Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsförklaring - Krigsförplägnad - Krigsförsäkring - Krigsförvaltningsreglementen - Krigsgeologi - Krigsgärd, krigskontribution - Krigshamn - Krigsherre - Krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSHISTORIA
tradition vunnit folkrättslig helgd.
Krigsutbrott utan k., t.ex. ss. följd av gränsstrider el.
ss. överrumpling från ena partens sida, ha
dock icke varit ovanliga i Europas nyare
historia. T.H-m.
Krigsförplägnad. K.-t jänst el. f ö r p 1 ä
g-nadstjänst kallas den del av
underhålls-tjänsten i fält, vilken avser att förse
truppförbanden med livsmedel samt dessas tillredning,
utspisning och utfodring. K. grundar sig på
fastställda krigsportions- och
krigsrationssat-ser. För k.-tjänstens bestridande finnas vid
högre förband särsk.
förplägnadstrup-per: intendenturkompanier. Varje lägre
truppförband medför en reglementerad 1 i v
s-medelsutrustning, bestående av dagens
livsmedel, som medföras dels burna, dels på
kokfordonen och i kokapparater, 2:a dagens
livsmedel, medförda på livsmedelsträngen samt
reservlivsmedel för i allm. 2 dagar, burna och
förda på intendenturkompaniets anspanns-avd.
För högre truppförband skola dessutom 3:e
dagens livsmedel alltid vara säkerställda. Inom
krigsskådeplatsens bakre delar —
etappområdet — säkerställes framförandet av livsmedel
genom upprättande av etappmagasin, -bagerier,
-slakterier och slaktdjursdepåer. Vid lägre
truppförband anskaffas vanl. potatis samt
stråfoder för hästarna i förläggningsorten;
tillredningen av livsmedlen sker i kokvagnarna el.,
när dessa saknas, i de av truppen burna
kokkärlen. Vanl. utspisas på morgonen varm
dryck jämte en tillagad rätt samt huvudmålet
efter för dagen avslutad verksamhet;
dessemellan utspisas torrskaffning. Under pågående
järnvägstransporter sker utspisning vid
måltids-stationer. Jfr Förplägnadstrupper och
Krigsportion. — Litt.: J. Åstrand,
”Huvuddragen av k.-tjänstens utveckling” (1927).
E.O.B.
Krigsförsäkring, försäkring å person el.
egendom och avsedd att gälla i krig.
Krigsförvaltningsreglementen innehålla av
K. m:t utg. föreskrifter för förvaltningen vid
arméns myndigheter och truppförband m.m.
på krigsfot. Grundläggande äro ”Allmän
krigs-förvaltningsförordning” (1931) samt
”Krigsma-terielbestämmelser” och
”Krigsförplägnadsbe-stämmelser” (1932). E.O.B.
Krigsgeologi. Under världskriget, särsk.
sedan detta utvecklat sig till ställningskrig,
visade det sig nödvändigt att utnyttja den
geologiska sakkunskapen, både för truppernas
dagliga behov, t.ex. anskaffande av
dricksvatten, och för anläggande av vägar, skyttegravar
och befästningar samt anskaffande av därtill
erforderligt material, sten, grus etc. På bägge
sidor, först hos centralmakterna, gav man de
— 5 —
geologiska fackmännen särsk. uppdrag och
tilldelade dem till högkvarteren och de högre
staberna som krigsgeologer. K.A.G.
Krigsgärd, krigskontribution.
1) Gärd el. pålaga, uttagen i krig av
befolkningen inom område, som göres till föremål för
ockupation (se d.o.). De folkrättsliga
bestämmelserna ang. k. innehålla i huvudsak: att k.
ej må upptagas annorlunda än efter skriftlig
befallning av högste befälhavaren; att kvitto
skall tillställas dem, som utgjort k.; att utöver
skatter m.m. till förmån för staten
penninggärder få uttagas endast för arméns behov el.
områdets förvaltning; att rekvisitioner m
natura och arbetsprestationer må avfordras
kommuner el. enskilda endast för
ockupationsar-méns behov och efter bemyndigande av
befälhavaren i det ockuperade området mot
kontant betalning el. skuldsedel; att sådana
prestationer icke få vara av den art, att de kunna
innebära deltagande i krigföringen mot eget
land; att enskild egendom (med undantag för
transportmedel och krigsförråd) icke får
beslagtagas. — 2) K. förekommer i sv. historiens
urkunder även i bemärkelsen skatt, som i eget
land upptages för krigsändamål. — Jfr K o
n-t r i b u t i o n. T.H-m.
Krigshamn, hamn, som uteslutande el.
hu-vudsakl. är avsedd som bas för örlogsfartyg
och därför skyddad av fästningsverk o.a.
spärranordningar (se F 1 o 11 s t a t i o n). Särsk.
föreskrifter gälla i regel beträffande tillträde till
och ankring inom dylika områden. Ang. sv. k. se
Sv. författningssaml. 467/1925. H.S-k.
Krigsherre, ett lands monark i egenskap av
högste befälhavare över landets krigsmakt.
Krigshistoria kallas den del av historien, som
särsk. behandlar krigen samt krigsväsendet och
dess utveckling. I forna tiders
historieskrivning intog skildringen av krigen visserligen en
stor plats, men k. i eg. mening kan man dock
sällan kalla den, då den oftast nöjde sig med
en skäligen kritiklös och ytlig skildring och
blott sällan sökte klarlägga det inre
sammanhanget och k:s återverkan på historiens övriga
områden. Då därpå en tid intresset för
kulturhistorien trädde i förgrunden, trängdes
intresset för k. även bland flertalet historiker
tillbaka. Epokgörande för klarläggandet av k:s
verkliga ställning och betydelse för historien
över huvud var H. Delbrücks stora arbete
”Geschichte der Kriegskunst im Rahmen der
politischen Geschichte” (4 bd, 1900—20;
fortsatt, delvis efter andra principer, av E.
Daniels) . Mycket i Delbrücks framställning har
visserligen rönt skarp kritik, men hans
banbrytande insats kan ej förnekas, och först
efter honom kan man bland icke-militärer räkna
— 6 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
