Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristiansand (syd) - Kristiansand stift - Kristiansborg - Krigianshaab - Kristianshavn, Christianshavn - Kristianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIANSANDS STIFT
Gleodden och Odderöy till hamnens skydd och
för skapandet av en replipunkt för mindre
ör-logsfartyg. Befästningarna ligga nu i
materiel-reserv. A.W.G.
Kristiansands stift, se A g d e r, stift, Norge.
Kristiansborg, kungl. slott i Köpenhamn, se
Christiansborg.
Kristianshaab [-hå’b], koloni på Grönland,
se Christianshaab.
Kristianshavn [-hau’n], Christian
s-h a v n, stadsdel i Köpenhamn (se d.o.).
Kristianstad (efter Kristian IV), residens- och
stapelstad i Kristianstads län, ligger på en
sid-länt del av Kristianstadsslätten, vid Helgeån
mellan de sumpiga Araslövs- och
Hammarsjöarna, resp. 0,8 och 0,7 m.ö.h.; 21,oe kvkm.,
därav 17,28 land; 13,906 inv. (1932). Geografiskt
sett är det s.v. om Helgeån belägna Vilans
municipalsamhälle (1,751 inv.) en del av K.
Sedan staden Vä bränts av svenskarna 1612,
beslöt Kristian IV att på den närbelägna Allö,
K:s nuv. centrum, som endast åt n. hade
landförbindelse, bygga en ny stad och
gränsfästning mot Sverige. På Allö funnos då blott
några fiskarstugor. 22/s 1614 utfärdade han
från Hammars slott ”fundationsbrevet” och
fastställde 1615 stadens namn till K.
Konungens krönta namnchiffer utgör fortfarande
stadens vapen. Vä stadsprivilegier upphävdes,
likaså Åhus’ (1617), Sölvesborgs privilegier
modifierades, allt till förmån för den nya
staden. 1618 voro befästningarna nödtorftigt
färdiga, upptagande en rektangel om 360X700
m. Vallarna voro utbyggda med bastioner och
utanverk; vallgravarna, ”kanalerna”, äro
alltjämt kvar. K:s privilegier äro av 15/s 1622.
Trots de förmåner, som beviljades staden, fick
näringslivet icke något större uppsving.
Förbindelsen med havet var bristfällig, de
dansk-svens-ka krigen vållade mycken skada. K. utrymdes
av danskarna 15/s 1658, intogs åler med storm
15/8 1676 och undergick en grundlig plundring
för att efter en långvarig belägring av
svenskarna kapitulera 5/s 1678. Sedan förföllo
fästningsverken, och 24/i—24/2 1710 höllo
danskarna åter och för sista gången K. besatt. 1711
kom Stanislaw Leszczyhski hit med sitt hov,
som stannade i 3 år. Försvarsverken sattes
åter i stånd, och staden räknades som fästning
till 1847. Residensstad 1719. Först omkr.
mitten av 1700-talet kom handeln något så när i
gång; samtidigt började man i större
omfattning uppföra stenhus. Från hamnen i Åhus
kunde fartygen varpas upp till K.; detta
för-s årades 1775, då Helgeån tog sig ett nytt
utlopp vid Yngsjö, varigenom vattenståndet sjönk
2/s m. Ännu i senare hälften av 1800-talet
— 55 —
förekom dock sjöförbindelse med Åhus. Vid
1772 års statsvälvning spelade K. under J. G.
Tolls ledning en uppmärksammad roll. 5/«
1847 härjades K. av en svår eldsvåda, som
ödeläde området s. och v. om Lilla torg med dess
karakteristiska korsvirkeshus. Efter
järnvägarnas tillkomst har K. blivit ett viktigt
trafikcentrum och är nu den givna medelpunkten
för en rik omnejd. Följ. 7 järnvägar utgå
härifrån: till Eslöv (öppnad 1881), Hässleholm
(1865), Hästveda (1880), Älmhult (öppnad till
Glimåkra 1886, till Älmhult 1909; samtliga
dessa ändstationer äro på S. stambanan),
Karlskrona (1889, färdig tiB Sölvesborg 1874), Ähus
(1886) och Brösarp (1901). , K:s folkmängd var
1800 2,369, 1850 5,440, 1870 7,962, 1900 10,318
1920 12,455.
K. har kvar sin urspr., regelbundna plan.
Gamla staden innanför bulevarderna, som äro
utlagda på de forna vallarna, motsvarar
fäst-ningsområdet. ö. och V. Storgatan äro de
längsgående huvudgatorna. Affärskvarter med
två- och trevåningshus äro här övervägande;
vid de båda Smalgatorna dominera
tvåvåningshus av delvis ålderdomlig typ. Den nya, snabbt
tillväxande stadsdelen Östermalm består
hu-vudsakl. av bostadskvarter med 4 vån.-hus.
”Egnahem” n.ö. därom är ett villaområde med
c:a 200 villor. — Vid Stora torg ligger det av
Vendes art.-reg. disponerade kronhuset
(”Högvakten”), i sin nuv. gestalt från 1840 i
Karl-Johansstil; 1821—1917 inrymdes här
Hovrätten över Skåne och Blekinge. Mitt emot ligger
Frimurarehotellet, på torgets v. sida rådhuset
(1891) och på den ö. postkontoret och
Riksbankens avd.-kontor (efter ritningar av E. J.
Lallerstedt). V. om St. torg ligger
Trefaldig-hetskyrkan, ett ståtligt prov på protestantisk
kyrkobyggnadskonst; dess närmaste förebild är
Zuiderkerk i Amsterdam. Kyrkan är ett av de
yppersta och djärvaste av Kristian IV:s
byggnadsverk. Den uppfördes 1618—28 efter
ritningar av Lorenz och Hans van Steenwinkel;
byggmästare var David Nyborg. Grundplanen
har formen av ett kors, stilen är holländsk
renässans och materialet tegel och sandsten. De
sju ståtliga gavelfronterna prydas med rikt
sirade rösten med statyer i gotländsk sandsten.
Tornspiran, ritad av Brunius, tillkom först
1865. De höga valven uppbäras av två rader
smäckra granitpelare. Altare och predikstol i
svart och vit marmor äro konstverk av hög
rang. Orgelfasaden (1630) är ett av de
ädlaste verk i denna kyrkostil, som finnes i
Sverige. 1924—28 undergick kyrkan en grundlig
restaurering.
Vid N. kasernen, K:s äldsta (1757—62), står
sedan 1913 ena stadsporten, Norreport (från
— 56 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
