Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krohn, 1. Julius - Krohn, 2. Kaarle - Krohn, 1. Pietro - Krohn, 2. Mario - Krohn, Ilmari - Kroisos (Kresus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROHN
turhistoriska forskningar framträdde bl.a. i
hans docentavh. (1862) om den finska
diktningen och finskheten under sv. tiden, men
främst i hans stort anlagda finska
litteraturhistoria, vilken inleddes med en undersökning
av den finska folkdiktningen. Av detta verk
hann K. slutföra blott d. 1, om Kalevala,
”Suo-malaisen kirjallisuuden historia” (”Den finska
litteraturens historia”, 1883—85), medan d. 2,
om Kanteletar, vid hans död endast förelåg i
utkast och utgavs av sonen (K.2) under titeln
”Kantelettaren tutkimuksia”
(”Kanteletarstu-dier”, 2 bd, 1900—02); d. 3, byggd på
föreläsningar om den finska litteraturen i historisk
tid, utgavs av K.2) under titeln ”Suomalaisen
kirjallisuuden vaiheet” (”Den finska
litteraturens skeden”, 1897). K:s Kalevalaforskning blev
banbrytande, då han här övergav de tidigare
natur-mytologiska synpunkterna och genom ett
historiskt-geografiskt studium av de urspr.
sångerna och deras varianter sökte bestämma
deras ålder, härstamning och vandringsvägar.
H.S-m.
2) K a a r 1 e Leopold K., den föregåendes
son, folkdiktsforskare (f. 10/5 1863), 1888 fil. d:r
och docent i finsk
och jämförande
folk-diktsforskning vid
Helsingfors univ.,
1898 e.o. prof., 1908
—28 ord. prof.
Sedan 1884 har K.
varit ledare för Finska
litteratursällskapets
folkminnesinsamling
och själv gjort flera
insamlingsresor. Hans
gradualavh., ”Bär
(Wolf) und Fuchs”,
bildar utgångspunkten för modern
vetenskaplig folksagoforskning, i det den bygger
på allt tillgängligt stoff och behandlar det med
en strängt vetenskaplig metod, grundad på
faderns forskningar ang. Kalevala (se d.o.).
Efter ännu ett par smärre undersökningar på
djurfabelns område övergav K. dock folksagan
för att helt ägna sig åt Kalevalaforskning. Han
slutförde och utgav därvid faderns arbeten och
gjorde omfattande egna undersökningar, som
framlades i bl.a. ”Kalevalan runojen historia”
(”Kalevalasångernas historia”, 1908) och
”Suo-malaisten runojen uskonto” (”De finska
run-sångernas religion”, 1914—15). Fortsatt
forskning förde till en fullst. omvälvning av K:s
åsikter om Kalevaladiktningen, vilka framlades
1918 i ”Kalevalan kysymyksiä”
(”Kalevalafrå-gor”). Senare har K. på tyska offentliggjort
”Kalevalastudien” (6 bd, 1924—28) och ”Zur
finnischen Mythologie”, 1 (1932), båda i
”Folklore fellows Communications”. K. söker i dessa
arbeten utforska de olika sångernas
uppkomst-crt, ålder, utveckling och spridning, varvid han
följer en utpräglad vandringsteori. Sångernas
innehåll anser han i motsats till tidigare
forskare i långt mindre grad vara hedniskt-mytiskt
än kristligt-Iegendariskt, och han ser nästan
överallt lån från Skandinavien, i mindre grad
från Ryssland. Genom sina forskningar i finsk
mytologi kom K. även in på nordisk religion,
som han behandlat i ”Skandinavisk mytologi”
(1922). K. har deltagit i stiftandet av
Finsk-ugriska sällskapet, Kalevalasällskapet,
Suoma-lainen tiedeakatemia och Folklore fellows och
har från början varit själen i det sistn. och red.
för dess publikation ”Folklore fellows
Communications” (se d.o.), som genom hans inflytande
blivit av stor betydelse särsk. för
sagoforsk-ningen. v.S-w.
Krohn [krån]. 1) Pietro Köbke K., dansk
konstnär och museiman (1840—1905), ägnade
sig under flera år åt grafisk konst och måleri
samt vistades i Italien 1872—78, ingick
sedermera vid kungl. teatern i Köpenhamn, dels som
kostymledare, dels som operaregissör; var
under flera år ledare för Bing & Gröndahls
porslinsfabrik; blev 1893 direktör för det
nyupp-rättade Kunstindustrimuseet och utövade där
bl.a. genom instruktiva utställningar en
synnerligen gagnande verksamhet samt åtnjöt
anseende ss. en bland de tongivande i Danmarks
konstvärld. E.W.
2) M a r i o K., den föregåendes son,
konsthistoriker (1881—1922), tjänstgjorde först vid
Kunstindustrimuseet och så vid Kunstmuseet i
Köpenhamn samt var från 1916 chef för
Thor-valdsens museum. Han utgav om fint och
skarpsinnigt omdöme vittnande arbeten:
”Italienske Billeder i Danmark” (1910) och ”Male
ren Chr. Köbkes Arbejder” (1915); efter hans
död utkom ”Frankrikes og Danmarks
kunstne-riske Förbindelse i det 18. Aarhundrede” (2 bd,
1922). E.W.
Krohn [krön], Ilmari Henrik Reinhold,
finländsk musikskriftställare och tonsättare (f.
1867), elev av R. Faltin och konservatoriet i
Leipzig, blev 1918 prof, vid univ. i Helsingfors.
K. har särsk. ägnat sig åt studiet av finsk
folkmusik och utg. en metodiskt ordnad saml. av
finska folkvisor, ”Suomen kansan sävelmiä” (3
bd, 1893—1912). Han har även förf,
musikteoretiska verk och komponerat en opera, ett
oratorium, solo- och körsånger m.m. N.B.
Kroisos (Kresus), lydisk konung (d. 546
f.Kr.). Sedan K. tillträtt sitt rike och därmed
införlivat Efesus och den grekiska delen av
Mindre Asiens kust, verkade han under sin
re
— 107 —
— 108 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
