Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritsystemet, kritformationen - Kritsystemets fauna - Kritsystemets flora - Kritsystemet i Skandinavien - Mineraltillgångar i kritsystemet - Krivoj Rog - Krn - Krnov - Kroasera - Kroater - Kroatien-Slavonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIVOJ ROG
kalkstenar, i sht i skrivkritan, utgöra skal av
foraminiferer jämte kokkoliter (se d.o.) en stor
del av bergartsmassan. Bland kavitetsdjuren
märkas svampar, vilka lämnat
kiselsyremate-rialet till flintan, och koraller, som bilda
revkalk. Tagghudingarna äro i k. särdeles talrika
och bidraga mycket till uppbyggande av
kalkstenarna. De irreguljära sjöborrarna nå nu en
synnerligen rik utveckling. Bryozoerna
(moss-djuren) äro i övre kritan mycket talrika och
delvis bergartsbildande. Av armfotingarna äro
viss^ former, t.ex. Terebra’tula och Cra’nia,
rikt representerade i sht i den övre delen av k.
— Blötdjuren ha även en rik utveckling, men
flera av de i k. förekommande grupperna dö
ut med denna perioden. Av musslor må särsk.
nämnas ostronen med undersläktena Gry’phæa,
Exogy’ra och Alectryo’nia samt Inoce’ramus
och Pecten, vidare rudisterna (se d.o.).
Ammo-niterna (se d.o.), som dö ut med k., förete en
stor variation i skalets utbildning med
oregelbundenheter från deras urspr. plana spiral;
belemniterna spela en stor roll i k. och utgöra
ledfossil i åtskilliga delar av detsamma;
endast ett fåtal av dem leva in i tertiärperioden.
Bland ryggradsdjuren framträda talrika nya
former särsk. vid kritperiodens slut. Bland
fiskarna avtaga hajar och ganoider, och deras
plats intages av benfiskarna. Kräldjuren äro
starkt representerade, såväl i havet,
mosasau-rier (företrädesvis i övre delen av k.),
fisködlor och svanödlor (se d.o.; företrädesvis
förekommande i nedre delen av k.), som på land,
dinosaurier (se d.o.), vilka särsk. talrikt
anträffats i s. Afrikas och n. Amerikas äldre
krit-lager samt i n. Amerikas yngre kritlager, särsk.
i Laramielagren. Där har funnits bl.a. den
egendomliga Trice’ratops (se d.o.) med
besläktade former. Flygödlorna (se d.o.) fortlevde
även under kritperioden, och bland dem
märkes det största kända flygande djuret
Ptera’-nodon (se d.o.). Dessa märkliga kräldjur dogo
ut med kritperioden. Av fåglar har man
funnit en del rester, vilka stå ganska nära de nu
levande men i allm. ha tänder i käkarna.
Däggdjuren äro i kritan representerade genom fynd
av enstaka tänder och käkfragment, funna dels
i Englands Wealden, dels i n. Amerikas yngsta
kritlager (Laramielagren). Fynden härröra
från allotherier, primitiva pungdjur och från
insektätare.
K:s flora. Floran är i k:s nedre del ganska
lik jurasystemets, i det att ormbunkar,
cyka-déer, ginkgoväxter och barrträd överväga, men
vid mitten av kritperioden uppträda enstaka
tvåhjärtbladiga växter. Dessa äro av samma
typer som de levande, t.ex. popplar, plataner,
fikonträd, tulpanträd etc., men egendomligt
nog icke äldre typer, som äro inskränkta till
k. och tertiären.
K. i Skandinavien. I Danmark och sydligaste
Sverige finnas kritbildningar, som höra
samman med de i n.v. Europa förekommande. De
tillhöra de yngre delarna av k. och bestå av
mycket obetydliga rester av cenoman och
turon, men förete en rik utveckling av senon
och danien; senonbildningarna zonindelas
med belemniter som ledfossil. Den äldsta delen
av k. i Danmark (om Bornholm frånräknas)
har nåtts vid en djupborrning vid Köpenhamn
på ett djup av 861 m. och var en vit organogen
kalksten med inlagringar av lera. I Skåne (se
Skåne, geologi) samt Halland och Blekinge
äro k:s bergarter avlagrade närmare kusten,
och i dithörande kalkstenar finnes mera
terri-gent material; ävenledes förekomma där
sandstenar och konglomerat, om ock i
underordnad grad.
Mineraltillgångar i k. Stenkol finnes här och
var i k., särsk. må nämnas dylika i Wealden i
n.v. Tyskland och flerstädes i Nordamerika,
särsk. i Laramielagren i staterna Wyoming,
Montana och Dakota, där kolflötserna närmast
få anses som brunkol. Malmer uppträda
mycket sparsamt i k.; viktigast äro de rika
järnmalmerna i den undre kritan vid Bilbao i
Spanien. Till k. höra även de viktiga
beauxitlag-ren i s. Frankrike, som äro råmaterial för
framställningen av aluminium. — K:s
bergarter äro viktiga som byggnadssten och dess
kalkstenar och märgelbergarter som råmaterial
för kalkbränning och cementfabrikation. K.A.G.
Krivo’j Rog, ukrainska Kryvyj Rig, stad i
Ukraina, vid Dnjeprs biflod Ingulets; 31,285
inv. (1931). K. är centrum i Rysslands rikaste
järnmalmsdistrikt och har stor järnindustri.
M.P.
Krn, berg i n. Italien, se Monte Ner o.
Krnov, tjeckisk stad, se Jägerndorf.
Kroase’ra (fra. croiser, korsa), biol., se
Korsning.
Kroa’ter, sydslavisk folkstam (eget namn
hrvati), närbesläktad med serberna, bebor
delar av Jugoslavien (Kroatien samt delar av
Slovenien, Dalmatien och Bosnien); inemot 3
mill. K. äro högväxta och tillhöra huvudsaki.
den dinariska rasen. De bevara ännu många
gamla seder och bruk (folkdräkter,
byggnadssätt m.m.); en stor del av dem stå högt i
bildning. Under 30-åriga kriget tjänstgjorde k. som
kejserliga ryttare; därav sv. krabater. G.B-r.
Kroatien-Slavonien, kroat.
Hrvatska-Slavo-nija, före 1918 en jämförelsevis självständig
del av konungariket Ungern, nu landskap i
Jugoslavien (se karta vid d.o.). Med öarna Krk,
Rab och Pag c:a 44,000 kvkm. med 2,8 mill.
— 95 — — 96 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
