Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigförande part - Krigföring - Krigsakademien - Krigsarkivet - Krigsartiklar - Krigsbefälet - Krigsberedskap - Krigsberedskapskommissionen - Krigsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGFÖRING
reguljära trupper även tillfälligt uppsatta
sådana samt avd. av frivilliga under
förutsättning: att de stå under ansvarigt befäl, att de
bära väl igenkännligt utmärkelsetecken samt
att de iakttaga krigets lagar och bruk. T.H-m.
Krigföring, krigets militära utövning. K.
syftar till framtvingande av med kriget avsett
ändamål framförallt genom besegrande av
iendens stridskrafter (slag). Även andra
metoder ha dock kommit till användning för att
öva avsedd påtryckning, t.ex. uthungring av
fiendens här genom avskärande av
tillförselkällor, ockupation av fästningar el. andra
landsdelar, allt metoder, som dock vanl. lett
till krigens förlängande. — Den svårighet, som
under världskrigets jämviktsförhållanden
yppade sig att vinna avgörande segrar, har på ett
och annat håll givit upphov till spekulationer,
enl. vilka k. borde riktas mot civilbefolkning,
städer etc., näml, i form av luftbombardemang.
En sådan k. strider mot folkrätten, även i dess
senaste, från Genève utgångna manifestationer.
— Jfr Krigskonst, Strategi och
Taktik. T.H-m.
Krigsakademien, se Krigsskolan.
Krigsarkivet som särsk. inst. tillkom först
1805, då vid Fältmätningskårens inrättande dess
arkiv benämndes Konungens krigsarkiv, från
början omfattande endast kartor samt
krigshandlingar efter 1805. I huvudsak sin nuv.
organisation erhöll K. vid Generalstabens
inrättande 1873, då det förenades med dess
krigshistoriska avd. och konstituerades som
arkivdepå för de militära myndigheternas äldre
handlingar. Dess nu gällande regi, är av 1923.
Närmaste vården om K. har en
krigsarkiva r i e. Det innehåller nu följ, huvudserier:
den stora och värdefulla kartsamlingen, vari
ingå bl.a. o. 15,000 handritade stads- och
fäst-ningsplaner (de äldsta från 1500-talets slut),
krigskartor, topografiska kartor m.m.;
Krigskollegiums synnerligen rikhaltiga och viktiga
arkiv och Arméförvaltningens äldre handlingar;
övriga militära myndigheters och inst:s, särsk.
de olika reg:s, arkiv fram till o. 1815 (delvis
ända till 1927); fältarkiv; en rikhaltig
biografisk samling samt åtskilliga enskilda arkiv
(däribland G. G. v. Döbelns). Med K. är
förenat ett referensbibi., varjämte där förvaras
avbildningar av tagna troféer. Med sina ung.
10,000 hyllmeter och 53,000 kartor är K.
Sveriges näst största arkiv. Enl.
arkivkommittera-des betänkande 31/i 1933 skola de äldre delarna
av K. överlämnas till Riksarkivet och
återstoden bilda ett mindre arméarkiv. P.S.
Krigsartiklar, se Krigslagar.
Krigsbefälet, urspr. representanter från
lands-reg., vilka från senare delen av 1500-talet
kal
lades till riksdagarna. Närmare regler för
denna representation fastställdes i 1634 års R.F.,
enl. vilken varje reg. skulle företrädas av
reg.-officerarna och en kapten (ryttmästare), från
1680 minskat till 2 officerare. K. var icke något
eget stånd, men dess mening inhämtades, särsk.
i militära frågor, innan adeln fattade beslut.
Fr.o.m. 1786 upphörde K:s kallande till
riksdagarna. — 1756 ställdes den nyinrättade
arméns pensionskassa under K., som, då särsk.
viktiga frågor för denna kassa el. för arméns
änke- och pupillkassa föreligga, av K.m:t
kallas till sammanträde. Jfr Arméns
pensionskassa. Bj.
Krigsberedskap i vidsträckt bemärkelse
innebär förefintlighet och funktionsduglighet av
alla de organisationer och anstalter, som äro
erforderliga i händelse av krig, alltså här,
flotta, flygvapen, fästningar, krigsplaner av
alla slag m.m., ävensom allt, som hör till den
ekonomiska försvarsberedskapen (se d.o.). —
K. i inskränkt bemärkelse innebär en successivt
skeende förberedelse för mobilisering. Vissa
delar av krigsmakten, särsk. av
sjöstridskrafterna, måste även i denna mening alltid
inneha en viss grad av k. — Vid tyska
krigsmakten fanns före världskriget ett höggradigt
tillstånd av k., Kriegsgefahrzustand. T. H-m.
Krigsberedskapskommissionen, se
Ekonomisk försvarsberedskap.
Krigsbro, militär bro, byggd av särsk., redan
i fred färdig bromaterial. Sådan skall ej blott
bestå av enkla, lätt transportabla delar, som
hastigt, utan maskinella hjälpmedel skola
kunna utbyggas till bro, utan även medgiva
byggandet av bro med erforderlig bärighet. Den
alltjämt fortskridande motoriseringen av armén
med därav följande stora fordonsvikter samt
begagnandet av stridsvagnar har medfört, att
k. numera måste byggas även för mycket stor
belastning. På gr. härav pågår i de flesta
arméer anskaffning av ny tung k.-materiel för
komplettering av den lätta materiel, som vid
världskrigets utbrott ingick i arméerna och
vilken materiel alltjämt är nödvändig för ett
hastigt skapande av förbindelser för inf.,
fältart. och lätta bilar. Stöden i en k. äro dels
flytande, pontoner, dels fasta, bockar.
Bro-ningen utgöres av trä- el. järnunderslag och
vandring. Vid slående av k. byggas vanl. först
färjor el. brodelar, vilka genom motorkraft
framföras till brolinjen och där förankras och
sammanfogas till k. Ett utbyggande stöd för
stöd från ena stranden användes även, särsk
vid lätt materiel. Med den sv. lätta materielen
kan byggas infanteribro för anspänd
träng, k ö r b r o för lätt fältart. och lätt
b i 1 b r o för samtliga i arméfördelning in-
— 1259 —
— 1260 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
