Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krohg, 3. Christian - Krohg, 4. Per Lasson - Krohn, 1. Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROHN
nandet av K:s stora, självständiga
målarbegåv-ning kom först senare.) Utom dessa ämnen
målade K. bl.a. mustigt realistiska bilder från
fiskarstugorna i Skagen och livet på sjön,
ofta av storartad färgverkan, samt en rad
mästerligt fångade porträtt. Hans
produktivitet som målare avmattades något under
1890-talet, vars ändrade signaler han ej ville
följa, men i stället skapade K. sig ett namn
som temperainentsfull journalist; hans
intervjuer i ”Verdens Gang” blevo banbrytande för
det moderna skrivsättet. Efter hans
anställning som prof, och direktör vid den
nybildade konstakad. 1909 fick måleriet åter hans fulla
intresse, och en rik, delvis något kapriciös
ål-derdomsalsti ing följde, utmärkt av friare
färgföredrag och påfallande intresse för rörelsen.
— K:s måleri har ingenting av maner. Det
bygger alltigenom på verklighetsupplevelsen,
och tekniken nyskapas, varieras efter motiven.
Sinnlig kraft av det mest maskulina slag
strålar ut från hans färg, som någon gång kan
vara sträv av havssälta men aldrig slår över
i kanderad läckerhet. Med sin direkta, säkra
teckning, sin dristiga motivavskärning, sin
levande, stundom impressionistiska touche och
sina norska klanger i blått, grönt, rött och
svart — vartill kommer porträttmålarens
träffande karakteristik — har K. lagt en god grund
för den yngre generationen av målare, vilkas
lärare han ofta varit i bokstavlig mening. K:s
skrifter och tidn.-art. äro samlade i 4 bd
under titeln ”Kampen for tilværelsen” (1920—
22). — Litt.: J. Thiis, ”Norske malere og
bil-ledhuggere” (1904—07); K. Madsen, ”Skagens
Malere” (1929); Pola Gauguin, ”C. K.” (1932).
Även K:s hustru, O d a K. (f. Lasson 1860),
har efter studier i Paris ägnat sig åt målning.
Hennes porträtt av maken på Karl Johans gate
(Nasjonalgalleriet) och framförallt det vid
lampljus målade, brett livfulla porträttet av
Gunnar Heiberg i Nationalmuseum, Stockholm,
kunna nämnas. H.G-e.
4) Per Lasson K., de föregåendes son,
målare (f. 1889). K. har huvudsaki. vuxit upp
i Paris, fått fransk skolbildning och senare
studerat måleri för fadern och Matisse. Hans
spirituella livaktighet, yttrande sig bl.a. som
experimentlusta, äger typiskt franska drag, men
i själva motivfantasien skönjes K:s norska
upprinnelse. Från kubistiska försök och barocka,
stiliserade fantasier höjde sig K. i början av
1920-talet till en konst av större mått och
allvar, då han efter pristävlan fick i uppdrag att
dekorera Sjömansskolan på Ekeberg vid Oslo.
Dessa fresker (färdiga 1924) med humörfyllda
motiv från sjömanslivet och hamnarna,
kombinerade med stjärnbildsymboler, ss. Oxen,
Per Krohg: Hamnen. Fresk i sjömansskolan
på Ekeberg.
Lejonet, Tvillingarna m.fl., torde såväl
koloristiskt som i andra avseenden få anses som ett
märkesverk inom modern monumentalkonst.
Vid decenniets slut utförde K. en väggmålning i
Grand Café, Oslo, visande kaféets litterärt och
konstnärligt namnkunniga stamgäster ur
föregående generation med K:s fader på en
framträdande plats. H.G-e.
Krohn [krön]. 1) Julius Leopold Fredrik
K., finländsk förf, och folklorist (1835—88). F.
i Viborg av tyska
föräldrar, avbröt K.
tidigt sina påbörjade
medicinska studier av
intresse för finskt
språk och finsk
litteratur. Han blev 1862
docent och 1885 e.o.
prof, i finska
språket och litteraturen
vid univ. i
Helsingfors. Under pseud.
S u o n i o
framträdde han på 1860-
talet som lyriker och sagoförf., närmast
influerad av Runeberg, Topelius och H. C.
An-dersen. K:s eg. mål som skönlitterär förf, och
flitig översättare var att skänka den
framväxande finskspråkiga bildade klassen lämplig
läsning för hemmen. Jämte Aug. Ahlqvist
(Oksa-nen) var han den förste, som skrev konstpoesi
på finska. Resultaten av K:s litteratur- och
kul
— 105 —
— 106 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
