Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsbro - Krigsbrokolonn - Krigsdagbok - Krigsdans - Krigsdomare - Krigsdomstol - Krigsexpeditionen - Tillägg till bd 14, sp. 763 - Juvenalis, Decimus Junius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSEXPEDITIONEN
gående fordon. Med tung materiel byggas
tung bilbro för i armé normalt ingående
fordon och stridsvagnsbro för upp till
12 och 16 tons vikt. — Bild se F ä 11 b r o.
A.W.G.
Krigsbrokolonn, formation för transport av
krigsbromateriel till en viss brolängd samt
personal för transportens ombesörjande och brons
byggande. Transporten verkställes vanl. med
hästanspända fordon, men i utlandet gör sig
en tendens gällande att utbyta hästarna mot
traktorer. Den sv. k. medför 9 pontoner, 6
bockar, broning m.m., och med densamma
kunna byggas dels broar, därav lätt bilbro 84 m.,
dels färjor. — Utländska arméer ha i allm.
endast broträn g, d.v.s. personal för
brobyggnad ingår ej, utan sådan utföres av
fältingen-jörkompanier. A.W.G.
Krigsdagbok föres vid kompani och högre
förband efter verkställd mobilisering och
under fälttjänstövningar. K. skall i tidsföljd
lämna en redogörelse för truppförbandets
verksamhet. — Ä flottans fartyg föres k. under krig
och vid krigsmässiga övningar av fartygs- och
förbandschefer; däri antecknas upptäckter,
stridshandlingar, beslut m.m. E.O.B.;H.S-k.
Krigsdans. Danser i samband med
krigsföretag äro synnerligen vanliga hos naturfolken.
Vapendanser förekomma också hos högre
stående folk, även i Europa (jfr Dans, sp. 1,081).
Stundom åtföljas danserna av el. ta formen
av ceremoniella vapenövningar. Dessa danser
el. vapenövningar ha säkerligen magisk
betydelse. K. är alltså ett slags besvärjelse, varvid
man genom imitationsmagi söker påverka
stridens utgång. På högre stadier ha danserna
mist sin rituella karaktär och nedsjunkit till
blotta lekar. G.B-r.
Krigsdomare, ordf, i krigsrätt (se d.o.),
förordnas (liksom vice k.) av K.m:t för viss tid.
Krigsdomstol, specialdomstol för
handläggning i vissa fall av åtal mot dem, som lyda
under strafflagen för krigsmakten.
Underdomstol är k r i g s r ä 11 (se d.o.), krigsöverdomstol
krigshovrätten (se d.o.), i vissa fall
särsk. överkrigsrätt. I mål, som dragas
under Konungens prövning, dömer Högsta
domstolen, förstärkt med 2 högre
militärer. Under krig kan i vissa fall förordnas
ståndrätt (se d.o.). Lag om
krigsdomsto-lar m.m. 23/io 1914. I proposition till riksdagen
1933 föreslås avskaffande av k. i fredstid. Bj.
Krigsexpeditionen inrättades genom Karl
XH:s kansliordning av 1713 och erhöll då
befogenheter, i huvudsak motsvarande det nuv.
Försvarsdep:s. Efter konungens död
inskränktes visserligen K:s befogenheter, och själva
namnet försvann tidtals, men en särsk. exp. för
krigsärenden fortfor att finnas i Kansliet ända
till 1840 års dep.-reform. P.S.
TILLÄGG TILL BD 14, SP. 76 3.
Juvena’lis, Decimus Junius, romersk
satirförf. från Aquinum el. Rom (o. 55—o. 135
e.Kr.). J., om vars yttre förh. säkra uppgifter
äro sparsamma, framträdde först i
50-årsål-dern, under Trajanus, ss. satiriker, därtill enl.
egen utsago driven av sedlig indignation
(”föddes man icke till skald, dock tvingar en
harmen att dikta”). Det mest framträdande
draget i hans sedeskildringar, av skalden förlagda
till det förflutna (Neros och Domitianus’ tid),
är ett flammande, deklamatoriskt patos,
bottnande dels i äkta moralisk förtrytelse inför
lastbarhet och lyx, dels i den förbigångnes
grämelse över personliga nederlag och
förödmjukelser, parad med ett plebejiskt hat mot
överklass och framgångsrika uppkomlingar. J. är
ingen humoristiskt leende sanningssägare ss.
Horatius utan en pessimistiskt gallsprängd sed-
lighetsapostel, som med obestridlig talang att
iakttaga och skildra ensidigt utväljer tillvarons
mörkaste sidor, vilka återgivas med
hänsynslös, rent av ohygglig realism, särsk. i
detaljmålningen. Intrycket av hans dikter, av
Scali-ger träffande kallade ”tragiska satirer”,
avtrubbas dock genom överdrift, monotoni och
alltför onyanserad svartmålning. Retorisk
träning röjer sig bl.a. i en mångfald skickligt
utformade sentenser, som till stor del blivit
bevingade ord. Versen är ojämn, formen ofta
vårdslösad men i det hela väl avpassad efter
innehållet. Särsk. uppskattad var J. under
medeltiden, som gav honom namnet poe’ta
e’thi-cus. Hans verk (16 satirer) ha utgivits av bl.a.
L. Friedländer (1895; med utförlig
kommentar) och på sv. tolkats av E. Lagerlöf (1896).
H.Sj.
— 1261 —
— 1262 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
