Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreymborg, Alfred - Kri (fartyg) - Kri (indianer) - Kria - Kricka, krickand - Kricket, grindboll - Krieger, Andreas Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRI
orienterade New York-gruppen (”Greenwich
village”) inom modern amerikansk poesi och
har gjort sig bemärkt som lyrisk
experimen-tator (bl.a. ”Blood of things”, 1920, och
”Fun-nybone alley”, 1927). Av intresse är även hans
självbiogr. ”Trobadour” (1925) och ”Our
singing strength” (1929), en översikt av
amerikansk diktning 1620—1930. A.Km.
Kri, vid träfartyg understa byggnadsdelen
vid övergång mellan förstäv och köl.
Kri (eng. cree), Creeindianer (se d.o.).
Kria (grek, chreia, eg.: bruk, nytta o.d.), i
antiken en ofta epigrammatiskt tillspetsad, i
sententiöst syfte (uppbyggelse el. dyl.)
tillkommen framställning av något, som yttrats el.
skett, särsk. vanlig i filosofbiografier. K:s
litterära form torde förskriva sig från
Theo-kritos från Chios, Demetrios från Faleron och
kynikern Metrokles. I den antika retoriken
blev k. gärna brukad bl.a. ss. ämne för
skriftlig behandling, varefter namnet också kom att
gälla själva övningsuppsatsen. Berömda äro
Afthonios’ (se denne) regler för disposition av
en k.: 1) lauda’tio, inledningen, innehållande
ett lovord över den person, vars ord el.
handling skall framställas, 2) exposi’tio, ämnets
uppställande, 3) ra’tio, det direkta, och 4)
contra’rium, det indirekta beviset för ämnets
betydelse, 5) si’mile, jämförelser från andra
områden, 6) exe’mplum, lärande exempel, 7)
testimo’nium, andra förf:s vitsord, 8) epi’logus
(conclu’sio), avslutningen el. sammanfattningen.
— I nutida språkbruk användes k. ibland om
(övnings)uppsats, skriftligt prov i
(modersmåls) undervisning. — Kriamässig,
schablonmässig, schablonartad. — Litt.: M.
Seyf-fert, ”Scholæ latinæ”, 2 (1857). W.N.
Kricka, krickand, Ne’ttion (Anas) crecca,
art av gräsandsläktet (se d.o.). Hannen har i
praktdräkt huvudet rödbrunt med ett grönt
band på vardera sidan; ryggen är grå och
svartva ttrad, buken gulvit; vingspegeln är grön.
Honan är mörkbrun med rostbruna fjäderkanter.
Längd 35 cm. K. förekommer i Europa och
Asien och flyttar om vintern till n. Afrika och s.
Asien. I Sverige häckar den i hela landet,
talrikast norrut. De 8—12 gulvita äggen läggas
under en buske uppe på land. Den vistas helst
vid mindre vatten cch flyger lätt och snabbt.
Fridlyst som övriga änder. Y.Ln.
Kricket (eng.), grindboll, ett bollspel,
som bedrivits i England sedan 1200-talet och
fortfarande betraktas som dess nationalspel.
K. är f.n. utbrett överallt i de engelska
kolonierna och dominions, men engelsmännens
försök att införa det i andra länder ha ej krönts
med framgång. Det spelas efter 1870
fastställda regler på en helst kortklippt gräsmatta.
Kricketmatch vid Hambledon 1777. Målning.
Spelredskapen utgöras, förutom av boll och
slagträ, av 2 o. 20 cm. breda och 68 cm. höga,
på 19 m. avstånd från varandra nedslagna s.k.
grindar, bestående av 3 käppar med 2
därpå lagda tvärpinnar. Bollen, som har en
kärna av kork, hårt omlindad med blånor el.
dyl. och är klädd med läder, väger o. 155 gr. och
har en diam, av 7—8 cm. Slagträet är
knappt 1 m. långt och har en o. 1 dm. bred
slagyta. På l,2i m. avstånd framför grindarna
och parallella med dessa äro de s.k. löplinjerna
uppdragna. Av de spelande 2 lagen om 11 man
benämnes det ena slag-, det andra f ä 11 p a
r-t i e t. Bakom ena grinden placerar fältpartiet
en man (bowler), som med bollen skall slå
ned tvärpinnarna å motsatta grinden; en annan
är grindvakta re, bakom denna. Övriga
tillhörande fältpartiet fördelas så, att de
snabbast möjligt kunna få bollen i spel,
när den drivits ut i fältet av motpartiets
slagman (batsman, en vid varje grind).
Denne, som på gr. av bollens hårdhet är
försedd med benskydd och handskar och som i
tur och ordning avlöses av övriga medl. inom
slagpartiet, skall dels skydda sin grind, dels
söka förpassa bollen utom räckhåll för
motståndarna och därefter så ofta som möjligt
byta plats med den andre slagmannen (löpa
mellan löplinjerna), medan bollen är ur spel.
Sedan en ny omgång med ombytta roller
spelats, är partiet
avslutat och antalet
”löpningar” avgörande.
O.K-gh.
Krieger, Andreas
F r e d e r i k, dansk
politiker (1817—93),
jur. d:r 1841, prof.
1845, assessor i
Hö-jesteret 1860—70.
Som univ.-lärare och
vetenskapsman stod
K. i andra planet,
hans framstående be-
— 1255 —
— 1256 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Andreas Frederik Krieger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
