Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian IV:s stil - Kristian d’or - Kristianer, kristna - Kristian Fredrik - Kristiania - Kristiania stift - Kristianopel - Kristians amt - Kristiansand (syd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIANSAND
tiga voluter, hög takresning, rikt dekorerade,
svängda gavelformer). Byggnaderna uppfördes
vanl. av oputsad tegel med ornament och
ramverk av huggsten. I Köpenhamn är Rosenborg
det förnämsta ex.; efter detta lustslott har
stilen stundom kallats ”Rosenborgsstil”. I Skåne
är Svenstorp (nära Lund) ett bland stilens
vackraste prov; dess förnämsta kyrkliga
byggnad är Kristianstads kyrka. Denna
nederländskbaltiska stil har också paralleller i Sverige
(Stockholm) och i Danzig. E.W.
Kristian d’or [-då’r], num., se Christian
d’o r.
Kristia’ner, kristna (grek, christianoi’),
namn på dem, som bekände sig till Kristus,
enl. Apg. 11:26 uppkommet i Antiokia (jfr Apg.
26:28, 1 Petr. 4:16), brukat i Rom o. 64 e.Kr.,
urspr. ett öknamn av hedningarna, sedan
accepterat ss. de kristnas egen benämning på sig
själva. S.N.
Kristian Fredrik, se Kristian, Danmark
8).
Kristia’nia(-), se Oslo(-).
KristiaTiia stift, se Oslo bispedömme.
Kristiano’pel. 1) S:n i östra hd, Blekinge
län, intill Kalmarsund och gränsen mot
Kalmar län; 91,90 kvkm., därav 91,75 land; 2,777
inv. (1932; 30 inv. pr kvkm.); 27,oo kvkm.
åker (1927; 30,4% av landarealen), 49,02 kvkm.
skogsmark. I K. ligga 2 stationssamhällen,
Brömsebro och Fågelmara, vid
Karlskrona-Torsås-Kalmar järnväg, vardera med c:a 150
inv., samt K:s köping. — Pastorat i östra
kontrakt, Lunds stift. J.C.
2) K. el. K:s k ö p i n g, samhälle i K.l), på en
i Kalmarsund utskjutande halvö; 0,n kvkm.;
102 inv. (1932). K. kallas sedan lång tid
tillbaka köping, räknas officiellt som
municipal-samhälle, men i verkligheten lära stadgorna
ej tillämpas där, bildar ej egen kommun. K.
anlades 1600 av Kristian IV ss. anfallsbas el.
stödjepunkt vid ev. krig med Sverige strax s.
om den gamla medeltidsstaden Avaskär, som
förlorade sina stadsprivilegier till förmån för
K. Runt staden uppfördes 1603—06 en stark
mur med bastioner, till stora delar ännu väl
bevarad. K. förstördes 1611 av Gustav Adolf
men återuppbyggdes; besattes på inv:s
uppmaning 1676 av danskarna, som reparerade
de halvt förfallna fästningsverken och gjorde
staden till en stödjepunkt för snapphanarna
i ö. Blekinge, varför K. intogs och förstördes
av svenskarna 1677. Befästningsverken
raserades, och befolkningen tvingades att avflytta
till annan ort. Endast kyrkan, skolan,
präst-och klockaregården fingo stå kvar. Kyrkan,
K:s sockenkyrka, är uppförd 1618 av gråsten
och tegel i korsform och har både i byggnaden
Ur S.T.F.-s bildarkiv.
Gata i Kristianopel.
och inredningen (altarverk, predikstol m.m.)
prägeln av nederländsk-baltisk renässans,
”Kristian IV :s stil”. — Litt.: A. Hallenberg,
”K. såsom stad under sv. välde” (i ”Blekinge
hembygdsförbunds årsbok”, 1927). J.C.;E.W.
Kristians amt, se O p 1 a n d, fylke, Norge.
Kristiansand, ofta Kristiansand syd,
stad i Vest-Agder fylke, s. Norge, vid
mynningen av Otra (Torridalselven); 18,781 inv.
(1930). K. anlades 1641 av Kristian IV v. om
älven med regelbunden, rektangulär stadsplan
och 15 m. breda gator. Efter branden 1892
ha trähusen i de s. och centrala stadsdelarna
ersatts av stenhus. K. har livlig
ångbåtsförbin-delse med in- och utlandet och är ändpunkt
för Setesdalsbanan. K. är exporthamn för
trävaruindustrien vid Otra och har
nickelraffine-ringsverk, fanerfabrik, skeppsvarv m.m. Ax.S.
K. hade redan under 1600- och 1700-talen
befästningar å Flekkeröy och Odderöy s. om
staden till skydd mot brandskattning. Under
1800-talet beslöts befästningarnas rasering,
men o. 1900 anlades åter kustbefästningar å
Kristiansand.
— 53 —
— 54 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
