närmar sig Hindemiths, var tidigare
strängt lineär och atonal men har numera
blivit mindre radikal; den har ofta ett
parodiskt drag. K. har redan bakom sig en
mycket omfattande scenisk, symfonisk och
Ernst Krenek.
kammarmusikalisk
alstring (bl.a. 7
operor); stort uppseende
väckte jazzoperan
”Jonny spielt auf”
(1927). G.J-n.
Krenele’ra (fra.
créneler, till crénau,
tinne, skottglugg),
anordna skottgluggar
för gevär å en
bröst-mur genom
densammas förseende med
tinnar (se Befäst-
ningskonst). — Krenelerad, om mur
krönt av tinnar. A.W.G.
Krenneri’t, mineral innehållande guld, silver
och tellur, med formeln (Au,Ag)Teo. Se T e
1-1 u r g u 1 d.
Kreol [-å’l] (fra. créole, av spa. criollo, till
criar, avla, föda), benämning på avkomlingar
av till det latinska Amerika och de franska
tropiska besittningarna i samma världsdel
inflyttade européer från Spanien, Portugal och
Frankrike. K. skall eg. vara av rent vit ras,
men benämningen användes ofta även för dem,
som ha färgat blod i ådrorna. Avkomlingar av
rena negrer kallas i analogi därmed ofta svarta
k. Även de till Sierra Leone i Västafrika
återförda frigivna slavarnas ättlingar kalla sig
själva k. G.B-r.
Kreoli’n, kem., se K r e s o 1.
KreolFsm, litteraturhist., se C r i o 11 i s m o.
Kreo’lska (fra. créole) kallas av fransmännen
det blandspråk, som de svarta tala i
Frankrikes amerikanska besittningar, t.ex. på Haiti
(se d.o., sp. 302). Analoga kreoldial. talas
också i andra länder i det tropiska Amerika. G.B-r.
Kreon, grek, myt., son till Menoikeus och
broder till lokaste, efterträdde Oidipus ss.
konung i Tebe.
Kreosol [-åT], se Kreosot.
Kreosot [-å’t] (till grek, kreas, kött, och
so’zein, bevara, eg.: köttbevarande), den del av
trätjäran, som erhålles vid destillation mellan
o. 200 och 240°. K. innehåller rikligt med
fenoler och särsk. guajakol (se d.o.) samt
kreosol (metylguajakol), som är en
tjockflytande vätska med kokpunkt 222°. K. har
använts ss. antiseptiskt medel vid lungsot men
ersättes numera alltmer av de rena
guajakol-preparaten. Wk.
Kreosotolja, en av de s.k.
karbololjefrak-tionerna, erhålles vid stenkolstjärans
destillation vid 200—220°. K. utgöres av olika
kolväten samt fenol, för vars framställning den
utgör råmaterial. K. användes till impregnering
av trä, t.ex. sliprar och telegrafstolpar. Wk.
— 1237 —
— 1238 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
