Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsfartyg, örlogsfartyg - Krigsfiskal - Krigsfot - Krigsfångar - Krigsförbrytelse - Krigsförfattning - Krigsförklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSFISKAL
mer, och 1892 byggdes den engelska ”Terrible”
(14,200 ton; fig. 6). Omkr. sekelskiftet
framkom typen pansarkryssare med
gördelpansar, till vilken typ även den sv. ”Fylgia”
(5,000 ton) räknas. De flesta av dessa hade dock
en storlek mellan 10,000 och 16,000 ton (se
Pansarkryssare). Tiden 1907—20
kännetecknas av en ytterligare utveckling genom
slagkryssare (se d.o.), bestyckade som
dread-noughtslagskepp och med mycket hög fart.
Bland dessa märkes världens största
krigsfartyg, den engelska ”Hood” (fig. 7) på 46.200
ton, 32 knop och 8 stycken 38 cm. kanoner.
Efter 1925 uppkom den s.k.
Washington-kryssaren (se Kryssare; fig. 8),
karakteriserad av mycket hög fart, 31—36 knop, och
20 cm. kanoner som huvudbestyckning.
Sedermera ha mindre och än snabbare kryssare
byggts i stort antal.
Genom införandet av stångminan på
1860-talet och torpeder på 1870- och 80-talen
framkom behovet av lätta små fartyg för dessa
vapens utnyttjande. Stångminbåtar och
torpedbåtar (se d.o.) voro till en början
små ångslupar (deplacement 12—20 ton) med
måttlig fart, men under 1890-talet utvecklade
sig torpedbåtarna alltmer till större
deplacement och högre fart. Den sjögående
torped-båtstypen karakteriseras vid sekelskiftet av c:a
100 å 150 tons deplacement, c:a 25 knops fart
samt 2 å 5 torpedtuber. Den rikliga
förekomsten av torpedbåtar (Frankrike hade 1900 268
stycken) framtvang ett motmedel, jagare (se
d.o.), från början avsedd att jaga och förstöra
torpedbåtar men med tiden alltmer övergående
till ett kraftigt torpedfartyg, under senaste
årtiondet försett med allt kraftigare artilleri.
En god representant för denna typ är sv.
jagaren ”Nordenskjöld” (fig. 10). En mellantyp
mellan jagare och kryssare utgör
flottiljledaren (eng. leader) (1,800—3,000 ton). -—
Av synnerligen stor betydelse för den moderna
sjökrigföringen är undervattensbåten
(se d.o., där historik och aktuella typer
avhandlas).
Flera fartygstyper av sekundär betydelse
sammanfattas i begreppet kanonbåtar
(avisofartyg, sloops, flodkanonbåtar). Sv.
kanonbåt från 1870-talet kan representeras av
”Blen-da”-typen (fig. 11) med en 27 cm. kanon och c:a
12 knops fart. — För utnyttjande av
flygmaskiner till sjöss ha i flera mariner byggts
moderfartyg för ett flertal flygmaskiner. De större
av dessa fartyg ha ett genomgående
start-nings- och landningsdäck, varför
flygmaskiner med hjul användas (se Hangarfa
r-tyg). Flygmaskiner (hydroaeroplan), som
starta från katapult (se d.o.), medföras i
— 3 —
mindre antal å de flesta moderna större
kryssare och ombordtagas medelst kranar. Ett
sådant fartyg, avsett för ett större antal
flygmaskiner, är sv. flygplankryssaren ”Gotland”
(fig. 12). T.Hrn.
KrigsfiskaT, allmän åklagare vid krigsrätt
(överkrigsfiskal vid Krigshovrätten) ;•
förordnas av K.m:t för viss tid, vid
fältkrigsrätt av vederbörande befälhavare. Åtal vid
krigsrätt mot officer av reg.-officers el. högre
grad föres dock av överkrigsfiskalen, därest
åtalet ej uppdrages åt k. Bj.
Krigsfot kallas i motsats till fredsfot (se d.o.)
det tillstånd, vari truppförband el. andra
lant-militära försvarsmedel befinna sig efter
fullbordad mobilisering. Indelning, utrustning,
förplägnad, avlöning m.m. äro helt ordnade
efter krigets krav. E.O.B.
Krigsfångar. De folkrättsliga
bestämmelserna rörande k. innehålla i huvudsak: att k.
äro under den fientliga regeringens herravälde,
icke under den persons el. truppavd:s, som
be-mäktigat sig dem; att de skola behandlas med
mänsklighet och icke berövas privat egendom
(utom vapen o.d.); att de må interneras men
icke i onödan inspärras; att de, med undantag
för officerare, må användas till arbete mot
gott-görelse enl. taxa, som gäller för egen personal;
officerare skola erhålla avlöning i likhet med
egna officerare, att framdeles ersättas av deras
hemlands regering; att k. skola underhållas av
den regering, i vars makt de befinna sig; att
de må ådömas diciplinstraff, om de efter
rym-ningsförsök fasttagas, men icke om de efter
återföreningen med egen armé ånyo göras till
k.; att de på hedersord kunna försättas i frihet
utan att dock ha rätt att fordra detta; att
upp-lysningsbyråer rörande k. skola upprättas i
krigförande stat ävensom i neutral stat, som inom
sitt territorium mottagit krigförande; att k.
skola tillåtas fritt utöva sin religion; samt att
beträffande upprättande av testamenten, vid
dödsfall och i fråga om begravning samma
bestämmelser skola gälla som för egen personal.
T.H-m.
Krigsförbrytelse, överträdelse av de krigets
lagar och bruk, vilka enl. folkrätten (se d.o.)
skola iakttagas av de krigförande. Dessa
bestämmelser skola vara kända av all militär
personal och pläga därför inryckas i
vederbörliga tjänsteföreskrifter (så i sv. fälttjänstregl.
— 1917 års uppl. — under benämningen ”Regi,
ang. lagar och bruk i lantkrig”). T.H-m.
Krigsförfattning, härordning (se d.o.).
Krigsförklaring. Av ålder har krig ansetts
böra föregås av k., vanl. med angivande av
krigsorsaken. Genom den av de flesta stater
biträdda Haagkonventionen av 1907 har denna
— 4 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
