Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kristian IV (konung i Danmark och Norge) - 5. Kristian V (konung i Danmark och Norge)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN
ganska vårdad uppfostran, som dock led av
dragkampen mellan det av modern gynnade
tyska och det av adeln hävdade danska
inflytandet. 1593 övertog K. regeringen i
Sles-vig-Holstein, men först 1596 i Danmark-Norge.
Med iver ägnade sig K. åt regeringsbestyren,
särsk. intresserade han sig för Norge,
slotts-byggningar, stärkande av försvaret och
utrikespolitiken. Sedan Kalmarkriget (se d.o.)
grusat förhoppningarna om förnyelsen av unionen
med Sverige, vändes K:s blickar mot s., där
han enl. Gustav Adolfs träffande uttryck sökte
bli Nordtysklands generalbiskop. Katolikernas
hot mot de åt hans yngre söner förvärvade
stiften, avundsjuka mot Sverige men även
uppriktig religiositet förmådde K. att ingripa i
30-åriga kriget. Uppgiften var dock för stor för
K:s statsmanna- och fällherregåvor, och han
misslyckades fullst.; olyckorna i kriget (1626—
27) minskade K:s auktoritet och ökade
spänningen mellan honom och adeln. K:s utrikespolitik
hade därefter till främsta mål att hindra
Sveriges maktutvidgning i Tyskland. Detta var från
dansk synpunkt alldeles riktigt, men åter
visade sig K. ur stånd att rätt bedöma det
politiska läget, och hans utmanande men ej på
tillräckliga maktmedel stödda politik ledde till
det svåra nederlaget i kriget 1643—45. Den
fullst. katastrofen hade dock K. själv genom
sitt mod och sin duglighet i farans ögonblick
lyckats avvärja, och Danmark hade att tacka
Kristian IV. Kopparstick.
K. och hans skötebarn flottan för sin räddning.
Olyckorna bröto dock hans andliga och
kroppsliga krafter; med hans personliga insatser var
det därefter i huvudsak slut. — K. anses
allmänt som Danmarks dugligaste härskare i
nyare tid, och dock var hans regering i stort sett
olycksbringande. Detta berodde delvis på
tids-omständigheterna men även på K:s egen
personlighet. Eg. genialitet saknade han, likaså
helgjutenhet. Han uppgjorde stora planer men
kunde ej verkställa dem. Hans byggnadsvurm
frestade hårt på finanserna. Dryckenskap och
utsvävningar tärde på hans urspr. starka
fysik. Ofta bars han drucken i säng, och han
hade ett stort antal älskarinnor (se G y 1 d e
n-löve 1 och 2). Bland hans barn märkas med
den första gemålen, Anna Katarina av
Bran-denburg (d. 1612), sönerna Kristian och
Fredrik (III). 1615 äktade K. Kirstine Munk, vars
många döttrar och svärsöner spelade en stor
roll i Danmarks historia. 1630 inträdde mellan
dem en faktisk skilsmässa, och Vibeke Kruse
blev K:s erkända älskarinna. De förnämsta
bidragen till K:s karakteristik lämna hans
egenhändiga brev, utg. av C. F. Bricka och J. A.
Fridericia (7 bd, 1878—91). P.S.
5) K. V, konung i Danmark och Norge (1646
—99), son till Fredrik III. K. fick en
uppfostran, som knappast
gav honom någon
djupare bildning men
djupt inpräntade hos
honom högheten i
hans blivande
ställning som
envåldsko-nung. Till naturen
mild och godsint,
hurtig i sitt
uppträdande och väl hemma
i allehanda idrotter,
vann K. efter sin
tronbestigning 1670
en ansenlig popularitet i de breda
befolkningslagren. Som regent var han ej
betydande. Hans förståndsgåvor voro ej stora,
hans viljekraft ej heller, och han kom därför
i stort beroende av sin omgivning. Hans höga
tanke om sin kungliga värdighet hindrade
honom dock att länge visa förtroende för
överlägsna personligheter, som kunde misstänkas
behärska honom. Detta var en av orsakerna
till Griffenfelds fall. På det militära området
framträder samma drag, särsk. ödesdigert
under skånska kriget. Då K. själv visserligen var
personligt tapper men saknade
fältherreegenskaper, blev ledningen osäker och vacklande.
K:s regering präglas därför ej av några större
framgångar, varken inåt el. utåt. — K. äktade
— 45 —
— 46 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
