Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigshistoria - Krigshovrätten - Krigshundar - Krigshögskolan (K.H.S.) - Krigsjärnvägar - Krigskirurgi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSHOVRÄTTEN.
med ett verkligt intresse för k. — Ä militärt
håll har däremot intresset för k. sedan
gammalt varit levande; redan vid Gustav II Adolfs
och Karl XII:s utbildning har k. medvetet
kommit till användning, och Napoleon har
uttryckligen inskärpt dess betydèlse. Clausewitz ser i
k. grundvalen för nästan all högre militär
verksamhet. Vid så gott som alla moderna
generalstaber ägnas därför åt k. stor
uppmärksamhet; ofta har en särsk. krigshistorisk avd.
inrättats. Då syftet i främsta rummet är att
ur k- hämta praktiska lärdomar, ha
generalstaberna framförallt sysslat med nyare tiders
k. Så utgåvo t.ex. tyska och franska
generalstaberna, den förra redan på 1870-talet, den
senare från 1901, brett anlagda skildringar av
kriget 1870—71, och f.n. äro i så gott som alla
i kriget deltagande länder stora krigshistoriska
arbeten över världskriget under utgivande el.
redan avslutade. Även äldre tider ha dock
behandlats i dessa officiösa arbeten, t. ex.
Fredrik den stores krig av tyska
generalstaben, Eugens av Savoyen fälttåg, österrikiska
tronföljdskriget och kriget 1809 av österrikiska
krigsarkivet och det stora nordiska kriget av
danska generalstaben. Dessa arbeten, särsk.
de, som behandla nyss förflutna händelser, äro
dock ofta ganska ensidiga och tjäna mera
praktiska syften än vetenskapliga. På det otal
krigshistoriska arbeten, dels memoarer, dels
mera kritiska och sammanfattande arbeten,
som utgivits av enskilda, kan här ej ingås. En
efter de olika krigen ordnad översikt finnes
i ”Handbuch für Heer und Flotte”, 9 (1912).
— I Sverige har Generalstabens sedan 1878
existerande krigshistoriska avd. utg. dels en
del smärre skrifter, ”Meddelanden” — för vissa
av dessa står Krigsarkivet som utg. —, dels
följ, större arbeten: ”Sveriges krig åren 1808
—09” (9 bd, 1890—1922), en utförlig
framställning av hela det militära händelseförloppet
under dessa år; ”Karl XII på slagfältet” (4
bd, 1918—19), en framställning av karolinsk
slagledning, sedd mot bakgrunden av taktikens
utveckling från äldsta tider; ”Gustav II Adolf”
(1932), en minnesskrift till 300-års-jubileet,
utgörande en sammanfattning av ett större, på
vidsträckta källforskningar vilande, men ännu
ej utg. arbete. Av äldre sv. krigshistoriska förf,
torde i främsta rummet böra nämnas J.
Man-kell, av nyare A. Stille. P.S.
Krigshovrätten, en avd. i Svea hovrätt i
Stockholm. K. handlägger besvär över
krigsrätternas utslag och över militärbefälhavarnas
beslut i disciplinmål samt upptager i första
instans vissa mål, bl.a. ang. tjänstefel av led.
i krigsrätt. Den består av ordf, å en av
hovrättens divisioner, en led. där, ett särsk. krigs*
— 7 —
hovrättsråd samt en överste och en
kommendör vid flottan, utom i mål mot generalsperson
el. flaggman, då 2 militärer av dylik rang
insättas. Åklagare är överkrigsfiskalen. I
krigstid kan, om erforderligt, en särsk.
krigsöver-domstol (överkrigsrätt) vid sidan av k.
utses. En kungl. proposition till riksdagen 1933
om upphävande av krigsdomstolarna, vilkas
göromål skulle övertagas av de allmänna
domstolarna, vann icke riksdagens bifall. —
Efter flera vacklande försök inrättades k.
ss. krigsöverdomslol 1797, tidigare hade
fungerat generalkrigsrätter samt, vissa år, en avd.
av Krigskollegium. E.K.
Krigshundar, för uppspårande av sårade,
rapportföring, spaning m.m. dresserade
hundar (främst schäfer, airedaleterrier och
rot-weiler). — I antiken och i kolonialstrider ha
k. använts jämväl i själva striden. Bj.
Krigshögskolan (K.H.S.). Sedan Högre
art.-lärov. på Marieberg 1832 öppnats även för
officerare av andra truppslag än art.,
ombilda-des det 1865 till en k., vid vilken undervisning
skulle bedrivas även på en generalstabslinje
i ändamål att utbilda aspiranter vid
Generalstaben. 1878 blev K. självständig med
2-årig lärokurs, börjande vartannat år, från
1905 varje år. Dess ändamål är att lämna högre
militär undervisning samt språk- och
ridundervisning åt ett antal efter särsk.
inträdes-prövning godkända officerare ur armén. K.
har egen militär chef, adjutant, redogörare,
militära och civila lärare samt repetitörer; den
är förlagd till Stockholm. E.O.B.
Krigsjärnvägar, förut begagnad benämning
på de inom en krigsskådeplats befintliga
permanenta järnvägarna, vilkas trafik leddes och
ordnades av krigsjärnvägschefen. Numera
ombesörja ord. järnvägsmyndigheterna den
tekniska ledningen av trafiken även inom
krigsskådeplats. För fullständigande av det
permanenta nätet kan i fält förekomma
nyanläggning av järnvägar samt anläggning av
fältjärnvägar och fältbanor (se d.o.).
A.W.G.
Krigskirurgi, den gren inom kirurgien, som
tillämpas vid vården av i krig sårade och
skadade. K. blir sålunda främst en
olycksfallskirurgi men får sin väsentliga karaktär genom
de ogynnsamma yttre omständigheter, under
vilka dels skadorna uppstå och dels
behandlingen till stor del måste ske. Till k. räknas
även de kirurgiska ingrepp, som senare komma
till utförande, riktade mot de defekter av olika
slag, s&m äro orsakade av krigsskador. Under
tidigare epoker av krigshistorien var
amputa-tionen det vanligaste ingreppet, så ännu under
Krimkriget. Först under det fransk-tyska
kri
— 8 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
