Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristliga studentvärldsförbundet - Kristliga världsstudentförbundet - Kristlig-social - Kristligt nationella riksdagsgruppen - Kristligt-sociala (arbetar)partiet - Kristna - Kristna eran, kristna tideräkningen - Kristning - Kristnisaga - Kristofer (helgon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTLIGA VÄRLDSSTUDENTFÖRBUNDET
dig organisation, om än i nära anslutning till
K.s. Dess organ är ”Vox studentium”.
I Sverige funnos organiserade grupper av
kristna studenter från mitten av 1800-talet.
De sammanslötos till kristliga studentförbund
i Uppsala 1901, i Lund 1902, i Stockholm 1904,
i Göteborg 1909, vilka samorganiserades till
Sveriges kristliga studentrörelse.
Dess medl.-antal är o. 1,100. Denna rörelse
vilar på samma principer som K.s:s och
arbetar för att bland Sveriges studenter främja
kristet liv, missionsintresse och sinne för
krist-ligt-sociala spörsmål. Organ är tidskr. ”Vår
lösen”. (Från Lunds kristliga studentförbund
utges ”Meddelanden”.) 1909 startades Sveriges
kristliga studentrörelses bokförlag. — Ärl.
anordnas studentmöten med kristligt program,
stundom utvidgade till nordiska möten. För
att främja direkt kyrkliga intressen finnas s.k.
kyrkliga frivilligkårer (se d.o.). Ur den sv.
kristliga studentrörelsen har den s.k.
ung-kyrkorörelsen (se d.o.) framgått. En
sam-arbetskommitté mellan Sveriges kristliga
studentrörelse och Fria kristliga
studentföreningen (se d.o.) förmedlar förbindelsen med K.s.
— Litt.: J. R. Mott, ”The World’s student
christian federation” (1920); minnesskrifter
utg. av Uppsala kristliga studentförbund (1911,
1926) och Lunds kristliga studentförbund (1912,
1922). E.Ltn.
Kristliga världsstudentförbundet, se
Kristliga studentvärldsförbundet.
Kristlig-social, se Evangelis k-s o c i a 1.
Kristligt nationella riksdagsgruppen, som har
till syfte att ”tillvarataga och främja den
kristliga livsåskådningen i riksdagsarbetet”,
bildades vid slutet av 1904 års riksdag. Dess urspr.
namn var ”Riksdagens grupp till främjande
av kristlig livsåskådning”. Den nuv.
benämningen antogs 1930. Gruppen räknade vid 1933
års riksdag 31 medl., därav 11 från F.k. och
20 från A.k. Dess ordf, är led. av F.k.,
hovrättsrådet K. J. Ekman. R.H.
Kristligt-sociala (arbetar)partiet, se C h r i s
t-1 i c h-s oziale Parte i.
Kristna, se Kristianer.
Kristna eran, kristna
tideräkningen, se Dionysius exiguus och
Kronologi.
Kristning, dop (se d.o.), till verbet kr i s t n a,
förr även ”döpa”.
Kristnisaga, isländsk saga, som ger en kort,
strängt kronologisk översikt över
kristendomens och kyrkans historia på Island från o.
980 till o. 1120; f.ö. ett kompilationsarbete,
vars upphovsman är okänd och avfattningstid
ej kunnat bestämmas. Framställningen bär en
nykter och trovärdig prägel. K. är blott
be
varad i ”Hauksbök”. Utg. i ”Hauksbök” (1892
—96) och av B. Kahle i ”Altnordische
Saga-Bibliothek” (1905). E.H.
Kristofer (grek. Christofo’ros, den
Kristus-bärande), helgon, enl. legenden en jätte
Reprobus från Kanaan, som i det kristna dopet
fick namnet K. och blev martyr i Lykien.
K. säges först ha tjänat djävulen, men kom,
Den helige Kristofer. Detalj av altare i
Ke-fermarkt, Österrike. Slutet av 1400-talet.
då han endast ville tjäna den starkaste och
djävulen visat rädsla för bilden av Kristus, i
dennes tjänst och bar pilgrimer över en flod.
Enl. en legendvariation bar han en gång ett
barn över en flod, och detta barn, som blev
den tyngsta börda K. burit, visade sig vara
Kristusbarnet, som sedan döpte K. K. är ett av
den katolska kyrkans både i Öster- och
Västerlandet mest populära helgon; som
sjöfararnas patron avlöste han den hel. Nikolaus;
festdag i romerska kyrkan 25/i, i den ortodoxa 9/s.
S.N.
Man finner ofta K:s bild som Kristusbärande
jätte målad i kyrkornas förhall el. v. parti.
Bland tavelbilder är den mest berömda
bröderna van Eycks å Gentaltaret. Bland
skulpturer framstår träbilden från mäster Bertrams
verkstad i Falsterbo kyrka. I sjöstäder
stiftades K.-gillen; ett sådant i Kalmar är i våra
dagar upplivat som stadsgille. E.W.
— 79 —
— 80 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
