Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzer, Rodolphe - Kreutzer (Kreuzer), Konradin - Kreutzwald, Friedrich - Kreuzer (mynt) - Kreuznach, Bad - Kreuzzeitung - Krevad - Krevadpatroner - Krevera - Kreüger - Kreymborg, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREYMBORG
världen utom de vid undervisning ännu
använda ”40 études ou caprices” för violin.
Beet-hoven tillägnade K. den s.k. Kreutzersonaten,
op. 47. N.B.
Kreutzer [kråPtsar] (eg. Kreuzer),
Konrad i n, tysk tonsättare (1780—1849),
kapellmästare i Stuttgart, Donaueschingen, Wien,
Köln och Riga. Av K:s kompositioner
(talrika operor, instrumentalverk, sånger), som
utmärka sig för sin vackra, folkliga melodik och
sin välklang, leva ännu operan ”Das
Nacht-lager von Granada” (1834) och ett antal
manskörer (”Schäfers Sonntagslied”, ”Die Kapelle”
m.fl.). F.S-l.
Kreutzwald [kroi’tsvalt], Friedrich,
est-ländsk läkare, folkminnesforskare och skald
(1803—82), se Kalevipoeg.
Kreuzer [krai’tsar], mynt i Tyskland och
Österrike, utpräglades först i Tyrolen från 1271
(finvikt 1,44 gr. silver), myntades från mitten
av 1400-talet i Österrike (finvikt o. O,so gr.) och
infördes under 1500-talet i riksmyntsystemet
(1 taler=S0, 1 gulden = &0 k.; 1 k.=4 pfennig);
utpräglingen av k. och dess multipler (från
och med 1700-talet även i koppar) skedde
hu-vudsakl. i rikets s. delar. I Österrike var
1 neu-k. 1858—92=1/100 gulden. N.L.B.
Kreuznach [kraPtsnaz], Bad K., stad i
preussiska Rhenprovinsen, på båda sidor om
Nahe och vid s.ö. randen av Hunsrück; 24,928
inv. (1925). K. har ett klimatiskt fördelaktigt
och vackert läge i den c:a 60 m. nedskurna
Nahedalen, vars sluttningar klädas av
vinodlingar, är centrum för handeln med Nahe- och
Pfalzviner, har en livlig industri och var
under världskriget säte för tyska högkvarteret
1916—18. I K. framspringa flera jod- och
bromhaltiga koksaltkällor, näml.
Viktoria-Sol-quelle och Elisabethquelle, vilka båda
dessutom äro kolsyrehaltiga, samt Nahe-,
Oranien-och Karlshalle Hauptquellen. Deras temp. äro
olika, växlande mellan 12—25°C. De båda
kolsyrehaltiga användas till brunnsdrickning, de
övriga huvudsaki. till bad. Strax v. om K.
ligger Münster am Stein med ytterligare 6
kolsyrehaltiga källor med en temp. av o. 30°C.
Vid K. behandlas huvudsaki. skrofulos,
kroniska infektionssjukdomar och reumatism.
Badgästernas antal uppgår till nära 20,000 årl.
F.Ss;T.H-n.
Kreuzzeitung [kråi’tstsaltop], konservativ,
kristlig, monarkistisk tysk tidn., utg. 7 gånger
i veckan i Berlin. K. grundades 1848 av bl.a.
Bismarck under namnet ”Neue Preussische
Zeitung” men kallades vanl. ”K.” efter det
tyska järnkorset i titelvignetten; heter sedan
1929 ”Neue Preussische K.”. Chefred, är sedan
1918 Georg Foertsch (f. 1872). H.E.
Kreva’d (se Kr e ve ra), sprängning av
gra-natkartesch (se d.o.) el. av annan
svartkruts-laddad projektil (jfr Brisad). K. erhålles
vid nedslaget, då röret inställts för nedslag, el. i
luften före nedslaget, då röret temperats, d.v.s.
inställts på tändning viss tid efter skottloss-
Fig. 1. Nedslagskrevad.
ningen. Vid nedslag s-k. erhålles verkan
endast på mycket korta håll, då banan är så
flack, att granatkarteschen studsar upp före k.
Vid 1 u f t-k. utslungas granatkarteschens skrot
i en punkt, k.-p u n k t e n, i banans nedgående
gren, bildande en k.-k o n, som verkar över ett
ovalt område på marken, till form och storlek
beroende på nedslagsvinkeln, sluthastigheten
Fig. 2. Luftkrevad i flackeld.
Krevadpatron,
a hylsa av
karduspapper,
b drivspegel
med stubin.
m.m. Vågräta avståndet från k.-punkten till
målet kallas k.-a v s t å n d och bör i regel vara
50—100 m. K.-punktens höjd över syftlinjen
pjäs—mål kallas k.-h ö j d och anges vanl. i
streck. R.Sbg.
Krevadpatroner användas för att under
militära övningar (eldlednings-,
observations-o.s.v.) markera krevader el.
brisader (se d.o.). Äldre k.
bestodo av med svartkrut
fyllda och med märling
omlindade papphylsor och
tändes genom i k. fastsatta
fyrrör. Numera utskjutas k. ur
k.-karbiner, där den vanliga
pipan ersatts av en kort pipa
med k:s kaliber (o. 6 cm.).
En dylik k. består av en
svartkrutfylld hylsa av tjockt
karduspapper, fastsatt på en
drivspegel av trä, försedd
med stubin, som tändes vid
skottlossningen och bringar
k. att krevera efter o. 50 m.
förflyttning i luften. R.Sbg.
Kreve’ra (fra. crever, av lat. crepoire, braka,
rassla; etymologiskt = krepera), explodera;
sprängas (se Krevad); spricka (av skratt
o.d.); falla samman, gå under (om personer).
Kreüger, se K r e u g e r.
Kreymborg [krel’mbäg], Alfred,
nordamerikansk diktare (f. 1883), tillhör den europeiskt
— 1253 —
— 1254 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
