Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREPERA
Krepe’ra (fra. crèper, krusa, av lat. crispa’re;
jfr Krepong), krusa, vecka.
Krepe’ra (ital. crepa’re, brista, gå sönder, av
lat. crepa’re, braka, bullra), explodera; spricka
(av skratt o.d.); falla samman, gå under (om
personer). Jfr K r e v e r a.
Krepitation [-fo’n] (till lat. crepita’re,
knarra), med., det skrapande ljud, som uppstår, då
vid benbrott de båda brottytorna förskjutas
mot varandra; det knarrande ljudet vid vissa
sensjukdomar (tendovagini’tis cre’pitans), även
knistret, då man trycker på huden, då luft
finnes under (subkutant emfysem). K r e p i t
e-rande rassel, knisterrassel vid
lunginflammation. N.Lbg.
Krepong [-på’rj] (fra. crépon, till lat. crispus,
krusig; jfr krepera, krusa, och kräpp), täml.
lätta tyger, vanl. av ylle, halvylle, ev. med
silkesinblandning och goffrerade med maskin.
Jfr Crépe. I.
Kre’silas, grekisk skulptör från Kydonia på
Kreta, verksam under senare hälften av 5:e
årh. f.Kr. Bland K:s’ arbeten (alla i brons)
märkas en porträttstaty av Perikles, vars huvud
är bevarat i 4 kopior, samt en amasonstaty,
utförd för den efesiska Artemis’ tempel i tävlan
med Polykleitos, Fidias och Fradmon. Även
en Anakreonstaty (i Köpenhamn), visande
skalden ss. inspirerad sångare, har antagits gå
tillbaka på ett original av K. H.Sj.
Kresol [-å’l], CH C H OH, oxitoluol,
me-tylfenol, finnes i 3 isomera former: orto-,
meta- och parakreosol, vilka förekomma i
stenkolstjära. K. ingå i flera
desinfektionsmedel, t.ex. k r e o 1 i n, som är en emulsion av
k., tjärolja och pyridin i en hartstvållösning,
och 1 y s o 1, en såplösning av rå-k. Användes
vidare för impregnering av trä, t.ex.
telegrafstolpar och järnvägssyllar, för framställning
av färgämnen, luktämnen m.m. G.J.
Krest, hjälmprydnad, se C r e s t.
Kresti’nskij, N i k o 1 a j Nikolajevitj, rysk
politiker (f. 1883), advokat i Petersburg till
1917, deltog från 1908 i den revolutionära
rörelsen, häktades upprepade gånger, erhöll
efter bolsjevikrevolutionen åtskilliga uppdrag,
var 1918—22 Sovjetrysslands
finanskommissarie, 1922—30 ambassadör i Berlin och är nu
vice folkkommissarie för utrikes ärenden.
P.Dhl.
Krestj’a’nskaja gaze’ta (”Bondetidningen),
rysk tidn., utg. av centralkommittén för
kommunistiska partiet i S.S.R.U., utkommer i över
1% mill. ex. och har tidvis varit den mest
spridda tidn. i Rysland. M.H-v.
Krestomati’ (grek. chrestoma’theia, eg.
vetgirighet, inhämtande av nödiga kunskaper),
utdrag el. samlingar ur (äldre, antika) förf:s
skrif
ter. Viktiga äro särsk. de senantika k. (Proklos
m.fl.), vilka i stor utsträckning bygga på för
oss eljest förlorat material. Jfr Antologi.
W.N.
Krestovskij [krjestå’fskü], V., pseud. för
ryska författarinnan N. Chvostjinskaja.
Kresus, konung av Lydien, se K r o i s o s.
Kresyli’t, ett sprängämne, se E k r a s i t.
Kreta, nygrek. Kriti, ital. Candi, Greklands
största ö, mellan Egeiska havet och ö.
Medelhavet (se karta vid Grekland); 8,286
k km.; 386,427 inv. (1928). K. bildar forts, på
det v. grekiska vecksystemet, vars n.n.v.—s.s.ö.
strykning här övergår till v.—ö. Särsk. den i
centrala Peloponnesos förhärskande, till den
tertiära veckningszonen hörande
kritkalkste-nen uppbygger större delen av K:s bergmassa.
Veckningen är dock ej bestämmande för öns
nuv. kuster el. för dess bergbildning.
Lagerföljden är snarast flack, öns kuster
sammanfalla med skarpt framträdande brottlinjer.
Särsk. s. kusten saknar inskärningar och har
nästan överallt mäktiga bergbranter. Utanför
sjunker havsbottnen snabbt till 3,000 m. N.
kusten är mera buktande, men även den
uppvisar flerstädes den typiska ingressionskustens
särdrag. Det inre består mestadels av ett vilt
bergland, vars högsta massiv äro Madares Ore
(2,382 m.ö.h.) i v., Hypsetoreites el. Psiloritis,
antikens Ida (2,498 m.), på öns mellersta del
och i ö. Lasithiotika Ore el. Lasithi (2,185 m.)
och Ore Seteias el. Sitia (1,479 m.). De 3
förstn. förbindas genom lägre ryggar. I
bergmassorna finnas tektoniska sänkningsfält men
även poljer. I s. går endast en enda större
slätt, Messaraslätten kring floden
Hieropota-mos, fram till kusten. — Klimatet är typiskt
mediterrant med nederbörd blott om vintern.
Sommaren uppvisar 6—7 mån:s fullst. torka.
De högre bergen äro snötäckta en stor del av
året. — Bergens vegetation är i allm. torftig.
Sterila, kala bergytor äro vanliga. De lägre
kullarna och poljerna äro däremot vanl.
klädda i en yppig grönska. — Befolkningen är
grekisk, i det att det muhammedanska
element, som förut funnits, efter det sista
grekisk-turkiska kriget utbytts mot kristna greker
från Mindre Asien. — I ö. delen av ön, där
bergen icke äro så höga och terrängen mera
lämplig för kultur, är jordbruket huvudnäring.
Här produceras vin, russin och oliver. K. är
det 2:a i ordningen av Greklands
olivproduce-rande landskap. V. K. är mera sterilt. Här
lever man huvudsaki. på boskapsskötsel. De
stora bergmassiven användas som betesmarker
för stora fårhjordar. Här framställes ost till
export. — K:s städer ligga vid den på vikar
rika n. kusten. Endast Souda-viken (ö. om
— 1239 — — 1240 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
