Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristussymboler - Kristvalla - Kristyr - Krita, skrivkrita - Krita(n) - Kritbruksbolaget i Malmö, a.-b. - Kriterium - Kritformationen - Kritias från Aten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KR1TIAS
ett kors (se d.o.). Så finner man som K. den
gode herden (se Herden, Den gode), fisken
(se I c h t h y s och Fiskar, sp. 590) samt
lammet, ofta jämte korsfana (se d.o.) el. ett
Kristusmonogram, syftande på Joh. 1:29 och
flera ställen i Joh. upp. (se vidare Lamm
och Agnus de i). Stundom brukades
allegoriskt sådana gestalter som Orfeus (se denne).
Vidare förekom som K. lejonet (”lejonet av
Juda”, Joh. upp. 5:5) men även — som
förebildande gestalt — Simson, stundom i strid
med lejonet (här odjuret). En typologisk
symbol är också kopparormen (Joh. 3:14). Vanliga
K. äro även vinstocken (Joh. 15:1 ff.) och en
fot, som trampar på en ormskalle (1 Mos. 3:15).
E.W.
Kristvalla, s:n i N. Möre hd, Kalmar län, n.v.
om Kalmar; 119,68 kvkm., därav 119,35 land;
1,106 inv. (1932; 10 inv. pr kvkm.); 13,76 kvkm.
åker (1927; 11,5% av landarealen), 88,77 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i N. Möre kontrakt,
Växjö stift. M.P.
Kristy’r, äggviteglasyr, se Glasyr 1).
Krita, s k r i v k r i t a, är en lös, jordaktig
kalksten av övervägande organiskt ursprung,
bildad av bl.a. foraminiferskal, bryozofragment,
kokkosfärer och kokkoliter (se fig.),
avlagrad på ringa djup, sannolikt o. 200 m.,
högst c:a 1,000 m. Den liknar nutida havens
globigerinaslam. K. förekommer i övre delen
av kritsystemet i n.v. Europa, i n. Frankrike
och s. England, bildande strandklinter vid
Kanalen, och i v. Östersjöns kusttrakter med
klintar på Rügen, Mön och Stevns. På Rügen
och Mön ha kritlagren under kvartärtiden varit
utsatta för dislokationer, och i Skåne ligga
Pulveriserad skrivkrita under mikroskopet.
a och b grövre pulver med foraminiferer,
c:a 50 ggr först., c finare pulver med
kokkoliter, c:a 500 ggr först.
förekomsterna av k. icke i fast klyft utan äro
stora flak el. skollor i de lösa jordlagren (se
Skåne, geologi). — Rå k. är väsentligen
råmaterial till cementfabrikation, medan
genom slamning (se d.o.) förädlad k. har en
ganska mångsidig användning: till målning ss.
vatten- och limfärg, i tapetfabrikationen som
grund åt färgtrycket, i pappersindustrien som
fyllmassa, blandad med oljor till
glasmästare-kitt; till skolkritor blandar man k. med gips;
vidare användes k. även som puts- och
polermedel. K.A.G.
Krita(n), vardaglig benämning på
kritperio-den och kritsystemet (se d.o.).
Kritbruksbolaget i Malmö, a.-b., äger f.d.
Hörstedts, Hjorths, Murmans, Mathiassons,
Per Ohlssons och Nya Svenskas kritbruk i
Kvarnby, Malmöhus län. Tillverkar slammad
krita. Bolaget, grundat 1914, är
huvudintressent i A.-b. Sv. färg & kritverken, Göteborg,
samt i Kvarnby jordbruks a.-b. Aktiekap.
1,709,000 kr. J.L-n.
Krite’rium (grek. krite’rion), kännetecken,
prövningsmedel, bevis. — 1) Log., bestämning
till el. egenskap hos en sak, från vilken man
kan sluta sig till själva saken; man talar särsk.
om sanningskriterium (lat. crite’rium veri),
kännetecken, som gör, att man kan med
säkerhet skilja sant från falskt el. felaktigt. A.W-n.
2) Sportv. Svenskt k. är en slätlöpning
för 2-åriga i Sverige, Danmark och Norge
födda hingstar och ston. Distans 1,000 m. Vikt:
hingstar 56 kg., ston 54% kg. Prissumma
6,000 kr. (4,000, 1,000, 600, 400). Insats 150 kr.,
som betalas i 3 terminer. K. är närmast
avsett att pröva hästarnas sannolika utsikter i
den året därpå följande Derbylöpningen (se
Derby). Sv. k. instiftades 1918 och rides
årl. på Jägersro i juli el. aug. S.C-r.
Kritformationen, geol., se Kritsystemet.
Kri’tias, från Aten, grekisk statsman och
skriftställare (c:a 460—403 f.Kr.). Tillhörig
Atens högsta aristokrati, spelade K. en ledande
roll i den radikala högeroppositionen mot det
demokratiska systemet, med revolution och
diktatur på programmet. Hans stund kom vid
katastrofen efter peloponnesiska krigets
olyckliga slut (404, se Grekland, historia), då
han blev själen i de ”30 tyrannernas” välde.
Vid den demokratiska restaurationen 403 stu
pade han på slagfältet. — K. och hans krets
(däribland hans frände Platon) hade stått So
krates personligen mycket nära, vilket bidrog
till den opinionsstorm mot denne, som förde
till dödsdomen. Som tänkare och diktare gick
dock K. andra vägar än Sokrates. Med
utgångspunkt hos Thukydides och sofisterna för han
ut teorien om den starkares naturliga rätt i
— 89 —
— 90 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
