Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriminalpatient - Kriminalpolis - Kriminalpolitik - Kriminalprocess - Kriminalpsykologi - Kriminalrätt - Kriminalsocilogi, Kriminalstatistik - Kriminalteknik - Kriminell - Kriminologi - Krimmer - Krimmitschau, Crimmitschau - Krimtatarer - Kringen - Kringla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRINGLA
som vårdas på sinnessjukhus. Dit höra dels
sinnessjuka straffångar, dels sådana personer,
som begått brott men av domstol förklarats
straffria, enär de vid tiden för brottet varit
sinnessjuka el. sinnesslöa. De sinnessjuka
straffångarna skola i Sverige numera vårdas
å fångvårdens sinnessjukavd. Av de
straffri-förklarade vårdas flertalet å Statens
sinnessjukhus på samma avd. som andra sinnessjuka;
endast på en anstalt, S:t Sigfrids sjukhus i
Växjö, finnes en särsk. ”kriminalasyl”. I
avvaktan på vårdplats å Statens sinnessjukhus
omhändertagas de straffriförklarade tillsvidare
å fångvårdens sinnessjukavd. För utskrivning
av straffriförklarade, liksom även av vissa
andra samhällsfarliga sjuka, gälla särsk.
bestämmelser; utskrivningsfrågan måste
beträffande dessa hänskjutas till en central nämnd,
Sinnessjuknämnden. T.V.Sn.
Kriminalpolis, se Polis.
Kriminalpolitik, brottslighetens bekämpande
genom inverkan på de särskilda brottsliga
individerna, huvudsaki. genom straff och
straffpåföljder samt skyddsåtgärder; läran om denna
samhällsverksamhet. En mera medvetet
fattad k. förutsätter en vetenskaplig kriminologi
(se d.o.) och tillhör väsentligen de senaste 50
åren. B.B-l.
Kriminalprocess, se Straffprocess.
Kriminalpsykologi, se Kriminologi.
Kriminalrätt, äldre namn å straffrätt (se d.o.).
Kriminalsociologi, Kriminalstatistik, se
Kriminologi.
Kriminalteknik, se K r i m i n a 1 i s t i k.
Kriminell (jfr Kriminal-), brottslig;
brottmåls-.
Kriminologi (till lat. crimen, brott), den på
systematiska iakttagelser grundade läran om
brottsligheten, med särsk. hänsyn till dess
orsaker. K. i eg. mening innefattar alltså ej
kriminal- el. straffrätt, vars föremål är reglerna
för samhällets verksamhet för brottslighetens
bekämpande, men tydligt är, att resultaten av
kriminologiska forskningar böra läggas till
grund för straffrättens utformning (se
Kriminalpolitik). Allmänt talat utgör varje
brott ett resultat av ett samspel mellan den
brottslige individens personliga egenart och
talrika yttre, bl.a. ekonomiska och sociala,
förhållanden. När det huvudsaki. avgörande är
individens beskaffenhet och denna är av
varaktig karaktär, talar man om kronisk
brottslighet; om huvudvikten ligger på yttre
anledningar, föreligger däremot akut brottslighet.
Inom k. urskiljas olika forskningsgrenar, som
äro inriktade på olika sidor av brottsligheten
och dess orsaker. De brottsliga individerna
äro sålunda föremål för kriminalantro-
— 21 —
p o 1 o g i e n. Förbrytarnas kroppsliga
beskaffenhet (anatomi, även fysiologi) har ingående
undersökts av en riktning inom
kriminalantropologien, som haft sin utgångspunkt i
viktiga arbeten av L o m b r o s o (se denne) men
numera är föremål för ringa intresse, då det
visat sig, att resultat av betydelse hittills ej
kunnat nås på denna väg; den nyare
ärftlig-hetsläran ger emellertid vissa löften, att denna
forskningsriktning en gång skall kunna med
framgång återupptagas. Av större betydelse är
f.n. den gren av kriminalantropologien, som
sysselsätter sig med brottslingarnas själsliv,
kriminalpsykologien. Denna
vetenskap, som har nära beröringspunkter med
psykiatrien, har i Sverige ägt en banbrytande
representant i Andreas Bjerre. Dess resultat
befinna sig ännu i mångt och mycket på ett
förberedande stadium. Brottsligheten ss.
samhällsföreteelse och därmed sammanhängande
sociala förhållanden studeras av
kriminalsociologien, vilken, då den arbetar med
statistiska metoder, benämnes
kriminalstatistik. Av vikt är, att dessa olika grenar
av k. slutl. ha samma föremål och icke få
släppa detta samband ur sikte. — Till k. i
mera vidsträckt mening räknas även den mera
detaljerade, praktiskt inriktade kunskapen om
brottslingarnas levnadssätt och de olika
sätten för utförande av brott (k r i m i n a 1 i
s-t i k), vilken ligger till grund för nutidens
mera exakta metoder för upptäckande av
brott och uppspårande av förbrytare (k r
i-m i n a H e k n i ki. B.B-l.
Krimmer (efter halvön Krim), vävd,
små-krusig astrakan- el. persianimitation av ylle,
vilken användes till mössor, besättningar och
kappor. Jfr Astrakan och K a 1 m u c k. I.
Kri’mmitschau [-itjau], Crimmitschau,
industristad i v. tyska fristaten Sachsen, vid
Pleisse; 27,119 inv. (1925). Stor textil- och
maskinindustri. F.Ss.
Krimtata’rer, turkiskt folk, bosatt på Krim,
framförallt i och omkr. Akmetjet (Simferopol);
1926 o. 200,000. K. äro till största delen
bofasta åkerbrukare. G.Jg.
Kringen, bergspass i Norge i
Gudbrands-dalen nära Otta. En i Skottland för svensk
räkning värvad trupp om 300 å 400 man
sökte på sensommaren 1612 från Romsdalen
bana sig väg till Sverige. Ankommen till K.,
angreps den av norska bönder och blev så
gott som till sista man nedgjord; av de få
fångarna dödades de flesta efteråt. En
minnessten vid K. förhärligar böndernas bragd.
P.S.
Kringla (isl., ”krets”, se Heimskringla),
handskrift av Snorres ”Heimskringla”, som
— 22 —
Artiklar, som ickc återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
